Sjukfrånvaro: "Omställning är kanske den stora moroten"

3 februari 2026 Lästid: 7 min
Sammanfattning av artikeln

Andreas Eliasson har gått från sjukfrånvaro till heltidsarbete.

Kommunen har skapat riktlinjer för rehabilitering och stöttar chefer.

Nu finns rutiner för tidiga samtal och för personer att komma tillbaka i arbete.

Fler medarbetare får chansen att testa en annan arbetsplats.

Grundtanken är att alla medarbetare behövs och kan hitta sin plats.

Kontorsrum med en man som sitter vid skrivbord med datorer, kvinna som står.
Andreas Eliassons omställning till it-tekniker från det fysiskt tunga jobbet på ett äldreboende har räddat hans rygg. Här är han med kommunens arbetsmiljöspecialist Jenny Boström.

Foto: Erik Abel

Sammanfattning av artikeln

Andreas Eliasson har gått från sjukfrånvaro till heltidsarbete.

Kommunen har skapat riktlinjer för rehabilitering och stöttar chefer.

Nu finns rutiner för tidiga samtal och för personer att komma tillbaka i arbete.

Fler medarbetare får chansen att testa en annan arbetsplats.

Grundtanken är att alla medarbetare behövs och kan hitta sin plats.

I Robertsfors kommun sjunker sjukfrånvaron – och medarbetare får pröva nya sammanhang. Möt Andreas, som fick hjälp att byta jobb efter ryggproblem. Och läs om kommunens lyckade recept.

Snön ligger tunt på mark och tak i Robertsfors. Även fönsterfodren på kommunkontoret lyser vitt, mot tvåvåningshusets faluröda väggar. Där inne jobbar Andreas Eliasson, 35. Han är undersköterskan som blev it-tekniker. När ryggen pajade behövde han ställa om. Lätt som en plätt? Nja, delar av resan kanske, men inte allt.


Robertsfors kommun
Liten kustkommun i Västerbotten, mitt emellan Umeå och Skellefteå, med 6 700 invånare och 700 anställda i kommunen.


– Jag jobbade natt i äldreomsorgen, var deltidsbrandman och drog på mig tre diskbråck i ryggen av oklar orsak. Jag fick akut inflammation stor som en skogaholmslimpa. Jag var hemma ett år sjukskriven och gick med rullator. Rehab fanns inte på kartan först för jag var som en ostbåge och kunde inte göra något alls, berättar han med visst jämnmod.Ansiktsporträtt Andreas Eliasson.

Det här var våren 2023. Efter tre månader fick Andreas röntga ryggen och efter nio träffa ortoped.

– Till slut tog en sjukgymnast sig an mig, och jag fick stabiliseringsövningar och styrkeövningar.

Ingen plan vid sjukfrånvaro

På den tiden hade kommunen inga välfungerande rutiner för hur man skulle ta hand om långtidssjukskrivna. Det fanns ingen kontakt med chefen, plan för återgång i arbete eller tydlig process för chefen att hålla sig i. Eller cheferna, i plural. ”Vi bytte chefer som folk byter underkläder”, som Andreas beskriver det.

– Nu ska man ha första rehabsamtalet inom cirka två veckor. Jag hade mitt kanske efter åtta månader. Jag hade otur och de gjorde väl vad de kunde men vi kom i gång sent och det var stressigt.

Omställning från vård till it

Robertsfors hade vid det här laget anställt en arbetsmiljöspecialist, Jenny Boström. Hon tog taktpinnen för att förbättra kommunens arbetslivsinriktade rehabilitering, och minska sjuktalen. Mer om det senare – och om fantastiska resultat. Men först är förstås frågan till Andreas:

Hur blev du, som var undersköterska, it-tekniker?

– Jag hade några möten med min chef och Jenny och de började prata om omplacering. Då hintade jag om att jag varit på intervju på it-avdelningen två år tidigare och att chefen varit väldigt intresserad. Jag är tekniknörd och kan datorer även om jag inte har det på papper. Kanske kunde jag arbetsträna där?

Och så blev det, med en tillfällig lösning på 25 procent på gamla arbetsplatsen innan it-avdelningen kunde ta emot honom.

