Informella ledare finns i alla organisationer och de, liksom framgångsrika chefer, har makt över det interna småpratet.
Många chefer har lämnat möten ”i övertygelsen om att en överenskommelse träffats och att ett antal handlingar kommer att genomföras i enlighet med denna. När några veckor gått upptäcker de att inga av de åtaganden man enats om har uppfyllts.”
Detta konstaterar ledarskapsforskaren Chris Argyris som citeras av Emil Emling, doktorand på Handelshögskolan i Stockholm, i rapporten ”Informellt ledarskap och organisatorisk förändring – en kunskapssammanställning”.
Det finns ingen entydig definition av begreppet ”informella ledare”. Ibland talar forskare om osynliggjorda processer som avgör hur ledarskapet utövas och på vilka arenor det blir till. En mer vardaglig definition av informella ledare är ”ledare som inte utövar sitt ledarskap utifrån en formell position eller maktbas … Det är personer som utövar ledning och stark påverkan på andra individer inom organisationer, utan att formellt vara dessa individers chefer.” (Emling). Emil Emling konstaterar att de flesta av oss nog spontant känner att informella ledare spelar en stor roll inom organisationer och också har erfarenhet av medarbetare som har stort inflytande utan att för den skull vara chef.
Ledarskap uppstår
Ofta har både forskning och chefer i organisationer ansett att informellt ledarskap är något som ska motverkas genom tydlig rollfördelning och rationella formella ledarskapsmodeller. Det formella ledarskapet är en produkt av planering. Framväxten av informella ledare däremot är ett spontant fenomen.
Framväxten av informella ledare däremot är ett spontant fenomen
I dagens populära projektorganisationer blir ofta en eller flera personer informella ledare, samtidigt som andra medlemmar av gruppen väljer om de vill följa dessa informella ledare eller ej. I en ny kandidatuppsats, ”Ledarlösa organisationer” av Marja Lönn och Magdalena Skarp, hävdas att ”ledarlösa grupper inte existerar i egentlig bemärkelse utan att ett informellt ledarskap ofta uppstår”.
På senare år har begreppet ”informella ledare” även förekommit i ett antal artiklar om mobbning på arbetsplatser. De informella ledarna har ansetts intrigera och bedriva maktspel och flera skribenter talar om en brist på formellt ansvar som gör att de informella ledarna kan ägna sig åt maktutövning utan att riskera sanktioner. Ofta har det dåliga informella ledarskapet kopplats till individer som är makthungriga och utnyttjar att en dålig chef inte har kontroll över situationen.
I kommunikationens centrum
Varför betyder då informella ledare så mycket i organisationen och på vilket sätt utövar de sitt inflytande? Det mest utmärkande med informella ledare och opinionsledare är deras unika och inflytelserika position i organisationens kommunikationsstruktur. De befinner sig i centrum.
Forskaren Gunnar Ekman på Handelshögskolan i Stockholm har skrivit mycket om hur vi tolkar vår omgivning i grupper och organisationer. Ekman har tagit fasta på att denna tolkning är allt annat än en individuell och i traditionell mening rationell process.
Gunnar Ekman menar att en mycket stor del av det människor gör kan förklaras av normer i vid mening. Människors omgivning består av ett antal normer som de, naturligtvis i varierande omfattning, följer. De informella ledarna är ofta väktare av dessa normer i organisationerna. Normerna skapas och bekräftas i det vardagliga småpratet, menar Gunnar Ekman.
Småpratets betydelse
Även så grundläggande element som arbetets mening och innehåll skapas och återskapas genom småprat i ständigt pågående processer. Vår officiella arbetsbeskrivning och våra faktiska arbetsuppgifter är bara en mycket liten del av den mening vi bygger upp kring vårt arbete, allt ifrån vår yrkesidentitet till vad vi tycker om chefen och organisationen vi tillhör.
”Det finns dolt och öppet småprat. Det dolda småpratet är dolt för dem som kan sätta sanktioner i verket. Det dolda småpratet är det som tystnar när chefen kommer in i kafferummet. Desto mer förtroende medarbetare känner för sina chefer desto mindre av samtalen lägger de i den dolda zonen.” (Ekman).
Den chef som ska leda en förändringsprocess på en arbetsplats måste både känna till vilka de informella ledarna är och vara uppmärksam på småpratet. Dessutom får hon aldrig låta pappershögarna bli en ursäkt för att inte kommunicera med sina medarbetare. Då kan småpratet tystna när hon kommer in i kafferummet.
Källor: Emil Emling, ”Informellt ledarskap och organisatorisk förändring – en kunskapssammanställning”, Trygghetsfonden.
Marja Lönn och Magdalena Skarp, ”Ledarlösa organisationer – vad händer när formellt ledarskap saknas”, Kandidatuppsats HT 2002, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
Gunnar Ekman, ”Småpratet som ledarskapets nyckel: att leda i kunskapsintensiva organisationer”. (Liber 2002).