Bättre laganda med personcentrerad vård

4 oktober 2016 Lästid: 6 min
Två kvinnor i blåa sjukhuskläder står i utomhusmiljö.
Med personcentrerad vård pratar alla yrkesgrupper med varandra, säger Ann Lolohea, vårdenhetschef på Östra Sjukhuset i Göteborg, till vänster i bild. Till höger sjuksköterskan Berit Hellman.

Foto: Teres Hallman

Ett starkt lagarbete mellan alla i personalen – det är vad patienterna möter på medicinavdelning 352A på Östra sjukhuset i Göteborg. Den personcentrerade vården ger ett bra arbetsklimat som sprider sig till patienterna.

På avdelning 352A på Östra sjukhuset i Göteborg denna torsdag förmiddag i början på juni är det som vanligt i det närmaste fullbelagt. Utanför sjuksköterskeexpeditionen rum står några i personalen och samtalar. Ur gruppen kliver Ann Lolohea, vårdenhetschef och Berit Hellman, specialistsjuksköterska, fram och hälsar välkommen. De visar vägen in till sitt gemensamma kontor.

Här på avdelningen som är en allmän internmedicinsk avdelning tar de emot patienter med sjukdomar som hjärtsvikt, diabetes, KOL, infektioner och mag- och tarmsjukdomar. Under fyra års tid har de utgått ifrån ett personcentrerat arbetssätt i sin vård av patienterna.

Det är ett arbetssätt som utgår ifrån tanken att en patient är mer än sin sjukdom, alltså en hel person. Vården planeras utifrån patientens egen upplevelse av sin situation och vad han eller hon kan klara av. Det gör den mer till en partner i vården än bara en mottagare som inte kan påverka.

Fler patienter får vård

Sedan avdelningen införde denna arbetsform har patientgenomströmningen ökat med 25 procent. De har alltså blivit betydligt effektivare på att behandla sina patienter. Utöver det visar dessutom undersökningar att de inlagda och deras anhöriga är väldigt nöjda med den vård de får.

Allt det är förstås väldigt bra, men hur har det personcentrerade arbetssättet påverkat arbetsmiljön? Berit Hellman berättar att alla de nöjda patienterna faktiskt skapar en hög tillfredställelse i jobbet.

— Det ger mycket att få den positiva återkopplingen som vi får från patienterna. Vi känner att vi gör något bra för dem, säger Berit Hellman.

Patienterna upplever att stämningen mellan de som jobbar är bra, visar samma undersökningar. Deras välfungerande teamarbete är alltså något som de inlagda lägger märke till under sin tid på avdelningen och säger sig uppskatta. En annan sak som ger trygghet för patienterna är att de får samma information från alla i personalen.

Vårdplanen en grundpelare

Ett starkt lagarbete mellan alla i personalen – det är vad patienterna möter på medicinavdelning 352A på Östra sjukhuset i Göteborg. Den personcentrerade vården ger ett bra arbetsklimat som sprider sig till patienterna.
— Det beror på vårdplanen som vi tar fram för varje patient. Den är en av grundpelarna i vårt arbetssätt och den gör att alla i personalen ger samma information till patienten och deras anhöriga, säger Berit.

Vårdenhetschefen Ann Lolohea tycker att den största vinsten med det personcentrerade arbetssättet är att det har bidragit till att avdelningens personal numera jobbar bättre ihop.

— Teamarbetet är hela grejen. Det vanliga är att de olika yrkesgrupperna jobbar i sina egna ”lådor” och bara talar med och informerar varandra. Men nu finns ett annat klimat där alla yrkesgrupper pratar med varandra och läser varandras journalanteckningar.

En starkt bidragande orsak till det är ändrade rutiner. Varje morgon har de en samling där sjuksköterskor, undersköterskor, läkare, arbetsterapeuter och fysioterapeuter träffas. Tillsammans genomför de en avstämning där alla patienter gås igenom.

Rent konkret kan det innebära att fysioterapeuten berättar för läkarna om att en patient inte kan gå i trappor och därför är målet som de satte upp i vårdplanen inte möjligt att nå med den vård som planeras just nu. Tidigare fanns inte regelbundna tillfällen då de olika yrkesgrupperna som behandlade en patient utböt information på samma sätt.

— Detta leder till att alla blir lyssnade på och allas kompetens tas till vara. Det blir ett annat arbetsklimat där hierarkier bryts ner. Det påverkar arbetsklimatet att ha ett samarbete där vem som helst kan ställa en fråga. En undersköterska kan påminna en läkare. Det är inte självklart överallt, säger Ann Lolohea.

Inskrivningen tar mer tid

Men trots de här positiva effekterna av personcentrerad vård finns tyvärr en baksida och det är att personalen upplever mer stress. Orsaken till det är att vissa moment i arbetssättet tar tid. Mest resurskrävande är inskrivnings- och utskrivningsdagar och eftersom genomströmningen av patienter ökar så blir de fler.

En viktig del av personcentrerad vård är patientens egen berättelse om varför han eller hon söker vård och vilka önskemål de har med vården. Detta är viktigt att kartlägga eftersom patientens önskemål inte alltid stämmer överens med sjukdomen i övrigt, sett ur vårdpersonalens perspektiv.

— Vi ställer öppna frågor för att få patienten att berätta utan att vi vårdpersonal lägger orden i mun på dem. Det kan leda till en utläggning på allt ifrån en minut upp till 30 minuter, säger Berit Hellman.

Beroende på hur talför patienten är och vilken sjukdomshistoria den har, kan inskrivningen av en patient alltså ta lång tid.

— Om vi har lyckats med att skriva ut fem patienter så innebär det att fem nya skrivs in samma kväll och det kan alltså ta tid. Vi vill ju att de ska få prata ostört, säger Berit Hellman.

Särskild sjuksköterska för inskrivningsamtalen

För att hantera just inskrivningar har de löst det hela med att en sjuksköterska är avsatt för att ta emot alla patienter.

— Jag måste schemalägga fler sjuksköterskor till kvällspass för att ha en resurs som kan ta emot patienterna, säger Ann Lolohea.

Sedan avdelningen gick över till personcentrerat arbetssätt har de inte fått några extra resurser. En annan faktor som tar tid är att det saknas bra stöd i IT-systemen. Vid inskrivningen har sjuksköterskan en särskild blankett där anteckningar från patientberättelsen görs. Men motsvarande blankett finns inte i deras datorbaserade journalsystem.

Med bättre anpassade verktyg skulle hela inskrivningsproceduren kunna kortas ner och bli mer effektiv. Trots de här problemen tycker både Ann Lolohea och Berit Hellman att det skulle vara svårt att tänka sig att gå tillbaka till det mer traditionellt upplagda arbetssätt som de hade tidigare.

— Nej, byta tillbaka är inget vi vill. Att jobba tillsammans på det här sättet och kunna göra det vi gör för och tillsammans med patienterna förändrar en i grunden, säger Ann Lolohea

Fakta

Det här är personcentrerad vård

  • Patienten får berätta om sitt hälsotillstånd vid inskrivningen.
  • Personal, patient och eventuellt anhöriga gör en hälsoplan tillsammans.
  • Hälsoplanen dokumenteras i journalen.

Vill du veta mer?
Läs mer på Centrum för personcentrerad vård

Text: Teres Hallman