Digital teknik kan spara tid och underlätta. Men den kan också stressa och öka belastning – inte minst inom äldreomsorgen. Hur ser man till att tekniken blir ett stöd för att kunna göra ett bra jobb? Här är forskarnas råd.
Maria är undersköterska. Hon besöker Ingrid, 89, som har hemtjänst. Maria ger omvårdnad och service samt lyssnar, stöttar och småpratar. Inget besök är det andra likt. Arbetet i omsorgen är relationsarbete – av en människa, för en människa.
Samtidigt.
Maria låser upp med mobilen, checkar in i ett digitalt system, hanterar medicinautomaten, hjälper Ingrid att handla online, antecknar i mobilen och håller digital koll på sin rutt. Omsorg innebär i dag även att hantera teknik. Teknik som kan underlätta – eller öka kognitiv belastning med fler moment, avbrott, styrning och strul.
Hur säkerställer vi att tekniken hjälper och inte stjälper?
Omsorgens logik och teknikens logik
Tina Forsberg, docent och lektor i arbetsvetenskap, samt doktorand Maja Ekeroth forskar om välfärdsteknik och digitalisering inom hemtjänsten. De deltar i ett treårigt projekt som avslutas 2026 och har hittills djupintervjuat ett 40-tal chefer och medarbetare inom hemtjänst.
De båda forskarna förklarar konflikten mellan omsorgens logik och teknikens logik.
– Omsorgsarbetet utgår från mötet med människan. Det är det som ska styra arbetet. Samtidigt bygger många digitala system på styrning uppifrån och på det som går att mäta, säger Tina Forsberg.
Den här konflikten är inte ny men har blivit tydligare i takt med digitaliseringen.
Det omätbara riskerar försvinna
– Det går att lägga scheman med teknikens hjälp och mäta när man checkar in och ut. Men det är svårare att mäta det däremellan, det mellanmänskliga och det oförutsägbara som kräver omtanke och hänsyn. Det är tyst kunskap som vi saknar ord för, säger Tina Forsberg.
Hon ser i forskningen att omsorgsarbetet trivialiseras mer än annat arbete. När chefer inom omsorgen lyfter balans mellan krav och resurser eller påtalar saker, så får det inte samma erkännande högre upp i organisationen.
Det mellanmänskliga och oförutsägbara kräver omtanke och hänsyn. Det är tyst kunskap vi saknar ord för.
Tina Forsberg, forskare i arbetsvetenskap
Vem bestämmer tekniken?
Även genus spelar in. Historiskt har teknik varit manligt dominerat och omsorgsarbete kvinnligt, särskilt de relationella och emotionella delarna. När kommuner inför digital teknik riskerar man befästa en historisk maktordning. Tekniska avdelningar bestämmer och upphandlar tekniska lösningar och får på så vis inflytande över omsorgen.
– Omsorgspersonal får anpassa sig till den teknik som köps in och inte tvärtom, säger Maja Ekeroth.
Hon förklarar att även om omsorgens chefer ofta är med i upphandlingsprocesser så saknar de tillräcklig teknisk kompetens för att kunna påverka beslut om lösningar. Kompetensbristen finns på båda sidor – både inom omsorgen och inom de tekniska avdelningarna – men de tekniska avdelningarna får mer att säga till om.
Digital teknik – stöd eller stress
Enligt Tina Forsberg visar forskningen att digital teknik i hemtjänsten kan medföra friktion:
- när tekniken blir kontroll och övervakning
- om nya uppgifter tillkommer
- när tekniken belastar omsorgsbudget på bekostnad av personal
- om någon blir teknikansvarig och gör mindre omsorgsarbete
- vid bristande tekniskt stöd
Samtidigt kan välfärdsteknik frigöra tid till själva kärnan i omsorgsarbetet. Exempelvis kan digitala besök hos omsorgstagare minska restid och stress.
Och för den enskilde medarbetaren kan digitala system minska stress när allt finns samlat i mobilen och ger överblick.
– Det blir mindre att komma ihåg. De som jobbat länge kände förut en annan typ av stress i att glömma bort saker, menar Tina Forsberg.
Viktigt kunna få it-support
Den kognitiva belastningen ökar dock om man måste växla mellan flera system, göra dubbelarbete, dokumentera samtidigt som man utför omsorg och om tekniken inte fungerar.
– Personalen är överlag positiv till tekniken och tycker att den underlättar men de behöver kunna få snabb hjälp. Organiserar man it-support på telefontider funkar det inte med omsorgsarbetet som pågår dygnet runt, säger Maja Ekeroth.
Vad kännetecknar organisationer där tekniken underlättar?
– Det handlar om var man lägger ansvaret någonstans och hur man organiserar stödet. Och om drivkraften till lösningarna kommer från personalen eller uppifrån. De som ska jobba med tekniken måste ha inflytande, säger Tina Forsberg.
Personalen är överlag positiv till tekniken men behöver kunna få snabb hjälp.
Maja Ekeroth, doktorand
Checklista – gör så här
Så här skulle en checklista kunna se ut, utifrån Tina Forsbergs och Maja Ekeroths forskning:
- Säkerställ att de som ska jobba med tekniken får inflytande när den utformas/upphandlas.
- Anpassa de digitala systemen till medarbetarna och verksamheten – inte tvärtom.
- Avsätt tid för utbildning och införande av ny teknik.
- Lägg inte tekniskt ansvar enbart på medarbetare.
- Säkerställ att andra arbetsuppgifter inte påverkas negativt.
- Använd teknik som stärker omsorgsarbetet, inte övervakar det.
- Se till att medarbetarna har tillgång till snabb och bra hjälp när tekniken krånglar.
- Se digitala system som en del av arbetsmiljön – jobba systematiskt och i samverkan med den digitala arbetsmiljön. Använd Digi-ronden!
Ska ni införa ny teknik?
Tre frågor att ställa innan ni inför ny teknik i omsorgen:
- Stärker den relationellt arbete – eller konkurrerar med det?
- Minskar den kognitiv belastning – eller flyttar den bara?
- Har personalen varit med och utformat lösningen?
Gör en digital skyddsrond!
Hos Suntarbetsliv finns tre digitala skyddsronder:
- Är tekniken anpassad till människan?
- Är tekniken ett stöd för verksamheten?
- Hur väl fungerar den digitala tekniken?
Gör den som ni har störst behov av – eller gör alla tre. Så här går det till:
- Se en kort film på ca 2 minuter.
- Ta ställning till ca 15 frågor, beskriv nuläge och förslag till åtgärd.
- Använd resultatet till att skapa en handlingsplan.
