Forskaren Anders Gudmundsson i experimentverkstaden på Lunds Tekniska högskola.

– Det är viktigt att vi forskare lär oss av verkligheten och att vi har brukarperspektivet med oss, säger Anders Gudmundsson, forskare vid Lunds Tekniska högskola. Här i den experimentverkstad där riskerna med rengöringsspray ska mätas.

Foto: Torbjörn Uhlin

Forskning om spray som hälsofara för städare

Det har blivit allt vanligare att städare använder sprayer. Samtidigt finns tecken på att astma och lungskador ökar. Finns det ett samband? Det ska forskare i Lund och Göteborg undersöka i ett projekt där de samarbetar med fack och leverantörer.

Städare är redan tidigare hårt drabbade av fysisk belastning och kemikalier. Vad händer med arbetsmiljön när sprayer blir ett allt mer flitigt använt arbetsredskap?

– Vi vet inte om spray är negativt för hälsan, men vi ser vissa tecken på att astma och lungskador ökar. Så vi vill testa på arbetsplats och i labbmiljö för att söka den bästa arbetsmiljön, även ur ergonomiska synvinklar.

Vi vill testa på arbetsplats och i labbmiljö för att söka den bästa arbetsmiljön

Det här säger Anders Gudmundsson, forskare på institutionen för Ergonomi- och aerosolteknik vid Lunds Tekniska högskola och projektledare. Parterna inom kommuner och landsting stödjer projektet, genom AFA Försäkring. Forskarna kommer att ha tät kontakt med brukarna, branschföreningar och fackliga organisationer, liksom leverantörer av kemiska ämnen.

– Det är viktigt att vi forskare lär oss av verkligheten och att vi har brukarperspektivet med oss, säger Anders Gudmundsson.

– Ofta har de en kunskap som är ett stort stöd i vår forskning.

Ny mätmetod för luftburna föroreningar

Anders Gudmundsson samarbetar med forskare på Arbets- och miljömedicin i Lund, där man i tidigare studier har visat att städare blir drabbade av såväl belastningsskador som skador på huden, i form av allergi och eksem.

Forskare har också studerat hur kemikalierna påverkar inuti kroppen. I några europeiska studier ser man en ökad frekvens av luftvägsbesvär. Docent Linnea Lillienberg på Arbets- och miljömedicin i Göteborg har nyligen redovisat en studie som visar att städarbetet kan göra att man utveckla astma.

Forskarna i Göteborg har tagit fram en mätmetod, PEX-metoden (Particles in exhaled air) som innebär att man vid en speciell typ av utandning kan samla vätskedroppar från de nedre delarna av andningsvägarna. Med den metoden hoppas forskarna kunna mäta hur mycket av de luftburna föroreningarna som tar sig ner djupt ner i andningsvägarna.

Tillsammans ska nu forskarna i Göteborg och Lund studera sambanden mellan rengöringsspray, luftvägssymptom och även astma.

Ergonomiska för- och nackdelar

Forskarna vill även se på både ergonomiska risker och fördelar med att använda sprayer, när det gäller belastnings- och förslitningsskador.

– Det finns fördelar med att använda spray, som att man kan dosera den mer exakt för behoven. Sprayerna är oftare mindre ansträngande att städa med, säger Anders Gudmundsson.

Hand som håller sprayburk med rengöringsmedel.

– Men det är inte en entydig ergonomisk fördel. Spray kan å ena sidan minska rörelserna i axlar, armar och handled. Å andra sidan kan repetitivt tryckande på sprayflaska medföra risker för händer och fingrar.

Ute på jobbet och inne i labbet

Forskarna ska genomföra sina studier ute på arbetsplatser, men även i laboratoriemiljö, i en experimentverkstad på institutionen för Ergonomi- och aerosolteknik i Lund. Där har de ett unikt mätinstrument som mäter innehållet i den luft som skickas in i apparaten, kallat Aerosol Mass Spektrometer.

– Instrumentet använder vi också för att mäta hälsoeffekter av matos, tvättmedelsrester i kläder, hårfärgmedelsrester i frisörers och asfaltrök i vägarbetares lungor, säger Anders Gudmundsson.

På arbetsplatser ska forskarna studera 100 städare i olika städmiljöer, som känsliga sjukhusmiljöer och trånga utrymmen på tåg och bussar. Belastningen mäter de via mätutrustning som de fäster på städarna. Luftens gifter utforskar de via inandningsprov i tester, både efter arbete med olika mängder av kemikalier och efter kemikaliefri städning.

– Det är en utmaning att följa städarna ute i deras arbetsmiljö, menar Anders Gudmundsson.

– Jämfört med i labbmiljön finns där mycket fler ämnen, utanför städningen, som kan störa mätningarna.

Luftproverna tas vid sprayning, vid användning av det pulver som blandas i vaskvattnet och vid torr städning. Forskarna vet att det kemiska utfallet är större vid vaskning. Men mycket avdunstar från vaskningen innan det når luktorganen, eller tidigt inne i dem. De ämnen som går via spraypartiklarna når däremot längre in i lungsystemet.

En mindre grupp, på ett tjugotal städare, ska forskarna testa i en exponeringskammare. För olika arbeten med och utan spray. Här blir det tydliga effekter av ämnena. Städarna ska också få självskatta sin hälsa.

Inte enkelt att fastställa gränsvärden

Ett mål för forskarna är att på sikt hitta gränsvärden för att kunna förhindra arbetsmiljörisker. Det finns inga användbara värden idag. Men det är ingen enkel sak att hitta precisa mätnivåer och mätinstrument för kemikalierna som städarna använder.

– Vi vet att kemikalier och vatten ger höga gränsvärden i blandningar. Vissa substanser sticker ut, säger Anders Gudmundsson.

– Men det är många kemiska delar att sortera och mäta. Riskfaktorerna är osäkra, till exempel när det gäller de som verkar visa på högre sjuklighet i astma hos städarna.

Detta är alltså grundforskning, som kan ge en tydligare bild av riskerna. Anders Gudmundsson tror att fortsatt forskning krävs för att kunskaperna ska kunna användas som gränsvärden.

Text: Torbjörn Uhlin, 19 november 2013

Senaste artiklar

Samverkan gav svalare somrar på boenden

När fem äldreboenden i Vänersborg skulle byggas om, involverades personalen i processen redan från början – långt innan byggstart. Det har lett till mindre stress, sänkta sjuktal och behagligare inomhustemperaturer…

Så tog Region Skåne fram sin handlingsplan

Som en följd av coronaviruset har Region Skåne tagit fram en handlingsplan för att bedöma risker i arbetsmiljön. Arbetet tog bara några veckor. De flesta punkter i planen handlar om…

Reflektionsstöd svetsar samman gruppen

Fyra korta reflektionsfrågor, i början och slutet av varje arbetspass. Det är en metod som används i Region Östergötland för att skapa tydlighet, lyfta svåra frågor och svetsa samman vårdlag.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Handbok för återhämtning

Pressad vårdpersonal behöver återhämtning för att orka. Även små förändringar i rätt riktning är viktiga. Nu har forskare skrivit en...