När medarbetarna fick stöd i språk och kommunikation blev det lättare att samarbeta och förstå brukarnas behov. Det är några resultat från ett förbättringsarbete med språkutveckling vid hemtjänsten i Hallsberg.
Från den 1 juli 2026 blir det obligatoriskt för alla arbetsplatser inom äldreomsorgen att börja jobba med språkutveckling om det finns behov av det. I Hallsbergs kommun ville man förbereda sig redan i ett tidigt skede. Under våren 2025 fick därför 16 anställda inom äldreomsorgen utbilda sig till språkombud.
– De undersköterskor som då skulle utbildas berättade om hur det såg ut på deras arbetsplatser. Verksamheterna saknade kunskap om vad en språkutvecklande arbetsplats är och hur man kan jobba med kommunikation. Vi såg att det vore bra att också utbilda övriga medarbetare om de här frågorna.
Det berättar Gabriella Jörgensen. Hon är verksamhetsutvecklare på Hallsbergs kommun och utbildad via Vård- och omsorgscollege. Hon och hennes kollega Anna Nordin Kück, som också är verksamhetsutvecklare, var de som utbildade språkombuden.
Utbildade alla medarbetare
Tillsammans planerade de för hur man kunde utbilda alla medarbetare på två olika arbetsplatser inom äldreomsorgen. Förbättringsarbetet fick namnet ”Språkets kraft – en ny dimension av äldreomsorgen”. Den ena arbetsplatsen var en hemtjänstgrupp med 27 medarbetare, och den andra var två enheter inom ett vård- och omsorgsboende med 14 medarbetare. Ett förbättringsteam skapades som skulle ansvara för arbetet.
Fler yrkesgrupper behövde vara med för att bidra med olika perspektiv.
Gabriella Jörgensen, verksamhetsutvecklare och språkutbildare.
– Fler yrkesgrupper behövde vara med för att bidra med olika perspektiv. Undersköterskorna har ofta kontakt med till exempel sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Det kan betyda olika sätt att kommunicera och olika begrepp, säger Gabriella Jörgensen.
Kartlade och analyserade språkkunskaperna
Projektgruppen har varit delaktig i hela processen, från kartläggning och analys till planering, genomförande och uppföljning. Under kartläggningen gjorde man enkäter, med personalen och med brukarna.
– Där såg vi två stora behov. Det ena var att öka kunskapen om vad en språkutvecklande arbetsplats är. Det andra var att skapa mer tid för kommunikation i det dagliga arbetet, säger hon.
All personal i de berörda verksamheterna har deltagit i en utbildning om språkutvecklande arbetssätt. Utbildningen omfattade sex timmar, uppdelat på två tillfällen med en vecka emellan.
Även enhetschefer, arbetsterapeuter och sjuksköterskor kopplade till grupperna gick samma utbildning. Den genomfördes i mindre grupper för att det skulle kännas mer tryggt. Utbildningen innehöll föreläsningar, Youtube-klipp, dialoger, övningar och exempel.
Fler förändringar i spåren av språkutvecklingen. Numera är hemtjänstgruppen Hemvård Söder uppdelad i flera mindre vårdteam med 5–8 medarbetare. Det har också öppnat för en bättre kommunikation i teamen.
Kommunikation handlar om mer än ord
Angelica Holmström är språkombud inom hemtjänsten och berättar:
– På utbildningen pratade vi om vad språk egentligen är. Det är inte bara orden vi säger, utan också hur vi säger dem och vilket kroppsspråk vi har. Det är viktigt vad vi signalerar till våra brukare men också till våra kollegor.
Det är inte bara orden vi säger, utan också hur vi säger dem och vilket kroppsspråk vi har.
Angelica Holmström, undersköterska
Hennes kollega Angelica Simmons är också språkombud, och dessutom skyddsombud. Hon säger att utbildningen gav hela arbetsplatsen en bredare förståelse för varför språk och kommunikation är så viktigt i det här jobbet.
– Man kan uppfatta människor och det de säger på olika sätt. Och så är man rädd för att fråga när man inte förstår.
Man kan uppfatta människor och det de säger på olika sätt. Och så är man rädd att fråga när man inte förstår.
Angelica Simmons, undersköterska och skyddsombud
Viktigt att våga fråga
En viktig sak man tog upp handlade om de speciella uttryck som är unika beroende på var man bor eller vilket språk man pratar. Som till exempel ”vi har högt i tak här”, eller ”jag kan inte svara på rak arm”. Vilket kan vara helt obegripligt för någon som inte har svenska som förstaspråk.
