Skydd för visselblåsare i Göteborgs stad

17 januari 2017 Lästid: 7 min
Det är viktigt att utredningar inte tar för lång tid vid en visselblåsning, både för den som blir utpekad och för den som anmält, poängterar In-Anna Knutsdotter, interncontroller i Göteborgs stad.

Foto: Jan Vejstad

Stora rubriker upptog Göteborgstidningarnas förstasidor åren 2009 och 2010. Några chefer inom Göteborgs stad hade tagit emot mutor och handskats vårdslöst med offentliga medel. Det blev upptakten till att en visselblåsarfunktion inrättades i Göteborgs Stad.

Visselblåsarfunktionen kom till stånd 2011 efter beslut i kommunfullmäktige och var en del av en större genomgripande handlingsplan. Göteborgs Stad var tvungna att agera, att städa upp och göra beslutsfattandet transparent. Korten skulle upp på bordet och anmälare av oegentligheter skulle skyddas. Så tillkom visselblåsarfunktionen i Göteborgs Stad med nästan 50.000 anställda.

Visselblåsarfunktionen är en kanal för anställda och förtroendevalda att kunna anmäla misstankar om allvarligare oegentligheter som rör personer i ledande ställning.

– Det gäller direktörer, VD samt högre chefer eller personer i nyckelfunktioner som till exempel upphandlar stora belopp, säger In-Anna Knutsdotter som är interncontroller i Göteborgs Stad.

En knäckfråga när visselblåsarfunktionen skapades har varit anonymitetsskyddet för den som blåst om missförhållande. Risken för identifiering av visselblåsaren kan medföra bestraffning. En hög personlig kostnad för den enskilde minskar benägenheten att visselblåsa.

Att av rädsla för bestraffning tvingas tiga om upptäckt korruption eller maktmissbruk ger en dålig arbetsmiljö med ryktesspridning och otrygghet. För att tillförsäkra visselblåsaren anonymitet så har Göteborg Stad ett webbformulär som kan skickas in anonymt.

– Formuläret är en kanal där man kan känna trygghet som visselblåsare att man är anonym, säger In-Anna Knutsdotter.

Vid allvarligare fall av misstänkta oegentligheter, stöld eller mutbrott anlitar Göteborgs Stad en extern part för utredningen, den norska konsult- och revisionsfirman BDO. De gör en värdering av inkomna tips och ger en rekommendation om fortsatt hantering. Om bedömningen görs att det finns misstanke om brott lämnas polisanmälan in. I dessa fall sker fortsatt utredning inom ramen för polis och åklagares arbete.

Medarbetarnas arbetsmiljö viktig för nämnden

Ett exempel på en visselblåsning som anmäldes under september 2016 och som fick konsekvenser, var ett tips om en rekrytering som pekade på att en stadsdelsdirektör var inblandad.

BDO kom fram till att det inte hade skett några oegentligheter, men man hade inte följt rekryteringsordningen. Det fanns formella brister. När BDO gjorde intervjuer av de anställda uppdagades frågor kring ledarskap och arbetsmiljö vad gällde den högsta chefen, och de såg att här fanns en kultur där det inte sågs som så viktigt att följa gällande riktlinjer och regelverk. Samma dag som BDOs rapport blev offentlig så fick stadsdelsdirektören avgå.

– Ledarskapet och arbetsmiljön blev central. När nämnden fick rapporten och därmed svart på vitt så blev det en pusselbit i deras övervägande om vilket ledarskap de ville ha, säger In-Anna Knutsdotter.

Alla anmälningar går inte vidare

Sedan funktionen tillkom i Göteborg har det skett 112 visselblåsningar. Under år 2016 har det skett 36 anmälningar, varav 24 under det sista halvåret.

– Att få så många tips under kort tid har skapat en del problem rent resursmässigt. Hantering, överväganden och utredningar måste göras, säger In-Anna Knutsdotter.

Hon menar att anmälningar av mindre allvarlig karaktär ska gå den vanliga vägen genom linjeorganisationen, till chefen eller chefens chef. Anmälningar som rör förhållandet mellan anställd och arbetsgivare kan också anmälas till facket.

