Kunskapen finns. Forskningen är tydlig om vad som skapar ohälsa i arbetslivet. Ändå har vi svårt att omsätta den i praktiken. Under ett seminarium i Almedalen pekade forskare och arbetsmarknadens parter ut både hindren och möjliga vägar framåt.
– Åtta av tio tycker att jobbet är meningsfullt, och sju av tio bedömer sitt liv som klart positivt. Här ligger vi långt över Europasnittet.
Det säger forskaren Theo Bodin under ett seminarium i Almedalen 2026. Seminariet arrangeras av Forte och har titeln ”Arbetslivet som gör oss sjuka – varför lyckas vi inte förändra det?”.
Han fortsätter:
– Sverige har också en av världens bästa arbetsmiljöstrukturer, och åtta av tio har tillgång till skyddsombud på sina arbetsplatser.
Kvinnor drabbas hårdast
Men ändå har den psykiska ohälsan i Sverige ökat, och allt fler tycks bli stressade – både av jobbet och av livet i övrigt. Värst drabbade är kvinnor: åtta av tio långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa är kvinnor.
– Att kvinnor drabbas värst handlar så klart inte om individuella svagheter. Det har sin orsak i strukturella och systematiska problem – både i arbetslivet, men även i familjen och i det samhälle som vi lever i.
Theo Bodin tycker att det inte räcker att prata om att Sverige har ett sjukskrivningsproblem.
– Jag skulle vilja säga att vi har ett arbetslivsproblem och ett livsstilsproblem. Vi har byggt ett system som reagerar först när människor inte klarar sin situation längre, istället för att skapa ett arbetsliv och ett samhälle som förhindrar att folk hamnar i långa sjukskrivningar.
Vi vet vad problemet är
Och forskarna är, menar han, ganska samstämmiga kring vad problemet är.
– Vi har forskat på det här i 40–50 år; vi har ganska bra koll på vad som gör oss sjuka i arbetslivet.
Till stor del handlar det om höga krav på jobbet.
– Man får arbeta intensivt, man får hantera stora emotionella krav, och man har lågt utrymme att styra sitt arbete. Vi ser också hur en obalans mellan ansträngning och belöning också orsakar mycket psykiskt lidande.
Ett annat problem är otrygga anställningar, det är forskarna också överens om.
Problemet är alltså inte kunskapsbrist.
– Problemet är att arbetslivet går i motsatt riktning.
Skapa mer tid för återhämtning – både i arbetslivet och resten av livet.
Theo Bodin, Stockholms centrum för återgång i arbete
Effektivisering och höga krav på service
– Det finns ett effektiviseringskrav på offentlig sektor som gör att man helt enkelt behöver göra mer på mindre tid. Det finns färre personer som kan vara där och avlasta och göra enklare jobb.
Dessutom finns det en utmaning i att vi lever i ett ”rättighetsbaserat samhälle”:
– Kraven på att man ska få service och vård och tillgänglighet ökar från medborgarna, på personer som jobbar i offentlig sektor.
Lösningen är tydlig
Lösningen är inte enkel att genomföra, men den är tydlig. Det är Theo Bodin överens om med de övriga deltagarna i panelen. De representerar både forskare, arbetsgivarorganisationer och fackförbund.
– Skapa mer tid för återhämtning – både i arbetslivet och resten av livet.
Ulrika Sundquist, avdelningschef på avdelningen för arbetsgivarpolitik, Sveriges Kommuner och Regioner, håller med:
– Vi måste designa om både arbetslivet och privatlivet. Måste till exempel barnen sälja toalettpapper för idrottslagets räkning vid sex års ålder?
Forskaren John Karsberg från Handelshögskolan tipsar också om fler saker som är viktiga:
– Gemenskap, till exempel, det är oerhört viktigt. Att ha en kompis på jobbet, eller att få stå tillsammans och gnälla över det äckliga kaffet i kaffemaskinen.
Han vill tipsa om att titta på det främjande.
– Vi måste mäta och forska mer med fokus på främjande, välmående och vad vi får för effekter av det.
Faktaruta om friskfaktorer
Sena insatser dominerar vid sjukskrivning
Theo Bodin pratade också om vad som händer när en person väl blir sjukskriven: att det är sena insatser som dominerar.
– Vi är inte så bra på att fånga upp personer tidigt i sjukskrivningsprocessen för att jobba med en aktiv rehabilitering. Ett av de viktigaste problemen är att vi har ett system utan tydligt ägarskap.
Han menar att de aktörer som är inblandade – individen, arbetsgivaren, sjukvården och Försäkringskassan – ofta tycker att någon annan borde ta ett större ansvar.
– Jag tror att det är många som behöver rannsaka sig och fundera på ”vilket är mitt ansvar i den här situationen?”
Han tycker också att vi måste stärka individen i sjukskrivningsprocessen.
– Idag är processen väldigt passiviserande. Vi måste stärka individen, genom till exempel arbetsfokuserad KBT. Men det är inte lätt, man måste ofta driva sin egen rehabilitering.
Kolla om det finns möjlighet att byta roll ett tag.
Förutom att arbetsgivaren behöver bli mer aktiv behöver den också vara mer öppen för att medarbetaren kanske behöver byta roll. Idag vill arbetsgivaren ofta rehabilitera personen tillbaka till exakt samma roll som innan sjukskrivningen.
– Jag tror mycket på arbetsgivarringar, där arbetsgivare kan prata ihop sig och skapa större möjligheter för förflyttningar. Kolla om det kanske finns möjlighet att byta roll ett tag. Vara lite mer flexibel, helt enkelt.
Jobba främjande med friskfaktorer
I seminariet lyfte forskarna särskilt fram återhämtning och gemenskap som viktiga delar i ett hållbart arbetsliv.
Suntarbetslivs friskfaktorer handlar om att skapa förutsättningar för just det.
Genom att jobba med friskfaktorerna sätter ni i arbetsgruppen fokus på det som fungerar och stärker det. Då får ni också ögonen på vad som behöver förändras.
Vill du lära dig mer om friskfaktorer? Läs artikeln Vad är friskfaktorer?
Vill du ta med dig friskfaktorerna till arbetsplatsen och jobba med dem i arbetsgruppen? Spana in verktyget Friskfaktorlabbet!
