Klimakteriet – så får ni det att funka på jobbet

27 januari 2026 Lästid: 2 min
Sammanfattning av artikeln

Klimakteriet är en period som kan innebära besvär för många kvinnor.

Man kan få värmevallningar, huvudvärk och glömma viktiga saker.

Då kan chefen kan anpassa arbetet för att underlätta. Medarbetaren kan till exempel:

  • få välja tid för när hon börjar eller slutar
  • få jobba hemma lite mer
  • få ta pauser lite oftare
En kvinna sitter framför en bärbar dator.
Klimakteriet kan ge en del besvär, men är en naturlig fas i de flesta kvinnors liv. Därför är det viktigt att kunna prata öppet om det i arbetsgruppen. Ofta kan man anpassa en del i jobbet ganska enkelt.

Foto: Johnér bildbyrå

Sammanfattning av artikeln

Klimakteriet är en period som kan innebära besvär för många kvinnor.

Man kan få värmevallningar, huvudvärk och glömma viktiga saker.

Då kan chefen kan anpassa arbetet för att underlätta. Medarbetaren kan till exempel:

  • få välja tid för när hon börjar eller slutar
  • få jobba hemma lite mer
  • få ta pauser lite oftare

Huvudvärk, svettattacker, stunder av hjärndimma: en del kvinnor får besvär med hälsan under klimakteriet. Här är tips för hur chefen kan stötta medarbetare, så att besvären blir hanterbara och inte påverkar arbetet för mycket.

Det finns många sätt för chefen att underlätta den här perioden när kroppen ska ställa om. Här kommer tips för hur chefen kan agera. Tipsen är hämtade från ett webbinarium arrangerat av Falck företagshälsovård.

– Du som chef är viktig och kan vara ett stöd för medarbetaren. Att bara ställa frågan ”Hur mår du?”, kan göra en enorm skillnad, säger Maria Fornell, rehabsamordnare på Falck.

Ett öppet klimat är grunden, menar hon.

– Lyft hälsa och välmående generellt. Då sänks tröskeln för att prata om klimakteriet på jobbet.

Var uppmärksam på tidiga signaler

Grunden är att vara uppmärksam på tidiga signaler, och att göra det inom ramen för det vanliga systematiska arbetsmiljöarbetet. Tidiga signaler kan gälla alla sorters ohälsa, inte bara symtom vid klimakteriet.

1. Följ upp frånvaro systematiskt, för att upptäcka om någon medarbetare börjar vara borta lite oftare.

2. Använd medarbetarsamtalen för att stämma av inte bara sådant som trivsel, kompetensutveckling och annat, utan också om man behöver någon typ av stöd.

3. På arbetsplatsträffarna fångar ni upp de organisatoriska frågorna för arbetsgruppen. Använd pulsmätningar för att upptäcka arbetsbelastning och hur gruppen mår.

4. I en arbetsmiljökartläggning kan man fånga upp mer i stora drag hur medarbetarna upplever till exempel den fysiska arbetsmiljön: temperatur, klimat, vilrum. Man undersöker också den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, till exempel kognitiv belastning och om arbetsplatsen upplevs som flexibel och har en stöttande kultur.

5. Vardagskontakten är kanske allra viktigast. En chef som träffar sina medarbetare på daglig basis har större möjlighet att fånga upp tecken på ohälsa.

– Det handlar om att finnas tillgänglig, ta initiativ till samtal, lyssna aktivt och med empati. Fråga medarbetaren vad som skulle underlätta för just henne, istället för att komma med lösningar direkt, säger Maria Fornell.

Anpassa genom flexibilitet

Fyra exempel på anpassning:

  • Att få välja start- och sluttid för arbetet lite friare.
  • Att ha möjlighet att jobba hemma vissa dagar när man inte mår bra.
  • Att få en lägre arbetsbelastning. Det kan handla om att skjuta fram deadlines eller att lyfta bort vissa arbetsuppgifter.
  • Att kunna ta pauser och få känna att det är okej att gå ifrån en stund.

– Visa flexibilitet. Symtomen vid klimakteriet kan ju variera från dag till dag.

Det finns en gräns för anpassningar förstås. Anpassningarna kan inte gå ut över verksamheten, och inte heller över arbetskamraterna, påpekar Maria Arnell.

Visste du att...

  • Normalt sett upphör menstruationen mellan 45 och 60 år.
  • 7 av 10 kvinnor upplever besvär under klimakteriet.
  • Man kan också ha besvär i flera år innan klimakteriet, under den så kallade perimenopausen.

Läs mer om kvinnors upplevelse av klimakteriet hos Folkhälsomyndigheten.

Verktyg och stöd

Det här är klimakteriet

Klimakteriet är den tid då äggstockarna slutar att tillverka hormoner och mensen slutar. Kroppen ska ställa in sig på en lägre nivå av kvinnliga könshormoner. Den här omställningen kan pågå olika länge, från något år upp till mer än tio år.

Vissa upplever besvär – en del ganska mycket besvär.

Vanliga symtom:

  • Värmevallningar, svettningar, i omgångar, både på dagen och natten
  • Muskelvärk och huvudvärk
  • Hjärndimma

Symtomen kan förvärras för den som redan innan drabbats av ledbesvär och smärta, till exempel vid reumatiska sjukdomar, samt psykisk ohälsa.

Besvären kan ge effekt i form av:

  • Svårighet att koncentrera sig
  • Minnesutmaningar
  • Sämre stresstålighet

Så kan ni ta hjälp av er företagshälsa

Föreläsningar och workshops för att skapa en öppen kultur på arbetsplatsen.

Samtal för att hjälpa till att skapa acceptans för symtomen.

Hälsoundersökning. Symtom för klimakteriet liknar symtomen för andra diagnoser. Det kan handla om utmattning, beroendeproblematik, sköldkörtelsbesvär. Då är det viktigt att ta prover för att få reda på orsaken. För medicinering kan företagshälsan remittera till den vanliga hälso- och sjukvården.

Tips på motion. Träning har bevisad effekt på värmevallningar och humöret under klimakteriet.

Arbetsanpassa med Prehabguiden

Tre personer i färggranna kläder i en skog - bild från Prehabguiden.I Suntarbetslivs verktyg Prehabguiden hittar du tips på arbetsanpassning för olika situationer.

Prehabguiden ger stöd före, under och efter en sjukskrivning.

Verktyget vänder sig till chefer, medarbetare och skyddsombud.

Ta reda på mer i Prehabguiden.

Åsa Hammar.
Text: Åsa Hammar
Kontakt: [email protected]