– Jag fick en kontorsplats i en skrubb och fick först enkla och inte systemfarliga uppgifter så jag inte kunde göra så mycket skada. Jag skulle ta reda på och läsa på hur alla våra arbetssätt med it fungerar och dokumentera det så det kan komma en person och hoppa in. Det blev min introduktion.

Man på kontor står och pratar med kollega som sitter.

Ryggproblem gör det extra viktigt för Andreas Eliasson att ta pauser, som här i samtal med en kollega. Foto: Erik Abel

Från sjukskriven till heltid

I dag är Andreas Eliasson en av kommunens tre it-tekniker. Han arbetstränade 50 procent ett tag, blev sedan anställd på 80 procent och gick upp till heltid i januari 2025.

– Det funkar jättebra. Jag har hamnat rätt, trivs med det jag gör och kroppen orkar med för det mesta. Vi har så brett arbetsområde så behöver jag röra kroppen tar jag något it-ärende på skolan på andra sidan vägen. Och stolen kan jag luta – det räcker gott.

Sambon Emma arbetar också heltid, sedan juni 2024, i köket på en förskola i Ånäset dryga milen nordost om Robertsfors.

– Det är första gången hon jobbar heltid. Det är ett fruktansvärt bra betyg på arbetsplatsen, berättar Andreas, som har fått lov att berätta Emmas solskenshistoria.

En man går över en snöig skolgård.

En kort promenad till Tundalsskolan på andra sidan Storgatan är också bra när ryggen behöver rörelse. Foto: Erik Abel

Omställning som rehabilitering

Tidigare jobbade Emma med personlig assistans och trivdes men bytte till äldreboende när Andreas blev sjukskriven och skjutsen försvann. Det fungerade inte så bra och hon blev sjukskriven för psykisk ohälsa. Men i hennes fall fanns kommunens nya ramverk för rehab på plats, och det gick fort att hitta ny väg framåt.

– Jenny pratade om omställningsstudiestöd, om att plugga något och tittade på alternativ som att vara på en annan arbetsplats. Av en slump skulle en person i förskoleköket i väg och testa ett annat jobb så Emma fick frågan om hon ville testa där. Gärna, sa hon, som älskar att hålla på med mat. Det var mycket uppföljningar inför, under och efter Emmas arbetsträning och efter att hon börjat jobba självständigt. Det var jättebra, berättar Andreas.

Jag har hamnat rätt, trivs med det jag gör och kroppen orkar med för det mesta.

Han tror att det är mycket lättare att komma tillbaka från sjukskrivning om man lyckas hitta något som man verkligen vill göra än att gå tillbaka till jobbet som kanske gjorde en sjuk.

– Då tror jag att processen tar längre tid och man riskerar att bli professionellt sjukskriven. Omställning är kanske den stora moroten. Jag tror man ska fokusera på det om personen inte mår bra av att gå tillbaka. En kommun har ju så många organ. Är du exempelvis intresserad av att fixa med verktyg och jobbar i vården kanske fastighetsskötare kan vara något.

Anpassningar i tidigt skede

Tillbaka till resan som Robertsfors kommun har gjort, för ett hållbarare arbetsliv. Huvudskyddsombudet Klara Robertsson, barnskötare och medlem i Kommunal, berättar om stress och hög sjukfrånvaro inom vård, skola och omsorg.Ansiktsporträtt Klara Robertsson.

– Vi kom till en gräns för ett och ett halvt år sedan och sa: Vi jobbar ju med brandsläckning – vi måste tänka lite bättre. Vi behöver varenda kotte och har inte råd att skicka iväg folk eller att folk går hemma. Alla kan på något sätt bidra.

Hon beskriver hur man i samverkan fått till en fantastisk rehabpolicy och rutiner för att fånga upp personer tidigt för att se vad bekymret är och vilka anpassningar som behövs.

– Jenny är fantastisk på att titta på vad som är problemet, om det är arbetsplatsen som gör en sjuk och på att hitta omplaceringar. Hon har stor koll på hela kommunen och tänker utanför boxen.

