Glad bussförare i förarsäte.

Bussförare trivs ofta i sitt yrke och tycker om friheten i arbetet, men förarmiljön behöver förbättras. Det visar en studie där Skånetrafiken har ingått.

Foto: Nobina

6 vägar till säkrare förarmiljö

Kränkningar och hot mot förare är ett problem i kollektivtrafiken. Nu visar en studie på vägar framåt för bättre arbetsmiljö för förarna. En viktig del är gemensamma riktlinjer för hur förare ska agera om någon exempelvis inte vill betala.

Yrkena bussförare och tågvärd har förändrats på senare år. Resenärerna upplever dem i dag främst som en servicefunktion medan de för tjugo år sedan var mer respekterade uniformsyrken.

Ansiktsporträtt Anna Anund, tillbudsrapportering bussförare.

Foto: VTI/Hejdlösa bilder

– Man ser tydligt att statusen som bussförare har försämrats, säger Anna Anund, forskningschef på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Hon har projektlett en tvåårig studie om hot och våld mot bussförare och tågvärdar. Forskarna har ställt samman statistik över hot- och våldstillbud på två stora trafikföretag samt intervjuat deras bussförare, tågvärdar och chefer. VTI har stått för sammanställning och intervjuer gällande busstrafiken.

Färre rån med kontantfritt

Bilden som framträder för bussförare är inte helt entydig. Statistiken över tillbud visar att våld inte är så vanligt – med kontantfri biljetthantering minskar rånen. Enligt statistiken har hot inte heller blivit vanligare, men intervjuerna visar en annan bild. Bussförarna vittnar om konflikter vid biljettavisering, vilket leder till situationer med kränkningar och hot.

– Det är solklart att det finns en underrapportering. Glåpord ses som en del av jobbet och det är oklart för förarna hur det ska rapporteras och vad det ska leda till, berättar Anna Anund.

Mer samverkan behövs

Hon menar att underrapporteringen delvis beror på otydlighet i synsätt och riktlinjer om hur förare ska agera, exempelvis när passagerare inte vill betala. Biljettkontroll ligger i förarnas uppdrag. Men chefer vill inte nödvändigtvis att förarna ska riskera något genom att ta strid om någon inte uppvisar biljett. Det leder till olika bilder om vad som egentligen gäller.

Anna Anund och hennes forskarkollegor menar att nyckeln är mer samverkan mellan beställare och utförare av kollektivtrafik så att bilden blir gemensam.

– Det behöver tas fram riktlinjer för förarna om hur de ska göra, och de måste kommuniceras på ett entydigt och tydligt sätt, menar hon.

Viktigt jobba förebyggande

– Det är också viktigt att ta fram rutiner och verktyg för tillbudsrapporteringen och att använda den för att jobba förebyggande. Som det är nu släcker operatörerna bränder i stället för att jobba systematiskt och preventivt.

Vi behöver öka statusen för förarna.

Hur fordonen utrustas påverkar också förarnas upplevda trygghet, visar studien. Rätt placerade kameror ger förarna överblick och kan dämpa problem. Det minskar den egna oron och påverkar bemötandet. Men stressen kan öka om bussarna exempelvis utrustas med apparater för betalkorthantering utan att förarna får mer tid i schemat för hanteringen. Stress kan i sin tur leda till mer konflikter.

– Självklart är förarnas bemötande och attityd en betydande del i interaktionen, säger Anna Anund.

Yrke med frihet

I vilka sammanhang uppstår då problem som kan leda till situationer med kränkningar, hot och våld? Studien pekar på exempelvis följande:

  • Vid biljettavisering.
  • I trånga trafikmiljöer med andra trafikanter, exempelvis aggressiva bilförare.
  • Vid särskilda events, som fotbollsmatcher.
  • I vissa områden, men inte enbart socioekonomiskt utsatta utan kan ske var som helst, som i områden med ovana bussåkare på väg till och från fest.
  • I kontakt med drogpåverkade.
  • När barnvagnsförare inte accepterar att barnvagnskvoten på bussen är fylld.

– Bussförarna tycker om sin frihet i yrket och trivs ofta med jobbet, men ingen tycker det är okej att bli skälld på dagligen. Samhället har också förändrats och blivit tuffare. Men ska vi ha en kollektivtrafik som blodomlopp i staden behöver vi öka statusen för förarna, säger Anna Anund.

Klicka här för att läsa en artikel som skrevs när projektet startade.

Text: Jeanette Neij, 08 maj 2018

Relaterade verktyg

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö