Under pandemin har många kontorsarbetare jobbat hemifrån – oavsett förutsättningar. Hur har det fungerat för dem som har funktionsnedsättningar? Det ska en grupp forskare nu undersöka.
Ungefär 16 procent av alla svenskar mellan 16 och 64 år har en funktionsnedsättning. Det handlar till exempel om:
- hörselnedsättning
- nedsatt rörelseförmåga
- svåra besvär av ängslan, oro eller ångest
- stora problem på grund av dyslexi och/eller dyskalkyli
- neuropsykiatrisk diagnos, såsom ADHD
Nu ska en grupp forskare undersöka hur det har varit – och hur det är – för dessa personer att arbeta hemifrån.
– Den här studien handlar om möjligheter och hinder när man jobbar hemifrån.
Det säger Kristina Palm, lektor i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet, och en av forskarna bakom den studie som precis håller på att starta.
Digitala dagböcker och fotobaserade intervjuer
Deltagarna i studien kommer att vara medarbetare med funktionsnedsättning i två olika storstadskommuner. Forskarna kommer också att intervjua hr-personal, chefer och experter ute på kommunerna.
Deltagarnas erfarenheter och åsikter kommer att samlas in på lite olika sätt. Medarbetarna kan välja att skriva digital dagbok eller att prata in en dagbok i mobilen. En annan variant är att medarbetaren fotar saker i sin omgivning, och sedan blir intervjuad om bilderna.
Chefer, hr-personal och experter får istället delta i mer traditionella intervjuer. När projektet har kommit en bit på vägen får de också delta i seminarier och workshoppar, för att diskutera studiens resultat och slutsatser.
Bara genom att lyfta de här frågorna i kommunerna tror jag att vi kan skapa ett mer inkluderande klimat
– Bara genom att lyfta de här frågorna i kommunerna tror jag att vi kan skapa ett mer inkluderande klimat.
Viktig grupp att lyfta
Kristina Palm tycker att studien är viktig eftersom den belyser en grupp människor som ofta har det svårt på arbetsmarknaden, rent generellt. De är oftare arbetslösa, och de som har jobb känner sig också mindre inkluderade på arbetsplatsen.
– De som har funktionsnedsättningar kan uppleva sig stigmatiserade. Man kan till exempel känna sig exkluderad på grund av hur man pratar på arbetsplatsen.
Stigmatiseringen kan också komma utifrån välvilja.
– Någon med funktionsnedsättning kan till exempel få extra mycket hjälp, fast den personen inte vill ha det. Omvårdnad som inte behövs kan göra att man känner sig nertryckt och isolerad.
Saker som dessa gör att vissa inte vill avslöja på arbetsplatsen att de har en funktionsnedsättning, vilket kan bli ett problem.
Arbetsgivaren har nämligen en skyldighet att anpassa arbetet för den som har en funktionsnedsättning. Det kan till exempel handla om tekniska hjälpmedel, särskilda arbetsredskap, förändringar i den fysiska arbetsmiljön, förändringar av arbetsuppgifter, arbetstider eller arbetsmetoder.
Men det bygger naturligtvis på att arbetstagaren vågar berätta, och ta emot den hjälp som finns att få.
Skapa ett inkluderande klimat
En viktig del i lösningen på allt detta är att skapa ett inkluderande klimat på arbetsplatsen – och att arbeta med arbetsanpassning.
Exakt hur det ska gå till när det gäller distansarbete får studien utvisa. Men Kristina Palm har redan nu några generella tips till arbetsgivare på temat:
- Prata om funktionsnedsättningar.
- Ha riktlinjer på plats, som visar att ni tar de här frågorna på allvar.
- Skapa ett klimat som visar att till exempel nedsättande kommentarer inte tolereras.
- Ändra hela synen på arbetsanpassning. Ha som grund att alla behöver arbetet anpassat i någon mån – inte bara de som har funktionsnedsättning. Det tar bort stigmat.
Hon har också ett mer specifikt tips om distansarbete:
- Fråga alla medarbetare: ”finns det något som vi som arbetsgivare kan göra för att underlätta för dig när du arbetar hemifrån?”.
Två mål med studien
Studien har två olika mål. Dels att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna komma in på arbetsmarknaden, när arbetsgivare lär sig mer om vad som fungerar för den här gruppen på distans.
Att kunna jobba på distans kan ju vara en lösning för vissa med funktionsnedsättningar
– Att kunna jobba på distans kan ju vara en lösning för vissa med funktionsnedsättningar, som har svårt att jobba på plats.
Det andra målet är att de som redan har arbete ska få bättre förutsättningar för att klara av distansjobbet. Det handlar både om sådant som fysiska eller digitala hjälpmedel, och om sociala frågor.
– Den här studien kan visa för arbetsgivaren hur man kan jobba med små medel för att få personer med funktionsnedsättning att känna sig mer inkluderade på arbetsplatsen.
Fotnot: bilden på Kristina Palm är tagen av Theresia Viska.