Hr stöttar vid sjukfrånvaro

I samverkan jobbade man även fram förslaget om en hr junior – någon som kunde jobba med chefer gentemot korttidssjukfrånvaron. Kommunal satt med i rekryteringsprocessen.

– Personen behövde ju kunskap om medlemmarna. Ibland är det trasiga människor och man kan inte ånga på som ett tåg. Nu har vi ytterligare en fantastisk människa som stöttar både chefer och medarbetare, säger Klara Robertsson.

Många kommuners system mejlar chefen vid upprepad frånvaro: dags för ett samtal med medarbetaren. Men i Robertsfors håller hr i hela processen.

Vi behöver varenda kotte och har inte råd att skicka iväg folk eller att folk går hemma.

Sjukfrånvaron har sjunkit

Vad har då satsningarna gett för resultat?

  • 1,5 procentenheter lägre total sjukfrånvaro
  • 8,1 procentenheter lägre långtidssjukfrånvaro
  • 15 procentenheter lägre långtidssjukfrånvaro i äldreomsorgen

Kommunen är med i och lovordas av ett regionprojekt, Samba-labbet, som ska just hitta nya lösningar på kompetensbrist inom välfärden. Läs mer i artikeln Använd omställning för att bryta sjukfrånvaro.

Låt drömmar styra omställning

Arbetsmiljöspecialist Jenny Boström betonar vikten av att prata med medarbetare och höra vad som stressar eller orsakar problem i arbetet. Det gäller särskilt vid psykisk ohälsa, som är en majoritet av ärendena.

Ansiktsporträtt Jenny Boström.– Vi behöver erbjuda andra alternativ, förutom att vi förstås måste jobba förebyggande på arbetsplatserna – man kan inte samtala bort en dålig arbetsmiljö. Vi ska visa omtanke, förstå orsaken och underlätta för personer att komma tillbaka, säger hon.

Och öppna upp för nytt. Det är inte alltid så lätt att tänka själv utanför boxen.

– När jag möter individer tänker de: ”Det här är det jag kan” och har inte tänkt tanken att något annat kan ge bättre förutsättningar. Att bara spåna på ett hoppfullt sätt har hjälpt många. Jag hänvisar också till Omställningsfondens karriär- och studievägledning, där kan du spåna utifrån dina drömmar.

Läs mer: Ta hjälp av Omställningsguiden – komplett guide

Visste du att...

…du kan få stöd och rådgivning för att ställa om och utveckla din kompetens genom hela arbetslivet? Kontakta Omställningsfonden om du jobbar inom kommun- och regionsektorn.

Verktyg och stöd

Lyckad rehab i Robertsfors – 7 anledningar
  1. Tydlig process för hur rehab går till.
  2. Tydlig process vid upprepad korttidsfrånvaro med stöd från hr.
  3. Utbildning av chefer och medarbetare i rehabiliteringsprocessen.
  4. Utbildning av chefer i att ha svåra samtal, ställa frågor och hitta lösningar, vilket har stärkt cheferna och underlättar för medarbetarna.
  5. Chefer har utvecklat sin dokumentation vid återgång i arbete.
  6. Samarbete över förvaltningsgränser för att hitta en plats åt alla.
  7. Sprider erfarenheter av förbättrad rehabilitering i regionen och i nätverk.

Övning: Upptäck tidiga signaler

Alla kan drabbas av ohälsa och sjukdom och få svårt att klara arbetet. Ju tidigare vi blir medvetna om läget, desto enklare att förebygga sjukfrånvaro och mer ohälsa.Illustration: händer håller ett hjärta.

Vet ni vilka signaler ni ser hos er själva? Hos kollegor? Hur vill ni agera när någon inte mår bra?

Gör övningen Upptäck tidiga signaler ur verktyget Prehabguiden. Den tar ca 30 minuter.

  • Se en kort film och hör en forskare berätta
  • Reflektera tillsammans i smågrupper
  • Sammanfatta hur ni vill bemöta varandra

Ge er själva chansen att fånga upp varandra – med omtanke. ♥

Jeanette Neij.
Text: Jeanette Neij
Kontakt: [email protected]

Verktyg på samma tema