Forskaren Lage Burström visar stolt upp en liten blå mojäng som tillsammans med en mobilapp kan bidra till att minska skador från vibrationer. Den är resultatet av flera års forskning och utveckling och är på väg ut på marknaden.
Vibrationsskador har blivit den vanligaste arbetssjukdomen. Motmedel finns i form av informativa webbtjänster, prototyper till lågvibrerande verktyg, databaser över maskiner och smarta hjälpmedel för självanalys. Experterna anser att fler borde använda allt detta mer!
Apparaten heter Smartvib, är liten som en legobit och kan mäta vibrationerna i häcksaxen, slagborren eller traktorsätet. Användaren kan spara värdena i manicken, läsa av dem fortlöpande eller överföra dem till mobiltelefon och dator.
Lage Burström och hans forskarkolleger på Umeå universitet har utvecklat Smartvib i ett projekt, som pågått i ett par år. Suntarbetsliv uppmärksammade projektet när det startade, i en intervju 2014: ”Farliga vibrationer lättare att mäta med mobilapp”.
Forskarna visade upp den blå lilla kuben vid ett seminarium hos AFA Försäkring i september, som var en genomlysning av vilka skador som kan drabba människor och experters frustration över att inte ens enkla och billiga lösningar har pressat ner statistiken.
- En färsk kunskapsöversikt visar att risken för vita fingrar och nervskador är sju gånger högre för den som arbetar med vibrerande verktyg än för någon som inte gör det.
- Statistik från AFA Försäkring pekar på att vibrationsskador nu passerat bullerskador som den vanligaste arbetssjukdomen.
En allmän uppfattning bland experter som deltog i seminariet var att man måste förmå företag och organisationer att mer än vad man gör idag använda det kunskapsstöd och de nya handverktyg, med mindre vibrationer, som numer finns. Tillverkarna av verktyg måste också ta riskerna för vibrationsskador på ännu större allvar när de utvecklar nya modeller.
Väldigt enkel och billig
Forskare vid Umeå universitet har utvecklat SmartVib i samarbete med landstinget i Västerbotten och företaget CVK i Luleå.
Det exemplar som Lage Burström från forskargruppen visade upp är en fungerande prototyp med en kaross gjord i en 3D-skrivare. Intresserade kan köpa den färdiga produkten under senhösten 2016. Den kommer att kosta någon eller ett par tusenlappar, en bråkdel av vad tidigare produkter betingar.
‒ Kostnaden ska inte hindra att man utnyttjar den. Kravet har varit att den ska vara väldigt enkel och billig, och att man ska kunna använda den både för helkropps- och handhållna vibrationer, säger Lage Burström.
Råd med flera
Han tänker sig att en arbetsgivare ska ha råd att köpa in flera. Ett bussbolag kan exempelvis sätta givare i alla fordon och läsa av värdena på kvällen, sammanställa och analysera. Det finns idag teknik för att låta mätvärdena automatiskt landa på en webbsida, men det får bli i en senare modell, menar forskaren.
Umeå universitet har testat systemet på ett 20-tal arbetsplatser, främst på byggen. Vibrationsskador förknippas kanske mest med stenarbete och hantverksyrken, men även kommuner och landsting använder en hel del vibrerande verktyg och fordon. Det kan handla om allt från häcksaxar, slysågar och slagborrar till sittgräsklippare och tandläkarborrar.
‒ SmartVib kommer att fungera överallt, det är bara att vi inte har hunnit med alla miljöer ännu. Vi fortsätter testa, lovar Lage Burström.
‒ Vi hoppas att riskbedömningarna på det här sättet ska komma igång på ett enklare sätt.
Vibrationssticka som stöd
Forskarna i Umeå har också nyligen tagit fram en alldeles analog och oelektrisk ”vibrationssticka” av papper. Det är en hylsa av kartong med ett datablad instucket. Genom att föra bladet fram och tillbaka kan man i gluggar i kartongen läsa ut vilken risk som uppstår om man utsätts för en viss vibration under en viss tid.
Man kan också se hur mycket olika maskiner brukar vibrera. Stickan ger även grundläggande information om vibrationsskador.
Det första databladet gäller främst för byggindustri, och nu tar forskarna fram motsvarande remsa för trädgårdsarbete. Vibrationsstickan kan än så länge bara beställas från Umeå universitet, men Lage Burström ser fram emot att sprida den allmänt.
”Vita fingrar”
Vibrationsskador är ett samlingsbegrepp för flera hälsorisker. Vibrationer i handhållna redskap kan hindra blodflödet i fingrarna, vilket kan ge ”vita fingrar” som överreagerar mot kyla och fukt.
‒ Man blir fumlig, risken att göra sig illa ökar, säger Lage Burström.
Vidare kan vibrationerna skada nerverna i fingrarna.