De anmälningar som inte har behandlats som visselblåsningar men som kommit in under året är till exempel frågetecken kring inköp och rekrytering, frågor kopplat till arbetsmiljö, rökning på arbetstid, för långa kafferaster, schemaläggning, berusning i arbetet och missbruk av stadens fordon. Få visselblåsningar är av så allvarlig karaktär så att de blir föremål för vidare granskning.

– En uppskattning är att runt tjugo procent av tipsen går vidare, säger In-Anna Knutsdotter.

Vill du rekommendera funktionen till andra?

– Det är en väldigt svår fråga för det har visat sig vara en komplex hantering. Teoretiskt så ser det enkelt ut, men det är svårare att få det att fungera i praktiken. Det är känsliga frågor och handlar också om människors integritet. Funktionen får inte missbrukas till ogrundade anklagelser eller bli en kanal för allmänt missnöje. Man behöver tänka igenom behovet noga. Det finns både för- och nackdelar, men visst finns det ett viktigt signalvärde i att dessa frågor tas på allvar, säger In-Anna Knutsdotter.

Fördelar kan vara att oegentligheter på en arbetsplats uppdagas som annars inte skulle ha kommit fram. Nackdelarna är att en stor del av visselblåsningarna inte har den tyngd som krävs utan ska hanteras i linjeorganisationen istället.

Viktigt med skyndsam handläggning

Enligt In-Anna Knutsdotter får utredningarna inte ta för lång tid. Att vara utpekad är en väldigt svår situation att befinna sig i. Eftersom det ofta är höga chefer som är utpekade så blir det svårt att ha ”business as usual” under de omständigheterna.

Ny lag ska ge stärkt skydd

Den 1 januari 2017 började en ny lag gälla, som är tänkt att stärka skyddet för visselblåsare som slår larm om ”allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet”.

Det starkare skyddet innebär att arbetsgivaren blir skadeståndsskyldig om han eller hon utsätter en visselblåsare för repressalier. Repressalier kan vara till exempel försämrade förmåner, utfrysning på arbetsplatsen eller avsked. Lagen omfattar både anställda och inhyrd personal.

Lagen har fått kritik för att den är svår att tolka, och för att det för en anställd kan bli svårt att avgöra när den verkligen skyddar.

Svårt för anställda avgöra vad man ska vissla om

Åsa Fahlén som är förbundsordförande i Lärarnas Riksförbund tycker att reglerna kring visselblåsarfunktionen är oklara. Det är svårt för den enskilde att veta om missförhållandet är tillräckligt allvarligt för att utgöra grund för en visselblåsning, menar hon.

En visselblåsarfunktion kan vara bra om den ger garantier för anonymitet och tillgång till sakkunnig hjälp, tycker Åsa Tillberg, förbundsjurist på Vision. Men också hon menar att det kan vara svårt för en anställd att avgöra vad som enligt lagtexten är ett allvarligt missförhållande.

– De anställda i stat, landsting och kommun har ett starkt skydd genom den lagstiftning som redan finns, säger hon.

Meddelarskyddet och Lagen om anställningsskydd är exempel på regler som redan idag är tänkta att skydda anställda som slår larm.

Här kan du läsa mer om visselblåsarfunktionen i Göteborgs stad

Här hittar du lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.

Uppdatering den 20 december 2021: Från och med 17 december 2021 gäller en ny visselblåsarlag. Den ersätter den tidigare lagen från 2016. Länken här ovan går till den nya lagen. 

Du som är chef - tänk på det här vid rekrytering och upphandling!

De flesta tips som kommit in i Göteborgs stad handlar om misstankar om felaktig hantering vid rekrytering och upphandling, och tipsen gäller särskilt misstänkta jävssituationer. Om du känner att din opartiskhet kan ifrågasättas – tänk på det här:

  • Rådgör med din chef om hur ni ska hantera situationen.
  • Var noga med det formella och gör allt ”by the book”.
  • Involvera fler kollegor när det gäller känsliga moment av bedömningskaraktär.
  • Se till att det finns objektiva bedömningar som leder fram till fattade beslut.
  • Dokumentera så att det går att följa hela processen.

Text: Jan Vejstad