Medarbetare som mår bättre presterar i allmänhet bättre. Det sambandet har blivit bekräftat i en ny forskningsöversikt gjord av forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet.
– Mår vi sämre kan vi inte prestera lika bra.
Petra Lindfors, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet, pratar på ett seminarium arrangerat av Arenagruppen. Hon presenterar en ny forskningsöversikt med titeln ”Välbefinnande i relation till arbetsprestation och frånvaro”.
I studien har de tittat igenom forskning från Nord- och Västeuropa kring prestation och välbefinnande, och valt ut de 33 mest relevanta studierna. Utifrån dem har de sammanställt ett resultat:
– Det finns svaga men statistiskt säkerställda samband mellan välbefinnande och prestation.
Petra Lindfors tycker att forskningsresultaten är relevanta även om sambanden är svaga.
– Även svaga samband kan vara viktiga. De här tillstånden kan bli gynnande eller tärande i längden.
Det kan bli gynnande eller tärande i längden
Vitsen är inte att skuldbelägga
Exakt hur sambanden mellan prestation och välbefinnande ser ut varierar mellan studierna.
– Det spretar. Men det starkaste sambandet mellan prestation och välbefinnande ser vi i de studierna där individer fått bedöma sin egen prestation.
Petra Lindfors är noga med att poängtera att vitsen med forskningsrapporten inte är att skuldbelägga individer som mår dåligt, för att de presterar sämre. Förhoppningen är snarare att belysa hur viktigt det är att ge medarbetare förutsättningar att må bra och prestera väl i arbetet.
Allt hänger ihop
Hon påpekar också att det är viktigt att se hur allt hänger ihop, och hur man kan tänka för att få medarbetare och verksamheter som är hållbara och mår bra.
Dels kan sambanden gå åt båda hållen. Medarbetare som mår bra presterar bättre – men att lyckas prestera bra kan också leda till att man mår bättre.
Dessutom ska man komma ihåg att det finns mycket på arbetet som kan avgöra hur vi mår. Hur arbetet är organiserat, hur vi beter oss mot varandra och hur krav balanseras mot resurser är alla faktorer som påverkar vårt mående – och i längden även vår prestation.
– Vi har känt till de här sambanden under lång tid. Nu är det dags att göra jobbet och få det här att fungera.
.
Borde vi vända på frågan?
Seminariet avslutades med ett panelsamtal, med bland annat Nora Hansson Bittár, doktorand på Center for Wellbeing, Welfare and Happiness på Handelshögskolan. Hon sade att välbefinnande inte behöver handla om att alla ska hamna allra högst upp på lyckoskalan.
– Men vi måste alla få tillräckligt välbefinnande. Kanske vi får den största effekten av att göra de olyckligaste lite lyckligare. Vi vet sedan tidigare studier att det absolut mest lyckliga – alltså de som ligger på tio av tio – inte nödvändigtvis är de allra mest produktiva.
Kanske vi får den största effekten av att göra de olyckligaste lite lyckligare
Hon vill också vända på frågan.
– Ska inte välmående vara det yttersta målet? Borde inte frågan snarare vara ifall produktivitet leder till välmående? Men det är så klart alltid bra att få ytterligare argument för att få arbetsgivare att satsa på välmående.
Hur har ni det på jobbet? Kartlägg med "Vår arbetsmiljö"
Vad har ni för förutsättningar på jobbet? Finns allt som behövs för att ni ska kunna må och arbeta så bra som möjligt?
Använd verktyget Vår arbetsmiljö för att kartlägga hur ni har det och prioritera vad ni behöver arbeta med.
Det passar perfekt för en arbetsplatsträff eller liknande möte och tar ungefär en timme att gå igenom.
Här får ni tillsammans ta ställning till påståenden som:
- Vi har de resurser som krävs för att göra det som förväntas av oss
- Vi har oftast möjlighet att ta de pauser som behövs under och mellan arbetspass
- Vi har väl fungerande it-system som stödjer det arbete vi utför
- Samarbetet mellan olika roller och yrkesgrupper fungerar bra i vår verksamhet
- Vi har oftast rätt bemanning för att kunna göra ett bra jobb
Lycka till!
Välbefinnande mäter forskarna genom att ställa deltagarna frågor som hänger ihop med välbefinnande. Det kan vara ifall de känner engagemang, glädje, hopp eller liknande.