– Det behöver man tänka på och förklara. Men det är också viktigt att den som inte förstår vågar fråga vad som menas, säger Angelica Holmström.
Mindre arbetsgrupper gav bättre trygghet
Parallellt med förbättringsarbetet hade hemtjänsten organiserat sitt arbete på ett nytt sätt. I stället för att hela arbetsgruppen arbetade tillsammans delades personalen in i mindre grupper med fem till åtta medarbetare, som kallas vårdteam. Som en del av förbättringsarbetet har man nu också infört vårdteamsmöten där man träffas varje vecka och pratar om bland annat brukare, planering och dokumentation.
– Där pratar vi också om kommunikation. Det passar extra bra i de här mindre grupperna, för där känner man mer trygghet och vågar ställa frågor, säger Angelica Simmons.
Dokumentationen blev bättre
Eva Bergström är enhetschef för Hemvård Söder. Hon berättar att vissa medarbetare först var tveksamma till utbildningen. Personer med svenska som modersmål undrade varför de behövde lära sig svenska. Andra med utländsk bakgrund var oroliga för att de skulle behöva göra språktest.
– Men med tiden blev medarbetarna mer positiva. De förstod att det handlade mer om hur vi ska kommunicera för att alla ska förstå varandra och känna sig trygga.
Både Eva Bergström, Angelica Simmons och Angelica Holmström upplever att det nya arbetssättet blivit en naturlig del av verksamheten. Språkutvecklingen kopplas till många olika saker som förbättrad dokumentation, genomförandeplaner och kommunikation mellan olika yrkesgrupper.
– Jag träffar också de fasta omsorgskontakterna i vårdteamen varje vecka. Då följer jag upp frågor och förbättringsområden som kommit fram i teamen, säger Eva Bergström.
Fler som vågar prata nu
Skyddsombudet Angelica Simmons beskriver att flera medarbetare som tidigare varit osäkra eller tillbakadragna utvecklats mycket under arbetets gång.
Nu vågar fler ställa frågor och delta i diskussioner.
Angelica Simmons
– Nu vågar fler ta plats, ställa frågor och delta i diskussioner. Personalen hjälper varandra mer än tidigare och kontakten mellan kollegor har blivit bättre.
Förbättringsarbetet har även påverkat kommunikationen med brukarna. Eva Bergström ser att personalen blivit mer medveten om hur man uttrycker sig och hur instruktioner och frågor ska formuleras. Det handlar både om att använda tydligare språk och om att anpassa kommunikationen efter brukarens behov och situation.
Vi kan också se att dokumentationen blivit bättre och tydligare.
Eva Bergström, enhetschef
– Men vi kan också se att dokumentationen blivit bättre och tydligare. Fler vågar dessutom läsa dokumentationen högt på morgonrapporten, säger Eva Bergström.
Brukarna förstår personalen bättre
Under arbetets gång har man även gjort uppföljningar och enkäter till brukare och medarbetare, berättar Angelica Simmons.
– Brukarna tycker att personalen blivit lättare att förstå och att bemötandet blivit bättre. Många i personalgruppen säger att de fått mer förståelse för hur viktigt det är med tydlig kommunikation mellan olika yrkesgrupper.
På hemtjänsten vill man nu fortsätta arbetet med språkutveckling. Det finns fortfarande några medarbetare som inte tycker att språkarbetet gjort någon större skillnad, säger Angelica Holmström:
– Frågorna om språk och kommunikation behöver hållas levande över tid, särskilt eftersom ny personal hela tiden börjar i verksamheten. Där är vårdteamsträffarna och våra roller som språkombud jätteviktiga.
4 stöd för språkutveckling
Vård- och omsorgscollege har en mängd stöd som hjälper arbetsplatser att uppfylla språkkravet i äldreomsorgen.
Här är några av dem:
- Vägvisaren – samlat stöd för att komma i gång och jobba vidare som språkutvecklande arbetsplats
- Språkförmåga i fokus – stöd för samtal om bedömning av yrkesspråk och stödbehov
- Fem nycklar till en språkutvecklande arbetsplats – utbildning för chefer
- Språkombud – kollegialt stöd i vardagen
Vård och omsorgscollege är en samverkansorganisation mellan Kommunal, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) med flera arbetsgivare, samt utbildningsanordnare, med uppdrag att stärka kompetensförsörjningen inom vård och omsorg.