Många chefer på arbetsplatsnivå känner sig ensamma och saknar stöd i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det kan vara mycket att ta hand om: hög arbetsbelastning och medarbetare som blir sjuka. Men så ensamt behöver det inte vara.
– Företagshälsovården är en av de aktörer som kan stötta, säger Magnus Åkerström.
Han är forskningsledare vid Institutet för stressmedicin och docent i arbets- och miljömedicin.
Nu har han och forskarkollegor tagit tempen på samarbetet med företagshälsovården i 70 kommuner, elva regioner och några företag, till exempel privata utbildningsanordnare och vårdcentraler. Nästan alla av dem, drygt 90 procent, hade tillgång till företagshälsovård. De få som inte hade det var framför allt små privata verksamheter.
2 av 3 använder företagshälsan i låg grad – eller inte alls
Syftet med studien, som gjordes i form av enkäter, var att ta reda på mer om hur arbetsgivare inom offentlig sektor använder företagshälsovården i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
Många skulle kunna nyttja sin företagshälsovård mer i det förebyggande arbetet.
Magnus Åkerström, forskningsledare vid Institutet för stressmedicin
Ungefär en tredjedel av organisationerna använde sin företagshälsa i hög eller mycket hög grad i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. De andra två tredjedelarna gjorde det i lägre grad – eller inte alls.
Samarbetet med företagshälsovården går att förbättra, konstaterar forskaren.
– Många skulle kunna nyttja sin företagshälsovård mer i det förebyggande arbetet. Men det finns en bristande förståelse för vad för slags stöd man kan få därifrån.
Behovet av stöd behöver dock sättas i relation till tillgången till internt stöd av en kunnig hr-avdelning, arbetsmiljösamordnare eller liknande fortsätter han.
En del chefer kan också få en kombination av stöd. Dels internt, från till exempel hr, dels från företagshälsovården.
Kontraktet spelar stor roll
Stödet man kan få från företagshälsovården styrs av avtalet, kontraktet. Därför gäller det för arbetsgivaren att tänka till redan när man upphandlar sin företagshälsovård. Köper man punktinsatser styckevis eller ger kontraktet förutsättningar att kunna nyttja dem även i det långsiktiga förebyggande arbetet?
– Skapa förutsättningar i kontraktet för att nyttja företagshälsovården i det förebyggande arbetet, säger Magnus Åkerström.
Det här är hans tips:
– Det ska vara tydligt både i upphandlingsunderlag och kontrakt att det här är tjänster som man vill ha. Har man med det i upphandlingen säkerställer man att den leverantör man väljer kan matcha den kompetensen.
Det kan vara en framgångsfaktor att ha med chefer och medarbetarrepresentanter redan från början.
Forskning vid Uppsala universitet har tidigare granskat just kontrakten med företagshälsovården. Då såg man att de som bestämde vad företagshälsovården skulle leverera hade dålig kunskap om behoven.
Utifrån den forskningen har Magnus Åkerström ännu ett tips:
– Det kan vara en framgångsfaktor att ha med chefer och medarbetarrepresentanter redan från början, så att de som upphandlar företagshälsovård delar värld med de som kommer att använda den.
Kulturen påverkar också
Men kulturen på arbetsplatsen spelar också stor roll.
– Det behövs en kultur där man faktiskt använder sig av företagshälsovården i praktiken, så att avtalet inte bara blir en pappersprodukt.
Hur kan en sådan kultur se ut?
– Att man bygger en vana och har som arbetssätt att involvera företagshälsovården tidigt i arbetsmiljöarbetet.
Ta stöd tidigt – innan ni väljer åtgärd
Det är mänskligt att snabbt vilja göra något åt ett problem. Ett vanligt scenario, som många kan känna igen, är att man väljer en åtgärd utan att ta reda på orsakerna.
Man kanske skickar en medarbetare till företagshälsovården för att den ska få verktyg och stöd att hantera stress, utan att ta tag i det som orsakar stressen.
Men det kan också dröja för länge innan man tar tag i en situation.
– Ofta kan det bli så att chef och hr sitter för länge och vrider på problemet innan man kontaktar företagshälsovården med en beställning, och då inte nyttjar företagshälsovårdens kompetens i valet av åtgärd. Dessutom har man missat dialogen med medarbetarna.
Annan arbetsmiljöforskning, StratSAM, visade just att man lätt väljer insatser på individnivå, när man istället behöver lyfta frågan från individen till en organisatorisk nivå. Att göra det lyftet till organisatorisk nivå kan man behöva externt stöd i.
Ett samarbete med företagshälsovården i det förebyggande arbetsmiljöarbetet kan också minska risken att välja fel åtgärder.
Företagshälsovården kan behöva vässa sin kompetens om OSA
För att kunna stötta i det förebyggande arbetsmiljöarbetet är det viktigt företagshälsovården har den kompetens som behövs.
– Företagshälsovården kan behöva bygga kompetens för att kunna ge stöd vid höga externa krav och komplexa utmaningar i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön då detta ofta efterfrågas, säger Magnus Åkerström.
Med externa krav menas här lagar och regelverk, till exempel Arbetsmiljöverkets föreskrifter, som man måste ta hänsyn till.
Om du ser fem år framåt – vad hoppas du har förändrats i samarbetet mellan arbetsgivare, chefer, skyddsombud och företagshälsovården?
– Jag hoppas att man fått ordning på hur man organiserar det förebyggande arbetet. Nu är det så mycket fokus på vad som ska göras, men det behövs mer fokus på hur det ska gå till.
Hitta rätt åtgärd i arbetsmiljöarbetet
Hur ska man veta att man lägger tid och resurser på rätt saker i arbetsmiljöarbetet? Ta hjälp av Suntarbetslivs dialogstöd Hitta rätt åtgärd!
- Börja med att undersöka och analysera
- Sätt ord på vilka utmaningar ni har, och välj rätt åtgärd utifrån det
- Dokumentera och följ upp
I dialogstödet finns exempel på frågor ni kan utgå ifrån, och hur ni kan gå tillväga för att komma igång med arbetet.
