Bättre arbetsmiljö får barnmorskor att stanna

Barnmorskors arbetsmiljö präglas av höga krav, låg möjlighet att påverka och risk för utmattning. Samtidigt upplever många arbetet som mycket meningsfullt. Ny forskning visar vad arbetsgivare kan göra för att fler ska vilja och orka stanna i yrket.

– Jag älskar mitt yrke. Barnmorska är världens roligaste arbete. Det är livets mirakel varje dag på jobbet.

Det säger Malin Hansson, barnmorska och forskare vid Göteborgs universitet. Själv arbetade hon inom förlossningsvården i Göteborg i 17 år, men lämnade det kliniska arbetet när hon upplevde att förutsättningarna gjorde det svårt att ge den vård hon ville.

– Jag gav allt jag kunde på jobbet, men hade ändå en gnagande känsla av att inte räcka till. Har man tre kvinnor i aktivt förlossningsarbete samtidigt måste man springa emellan. Aldrig att en kirurg skulle tvingas operera på tre salar samtidigt.

Nu forskar hon om barnmorskors arbetsmiljö i projektet BRAMÅ – BRa ArbetsMiljö Åt barnmorskor. Runt två tusen barnmorskor har i varje omgång över sex år besvarat frågor kring hälsa, arbetsmiljö och varför många överväger att lämna yrket. I Sverige finns cirka 8 000 legitimerade barnmorskor.

Höga krav präglar barnmorskors arbetsmiljö

En sak sticker ut i forskningen: barnmorskor upplever arbetet som mycket meningsfullt.

– Jag har aldrig sett en så hög meningsfullhet jämfört med andra yrken, säger Malin Hansson.

Men engagemanget har också en baksida.

– Man vänder ut och in på sig själv för att kunna ge så bra vård som möjligt. Man kanske hoppar över lunchen eller inte hinner gå på toaletten.

Forskarna har jämfört barnmorskors organisatoriska och sociala arbetsmiljö 2020, 2023 och 2026. Den har förbättrats något, men många problem finns till stor del kvar. Barnmorskor har höga känslomässiga krav, pressade arbetsdagar, fler rollkonflikter och mer utmattning än jämförelsegrupper på arbetsmarknaden. De har också mindre inflytande och sämre självskattad hälsa.

– Det här är inte i första hand ett individproblem. Det är ett arbetsmiljö- och organisationsproblem, säger Malin Hansson.

”Det här går inte ihop”
För många uppgifter och tid som inte räcker? Balanskollen hjälper er att se vilka krav som belastar mest och vilka resurser som behövs.
⇒ Börja här med Balanskollen – en genomgång i fem steg.
Gå igenom och förbered hur den kan användas på exempelvis nästa arbetsplatsträff. 

Att kunna göra ett bra jobb är avgörande

Vad får då barnmorskor att vilja stanna?

Forskningen pekar bland annat på möjligheten att göra ett arbete med god kvalitet, få erkännande för sin kompetens och utvecklas i yrket.

Erkännande handlar inte bara om uppskattning från chefen, utan också om att kompetensen tas till vara och att barnmorskor får inflytande över hur vården organiseras.

– Barnmorskor behöver finnas med på alla nivåer, från sängkant till styrelserum, alltså även när beslut fattas. Man behöver känna att ens professionella kunskap faktiskt används.

Rollkonflikter skapar stress

Rollkonflikter och utmattning drar åt motsatt håll. Rollkonflikter kan uppstå när barnmorskan vet hur hon utifrån sin profession vill arbeta, men organisationens krav drar åt ett annat håll.

Det kan handla om att vilja ha tid att stödja en födande kvinna men samtidigt behöva ta hand om flera födande samtidigt. Dokumentation och höga patientflöden kan också tränga undan annat arbete.

– Man vet utifrån evidens hur man skulle behöva arbeta för att ge en bra vård, på rätt nivå, men resurserna räcker inte alltid till. Där uppstår både stress och en etisk och moralisk press.

Arbetsplatser behöver därför undersöka vilka krav som krockar och om barnmorskorna faktiskt har förutsättningar att använda sin kompetens, menar Malin Hansson.

Många arbetar deltid för att orka

Andelen heltidsarbetande barnmorskor minskade från 52 procent 2020 till 47 procent 2023. Varför så många arbetar deltid undersöks nu närmare.

– De går inte ner i tid för att arbeta med något annat. De går ner för att orka arbeta som barnmorskor, säger Malin Hansson om den bild som framträder i forskningen.

Förlossningsvården innebär dessutom arbete dygnet runt och en arbetsbelastning som kan vara svår att förutse. Samtidigt förändras vården. Fler förlossningar sätts i gång och mammorna behöver då vård under längre tid.

– Man behöver titta på vårdtyngden. Om vården blir mer arbetskrävande måste också bemanningen följa med.

Börja med bemanning och arbetsbelastning

Först behöver arbetsgivaren säkerställa en rimlig bemanning och arbetsbelastning, menar Malin Hansson. Det behövs också återhämtning, anpassade arbetstider, inflytande och möjligheter att utvecklas. Cheferna behöver ha kunskap, resurser och mandat att arbeta förebyggande med arbetsmiljön.

– I dag hamnar man lätt i att arbeta reaktivt. Vi behöver arbeta mer systematiskt, preventivt och långsiktigt.

Även bra introduktion och mentorskap för nya barnmorskor är viktigt. Att utbilda fler hjälper inte om de sedan lämnar.

– Utan hållbara arbetsvillkor riskerar vi bara att fylla på ett system som fortsätter att tappa kompetens. Kompetensförsörjningen behöver planeras nationellt. Annars riskerar vi att vissa regioner får ännu svårare att erbjuda jämlik och säker vård.

Region Halland gott exempel

Malin Hansson lyfter Halland som ett exempel på en region som arbetat strategiskt med bland annat arbetsmiljö, introduktion och arbetstid.

– Man måste samtidigt göra långsiktiga systematiska förändringar gällande bemanning, organisation, ledarskap och ge förutsättningarna att faktiskt göra ett bra jobb. Då finns goda möjligheter att skapa arbetsplatser där barnmorskor både kan och vill stanna.