‒ Mötena i ”Jaget, laget och uppdraget” har varit jättebra, tycker Shpresa Konjusha, undersköterska som jobbar i hemtjänsten i Nynäshamn.

Foto: Roland Cox

Ny dialog hos hemtjänsten i Nynäshamn

‒ Vi hinner prata med varandra i lugn och ro, hinner ta upp sånt som är bra och sånt vi vill ändra på, säger Shpresa Konjusha, undersköterska i Nynäshamn. Hon deltar i ett treårigt försök att genom en ”uppdragsdialog” mellan de olika nivåerna i verksamheten gemensamt bestämma om arbetsuppgifter och resurser.

Tankarna bakom projektet ”Jaget, laget och uppdraget” beskriver vi närmare i en annan artikel: Uppdragsdialogen ska ge bättre arbetsmiljö. Det här projektet ger Shpresa Konjusha och kollegerna i hemtjänsten hopp om bättre arbetsmiljö och hälsa och vi har pratat med henne och personer på alla beslutsnivåer uppåt.

Sedan ett par månader är hemtjänsten engagerad i projektet. På dialogmöten, där två konsulter deltar, får Shpresa Konjusha och hennes kamrater bland annat lära sig om stress och återhämtning, och får träning i att föra utvecklande dialog. Hennes grupp hade två dialogmöten hösten 2016 och ska ha två till i början av 2017.

‒ Mötena har varit jättebra. Det känns som om vi kommer vidare, att vi i gruppen kan prata om vad som är bra, vad vi håller med cheferna om och vad vi tycker att de kan förändra, säger hon.

De vanliga morgonmötena handlar som regel om enskilda brukare, detaljer i dagens schema och andra vardagliga frågor. I uppdragsdialogen lyfter de perspektivet.

En vanlig punkt i dialogen har varit hur länge personalen får stanna hos varje brukare. De pratar om att de kanske skulle ha lite mer tid hos varje brukare, att de skulle vara en eller två personal mer på dagarna. Under sina tio år i hemtjänsten har Shpresa Konjusha märkt att schemat har blivit tajtare. Varje brukare är tilldelad en viss tid, och ibland räcker inte tiden till.

Sortera till rätt nivå

Ett viktigt syfte med utvecklingsdialogen är att sortera upp problem och åtgärder så att besluten hamnar på rätt nivå i organisationen – vad som de kan lösa i gruppen, vad chefer högre upp eller nämnden bör ta tag i, och vad gruppen kanske måste släppa.

Ett exempel på det senare är att kommunen håller med arbetskläder och gruppen ville att man skulle köpa in varma jackor till vintern. Det visade sig inte rymmas i budgeten.

‒ Vi har fått släppa det, berättar hon.

Bra på att berömma och lyssna

Shpresa Konjuscha pratar i berömmande ordalag om sin gruppchef Aramia Östman, som har gjort schemat mer flexibelt, som deltar varje dag i morgonmötet, som informerar och är bra på att berömma och lyssna.

aramia-ostman-sb-220x170-roland-coxAramia Östman finns på den första chefsnivån, som gruppchef för cirka 30 anställda som åker runt till äldre och funktionshindrade i tätorten. Hon är en av fyra gruppchefer med olika ansvarsområden, totalt finns cirka 300 brukare i Nynäshamn.

De flesta anställda är som Aramia själv utbildade undersköterskor, men arbetar uteslutande med omvårdnad ‒ fixar frukost, påminner, städar, tvättar, går med på promenad eller shopping eller avlastar en stund för en eventuell make eller maka.

Den medicinska delen ligger hos landstinget och utförs av hemsjukvården. Det kan bidra till att det är svårt att rekrytera utbildade undersköterskor till hemtjänsten, menar Aramia Östman.

‒ Som undersköterska vill man jobba med det medicinska också. Om vi hade ansvaret även för det, så skulle brukarna möta färre, kontinuiteten skulle bli bättre. Det finns även andra fördelar, men det är inte vi som tar det beslutet, tyvärr.

Det här är följaktligen en av de frågor som de behöver bolla högre upp i organisationen, för att kunna påverka.

Gett bättre stämning

Ibland kommer det också påbud utan att beslutsfattarna har skickat med tillräckliga resurser.

