Skadliga ämnen i arbetslivet är inte ett avslutat kapitel. Vi behöver bli mer medvetna om kemiska risker, hävdar forskare. Riskerna kan motverkas med kunskap, riskbedömning och skydd.
– Under senare år har andra risker stått i fokus. Men det finns mycket kvar att göra och många människor får problem på grund av kemiska ämnen i arbetslivet, säger Bengt Järvholm, professor vid Umeå universitet, under en forskningsdag som AFA Försäkring anordnat om kemiska ämnen i arbetslivet den 3 december.
Maria Albin, professor vid Karolinska Institutet och chef för Centrum för arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting, pekar på hur utsatta vi är. Var sjätte svensk utsätts för kemiska ämnen under minst en fjärdedel av sin arbetstid. När vi ska jobba allt längre upp i åldrarna utsätts vi också under längre tid. Studier visar att exempelvis motoravgaser påverkar hälsan på lägre nivåer än man trott. Det räcker inte att tala om så kallade hygieniska gränsvärden.
– De här exponeringarna har en stor påverkan vid allvarliga sjukdomar, även sådana som är dödliga, säger hon.
Rengöringsmedel, avgaser och metaller
En sjättedel av den drygt halva miljon svenskar som har lungsjukdomen KOL har fått det på grund av jobbet. Bland de yrken som har högre risk för KOL finns även oväntade, som undersköterska och städare – troligtvis på grund av rengörings- och desinficeringsmedel.
Kvartsdamm, polyaromatiska kolväten och dieselavgaser förekommer i ett antal yrken. Sådana ämnen förekommer till exempel för anläggningsarbetare, sotare och bussförare. De ger ökad risk för lungcancer. Motoravgaser och kvarts ökar också risken för hjärtinfarkt.
Inom de flesta yrken kommer man i kontakt med metaller. Närmare var femte svensk är nickelallergisk och ämnet förekommer i en rad vardagliga ting som mynt, nycklar och pennor. Arbetssjukdomar beror ofta på kontakteksem där nickel är en vanlig orsak. Krom i en viss form är cancerframkallande och EU skärpte under förra året gränsvärdet för så kallad krom 6.
Rengöringsmedel stor bov
Enligt AFA Försäkrings statistik inträffade det under 2015 drygt hundra allvarliga arbetsolyckor på grund av kemiska ämnen. Oftast handlade det om frät- och brännskador. En person dog det året i en sådan olycka.
Under åren 2010-2014 fick Giftinformationscentralen in drygt 8 200 arbetsrelaterade samtal. Det berättar Linda Schenk, forskare vid Karolinska Institutet som studerat sådana samtal. Ungefär hälften fick rådet att söka vård och i ett fall av fem bedömde man att det fanns en allvarlig risk för den drabbade. Oftast handlade det om att man fått ett frätande ämne i ögonen eller fått i sig något skadligt. Rengöringsmedel var en stor bov i dramat. De drabbade hade sällan använt skyddsutrustning eller läst de säkerhetsdatablad som följer med produkterna.
Nya kemiska ämnen
Samtidigt uppstår nya kemiska risker i arbetslivet. Ett exempel är de allt vanligare nanopartiklarna, mycket små partiklar som har en förmåga att tränga in i kroppen och påverka vår hälsa.
– Vi vet inte riktigt hur exponeringarna för olika ämnen ser ut. Nya exponeringar uppstår, nya ämnen och risker med ämnen tillkommer, säger Maria Albin.
Går att förebygga
Riskerna med kemiska ämnen kan oftast förebyggas. Det är forskarna överens om. Det kan handla om skyddsglasögon och handskar eller exempelvis punktsug och bättre ventilation.
Det finns också hjälpmedel för att bedöma risker och ta fram åtgärder som även lekmän kan hantera. I faktarutan här intill listas sådana hjälpmedel.