Farliga vibrationer lättare att mäta med mobilapp

25 november 2014 Lästid: 4 min
En billig mätare och mobilapp underlättar att mäta häcksaxvibrationer, säger Lage Burström.

Foto: Umeå universitet

Vibrationer är ett av de största problemen inom den fysiska arbetsmiljön och ligger bakom 15 procent av de godkända arbetssjukdomsfallen. Med stöd av enkla och billiga mätningar med en sockerbitsstor mätare och en mobiltelefon kan man minska risken för vibrationsskador, hoppas forskaren Lage Burström.

Efter en förstudie som visade att tekniken är praktiskt och ekonomiskt möjlig, ska forskarna nu vidareutveckla och pröva en användarvänlig utrustning, som bara ska kosta runt 500 kr, och som ett företag senare kan ta över för produktion och försäljning.

Så mycket som en halv miljon arbetare håller i handhållna maskiner eller kör fordon som vibrerar. I kommuner och landsting är det exempelvis parkarbetare som använder häcksaxar, vanliga gräsklippare och gräsklipparfordon. Personal i tekniska verksamheter som använder olika slag av arbetsfordon och utrustningar är också utsatta för vibrationer. Inom andra sektorer handlar det om träarbetare, byggnads- och anläggningsarbetare, och förare av skogsmaskiner, bussar och lastbilar.

Du och dina forskarkollegor har studerat vibrationer och vad man kan göra för att minska vibrationsskadorna. Det finns ju en bild av att man klarat av mycket av problemen i den fysiska arbetsmiljön. Hur är det med de skadliga vibrationerna – har de minskat, legat still eller ökat?

– Det har tyvärr inte skett någon förbättring, skadorna ligger på en ganska stabil nivå genom åren, säger Lage Burström. Det finns snarare en tendens att de ökar. Det beror på att i en del branscher har arbetena blivit mer ensidiga, så ett företag till exempel enbart utför bilningsarbete. Bättre teknik har visserligen bidragit till att utrustningar inte vibrerar lika mycket. Men skador beror både på hur mycket något vibrerar och hur lång tid man använder det.

– För att tillverkarna ska fortsatta att utveckla tekniken för att minska vibrationerna, måste de som köper deras utrustningar efterfråga detta. Men allmänt sett är arbetsgivarna inte så uppmärksamma på riskerna med vibrationer och de är omedvetna om att det finns föreskrifter om vibrationer från Arbetsmiljöverket som de är skyldiga att följa. Många gånger är det först när det kommer en arbetsmiljöinspektör på besök, eller någon av de anställda blir sjuk, som de blir varse problemen med vibrationer.

Hur kan vibrationsmätare bidra till att minska skadorna?

– De instrument som hittills funnits är krångliga, med många möjligheter att ställa in dem fel och få resultat som inte stämmer. Dagens instrument är också dyra, 25 000 kronor och uppåt. Med billig och enkel utrustning kan man ute på arbetsplatserna hoppa över steget med att ta ut en expert, säger Lage Burström. Var och en kan mäta, då kan man mäta oftare och då blir det lättare att tidigt upptäcka riskerna och göra något i tid, så att ingen drabbas. Och man kan lätt följa upp åtgärder som man genomför, med nya mätningar.

Det bästa vore att man minst en gång om året mäter vibrationerna, som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet

– Idag kan det ta flera år mellan att man genomför mätningar, om man genomför dem överhuvudtaget. Det bästa vore att man minst en gång om året mäter vibrationerna, som en del av de riskbedömningar som man ska göra i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Genomför man stora förändringar i arbetssätt kan man göra extra mätningar.

Hur ska försöket gå till?

– I 50-80 arbetsmiljöer ska användare gratis testa sammanlagt 100 sensorer under en vecka eller två, i utbyte mot att de kommer med ett omdöme om hur det fungerade. Arbetsledare sätter under testtiden fast sensorn på verktyget, eller förarstolen i ett fordon, för att mäta hand-, arm- och helkroppsvibrationer under en dag. Mätresultaten skickas över till en mobiltelefon. Vid dagens slut knappar man in hur lång tid man använt de olika maskinerna. Sen kan alla se resultaten för varje anställd, vibrationsstyrka och tid sammantaget, på ett lättbegripligt sätt. Mätresultaten sparas på en nätplats så att man senare kan gå tillbaka och se hur utsatta för vibrationer anställda var under en viss dag.

Kan man använda den här tekniken till annat än vibrationsmätningar?

– Ja, vi kan tänka oss att man kan mäta andra saker, som att via fordon mäta hur vägunderhållet ser ut, eller i utbildningssammanhang när förare ska lära sig mjuka stopp och start.

– Man kan också använda utrustningen för att utvärdera maskiner och fordon som man överväger att köpa. Alla användare kommer, om de vill, kunna lagra sina resultat i en databas om vibrationer som vi har på Umeå universitet. Genom den kan alla som är intresserade lättare ta reda på hur det skiljer sig mellan olika fabrikat och modeller.

Text: Mats Utbult