‒ Ibland känns det som om vi ska koka soppa på en spik. Vi gör vårt bästa, och ibland får man bolla tillbaka och be om förslag på hur vi ska göra, eller be om mer resurser, säger Aramia Östman.

Såvitt hon hittills kunnat se finns det ingen tydligt stressbetingad sjukfrånvaro i hennes grupp, men hon är medveten om att även en förkylning kan ha psykosociala orsaker.

Hon tycker att det djupare och bredare samtalet i ”Jaget, laget och uppdraget” redan har påverkat stämningen i de vardagliga personalmötena.

‒ Tidigare har man satt sig själv i fokus väldigt mycket. Nu tänker man mer på laget och på uppdraget, samarbetar och hjälps åt på ett helt annat sätt. Det känns som att de flesta tänker mer på varför vi gör det vi gör.

Aramia Östman har uppfattat en oro hos medarbetarna för att detta bara ska rinna ut i sanden.

‒ De flesta tycker att det är bra att man får bena ut vem som bestämmer vad, och vad som vi inte ska lägga energi på. Jag ser det som ett tillfälle att sortera saker i rätt fack, så att vi slipper gå här längst nere och irritera oss på sådant som man behöver ta högre upp.

Tydliggöra uppdraget och klara ut krockar

Nästa nivå uppåt är Jenny Ohlsson, enhetschef för hela hemtjänsten. Hon berättar att sjuktalen är ”jättehöga”. I en av hemtjänstgrupperna har det varit 19 procents sjukfrånvaro.

‒ Det är mycket som är stressrelaterat, säger hon.

Jenny Ohlsson har stora förhoppningar om att projektet ska tydliggöra uppdraget och hjälpa till att klara ut de krockar som uppstår när man ska matcha personalens arbetsscheman mot brukarnas behov.

‒ Schemat är väl egentligen det vi diskuterar mest, det är en orsak till stress. Det ska bli kul att jobba med det här. Jag ska få coachning också. Man kan känna sig ensam som chef, säger Jenny Ohlsson.

Dialog genom hela organisationen

Ovanför Jenny Ohlsson finns Karin Kollberg, chef för äldreomsorgen.

‒ Det finns absolut ett värde i att vi för dialogen genom hela organisationen. Kommunalt styre är ganska komplext, det gäller att få ihop lagstiftning, riktlinjer och lokala direktiv. Det är ovanligt att man driver ett sådant här projekt både ute i verksamheten och på strategisk nivå, det är ofta antingen eller.

‒ Nu jobbar vi med flödena, vad som eventuellt inte kommer vidare, eller går för långsamt. Vi vill hitta ett sätt att leda som understödjer medarbetarna i deras vardag, så att vi får friska arbetsplatser, säger Karin Kollberg.

Hon understryker att saker måste få gå både fort och långsamt.

‒ Medarbetarna har farhågor om att det inte ska leda till något. Det är jätteviktigt att det blir handling. Därför får det inte gå för fort, vi måste visa handling under tiden.

Delaktighet ger hälsa

charlotte-dahlbom-220x170Nästa våning uppåt är socialchefen Charlotte Dahlbom.

‒ Om man får en dialog så känner man att man påverkar, och känner ansvar för resultatet. Delaktighet är en viktig faktor för framgång och hälsa, säger hon.

Om trycket ökar underifrån kan cheferna ovanför få jobba mer?

‒ Vi jobbar redan ganska mycket, men kan jobba på ett annat sätt om vi kommer överens om vad jag och andra ska göra och vilket mandat en arbetsgrupp kan få. En ömsesidighet.

ola-hagg220x150Överst finns socialnämnden, ledd av Ola Hägg (S). Det är inte så ofta som de diskuterar hemtjänstens arbetsmiljö i nämnden, berättar han. Men han sätter sitt hopp till att projektets ringar ska sprida sig.

‒ Det här är en stor och mycket viktig satsning, ett pilotprojekt som vi hoppas kunna använda på andra ställen också i kommunen. Vi förutsätter att det här ska minska de arbetsrelaterade sjukskrivningarna på sikt.

Text: Roland Cox, 13 december 2016

Relaterade verktyg