‒ Det brukar yttra sig i domningar och pirrningar, man kan vakna på natten av det. Man börjar känna värme och kyla och sämre. Den skadan kommer smygande.
Slutligen kan vibrationerna skada nerverna i den så kallade karpaltunneln i handleden.
‒ Nervskadorna är de mest handikappande och går inte att göra något åt, säger Lage Burström.
Vad gäller helkroppsvibrationer så kan de orsaka smärta i ländryggen, nacken eller skuldrorna. Men på just detta seminarium stod händer och armar i fokus.
Ny kunskapsöversikt
Forskarna i Umeå har även gjort en systematisk kunskapsöversikt om kärl- och nervskador hos personer som utsätts för vibrationer som överförs via händerna. Rapporten ingår i skriftserien Arbete och hälsa från Göteborgs universitet. (Se faktaruta)
Lage Burström, Tohr Nilsson och Jens Wahlström har tröskat igenom tusentals artiklar och rapporter från forskning på området och analyserat och sammanfattat ett 50-tal av de bästa. Det är första gången som någon gör en genomgång av forskning på det här området.
Kunskapsöversikten lyfter fram den sjufaldigt höjda risken för skador för den som jobbar med skakande verktyg, och att även mindre vibrationer kan skada om personen arbetar länge med påfrestningen.
Viktigt notera tidiga tecken
Forskarna förordar försiktighetsprincipen. Vem som kommer att bli skadad vet man inte på förhand.
‒ Därför är det så viktigt att var och en noterar tidiga tecken, som att det börjar sticka och domna i fingrarna, och ser till att kontrollera det, säger Lage Burström.
När forskarna presenterade rapporten vid seminariet hos AFA levererade de ett antal slutord. De konstaterar att det saknas en tillförlitlig klassning av hur allvarlig en skada är. Vidare att kyla kan ge likartade skador, eller trigga eller försämra befintliga symtom. Vibrationsskador tycks vara betydligt ovanligare i tropiska klimat.
De berättade också att skador kan uppkomma även om vibrationerna inte ens når upp till den lägsta larmnivån, det så kallade insatsvärdet (se faktaruta). Detta gör det aktuellt att se över modellerna för hur man bedömer risker.
Gått om bullerskador
Vid seminariet i september redovisade Anna Weigelt från AFA Försäkring statistik över arbetssjukdomar som beror på vibrationer.
Hon kunde visa att skadorna minskar sett över en lång period från början av 90-talet. De senaste åren har siffrorna dock ökat, och nu är vibrationer den största orsaken till arbetssjukdomar.
Det är allra mest män som drabbas, insjuknandet kommer ofta kring 50 års ålder, och skadorna är vanligast inom industri, bygg och anläggning.
Män dröjer för länge
”Min dotter vill inte att jag lyfter upp barnbarnen, för jag vet inte hur hårt jag tar i dem”, sa en av Catarina Nordanders vibrationsskadade patienter till henne. Hon är överläkare vid Arbets- och miljömedicin i Lund, AMM Syd, där man tar emot personer med misstänkta yrkesskador och sjukdomar.
Hon kompletterade statistikbilden med att män ofta förnekar och dröjer länge med att undersöka sig, och att alltför många därför hinner bli allvarligt skadade. Bland patienterna finns bland andra en hel del fastighetsskötare, parkjobbare och andra som kan finnas i offentlig sektor.
AMM Syd har varit med och utvecklat en webbtjänst om arbetshälsa, FHVmetodik, där man bland annat kan lära sig att bedöma risker och undvika skador och sjukdomar. Där finns också en förteckning över vibrerande verktyg.
Databas över verktyg
Något liknande och mer långtgående finns i Vibrationsdatabasen, som Hans Pettersson vid Umeå universitet beskrev vid seminariet . Databasen täcker 3 600 handhållna maskiner och 400 fordon, med uppgifter om hur mycket de vibrerar.
Universitetet underhåller också ett webbaserat system, Arbetsvis.se, där enskilda personer kan testa sig själva i ett frågeformulär, få syn på tidiga symtom och lära sig mer om sjukdomarna.
Sist vid seminariet framträdde Hans Lindell från forskningsföretaget Swerea IVF. Han var påtagligt frustrerad över att inte ansvariga aktörer inte har agerat mer konkret ts för att minska vibrationerna. Det kan ibland räcka med anpassning för några kronor för att minska riskerna.
Han menade att regler och gränsvärden behöver bli tuffare och jämförde ”utsläpp av vibrationer” med utsläpp av kemikalier.
‒ Det är nu som om vi skulle tillåta gifter i barns leksaker och sedan kräva av föräldrarna att de mäter hur mycket gift barnen får i sig, för att sedan ta bort leksakerna när man når gränsvärdet.
