I offentlig tjänst – så kan kommunikatörer hantera hat och hot

25 augusti 2026 Lästid: 3 min
Sammanfattning av artikeln

Många kommunikatörer som jobbar i kommuner, regioner och kommunala företag, behöver hantera hat och hot från medborgare.

Kommunikatörerna gör ett viktigt jobb i demokratins tjänst. De behöver anmäla hat och hot till sin arbetsgivare.

Då kan chefer och deras medarbetare kartlägga hur vanligt det är, och prata om hur de kan förebygga hat och hot.

 

Två kvinnor som sitter vid ett skrivbord och tittar på en datorskärm.
Kommunikatörer kan ha mycket stöd av varandra när ni ska hantera hat, hot och kränkningar. Påminn er också om att ni gör ett viktigt jobb för demokratin.

Foto: Johnér bildbyrå

Sammanfattning av artikeln

Många kommunikatörer som jobbar i kommuner, regioner och kommunala företag, behöver hantera hat och hot från medborgare.

Kommunikatörerna gör ett viktigt jobb i demokratins tjänst. De behöver anmäla hat och hot till sin arbetsgivare.

Då kan chefer och deras medarbetare kartlägga hur vanligt det är, och prata om hur de kan förebygga hat och hot.

 

Hat, hot och ett ifrågasättande av rollen – det har blivit vardag för många kommunikatörer i offentlig tjänst. Här kommer tips och pepp från en expert på ämnet, om hur ni kan hantera er situation – extra viktigt nu inför valet den 13 september.

När det är val i Sverige så ökar temperaturen i de kanaler där offentliga samtal förs.

För kommunikatörer i kommuner, regioner och myndigheter, betyder det ofta en extra utmaning. Och de har det ofta ganska tufft redan innan.

Tonen har hårdnat i sociala medier och andra kanaler där kommunikatörer ska föra ut information om beslut eller händelser som angår medborgarna. Den politiska polariseringen i samhället har skapat en misstro mot offentliga institutioner i en del grupper.

Som anställd ska du aldrig acceptera att bli utsatt för hat, kränkningar eller hot om våld.

 

Frida Telleborn, ombudsman på fackförbundet DIKFrida Telleborn

Egna yrkesrollen ifrågasätts

Kommunikatörernas roll blir då ofta att agera buffert mot sina arbetsgivare inom stat, kommun och region, när de lägger ut information i sociala medier eller andra kanaler. Då ökar risken att de själva blir måltavla för hat och hot.

Kommunikatörens egen yrkesroll ifrågasätts också ofta, av politiker eller tjänstemän som inte förstår den roll kommunikatören spelar i ett offentligt samtal. Det finns också politiker och tjänstemän som vill påverka och styra kommunikationen från den egna organisationen.

I andra situationer kan kommunikatörerna själva uppfattas som aktivister av en del medborgare, när de för vidare kommunal information.

Många utsätts för hat och hot

Kommunikatörer i offentlig tjänst är en viktig kugge i det demokratiska samhället. Det menar Anna Troberg, ordförande för fackförbundet DIK, i ett förord till en undersökning som DIK gav ut år 2023. Den handlade om offentliganställda kommunikatörers oro för samtiden och framtiden.

I undersökningen framkommer bland annat att

  • Var tredje svarande uppger att deras arbetsplats har utsatts för regelrätta hot de senaste två åren, till exempel via sociala medier.
  • Fler än var tredje oroas över möjligheten att utföra sitt arbete utifrån yrkesetiska principer.
  • Det finns en oro för självcensur och censur, på grund av risken att utsättas för hot och hat.
  • Hälften av de svarande oroar sig också för att den verksamhet de arbetar i kommer att få ett mer begränsat uppdrag de närmaste åren. Många uttrycker att de offentliganställda kommunikatörernas yrkesroll och kompetens ofta ifrågasätts.

Viktigt demokratiskt uppdrag

Hur kan man hantera det här som kommunikatör i offentlig tjänst?

Frida Telleborn jobbar som ombudsman och karriärcoach på fackförbundet DIK. Hon möter många kommunikatörer i sitt arbete. En hel del av de utmaningar de har handlar just om hot, hat och kränkningar i det offentliga samtalet.

Undersökningens resultat stämmer tyvärr fortfarande, menar hon.

– Vår bild är att de här problemen består och till och med har ökat, särskilt i sociala medier.

Kommunikatörerna har ett viktigt demokratiskt uppdrag att ge medborgarna saklig information, och det behöver vi påminna oss om, inte minst nu i valtider, menar Frida Telleborn.

– Utan kommunikation hade inte mycket verksamhet funkat i offentlig sektor. Medborgarna behöver få information, den behöver vara lättförståelig, och den ska komma ut i tid, säger hon.

Anmäl och ta stöd av kollegor

Här är några råd från Frida Telleborn, till kommunikatörer i offentlig tjänst:

Arbetsgivaren ska ha rutiner och riktlinjer för hur man hanterar hat och hot. Vilka inlägg i sociala medier ska till exempel tas bort och vilka ska vi bemötas med ett svar?

Som anställd ska du aldrig acceptera att bli utsatt för någon form av hat, kränkning eller hot om våld. Anmäl incidenter eller händelser till arbetsgivaren. Då kan de hanteras inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Ta också stöd och hjälp av en kollega vid hat eller hot. Och stötta dina kollegor, så ni finns där för varandra.

Påminn dig om att du gör ett viktigt jobb för demokratin, och känn stolthet över det du bidrar med.

Om undersökningen

Fackförbundet DIKs undersökning om hat och hot mot kommunikatörer publicerades 2023.

Den bygger på svar från knappt 700 offentliganställda kommunikatörer.

Här hittar du rapporten

Verktyg och stöd

Förebygg digitala aggressioner

Vilka erfarenheter har ni av digitala aggressioner? Var sätter ni gränsen för vad som är ok och inte?

Suntarbetslivs verktyg Digitala aggressioner hjälper er att få igång en dialog om hur ni kan hantera hat, hot och kränkningar på nätet.

  • Titta på en kort film
  • Starta en dialog med hjälp av ett par frågor.

DIKs yrkesetiska riktlinjer

En ikon som visar en checklista.Hos DIK finns yrkesetiska riktlinjer att använda sig av för kommunikatörer. Där står bland annat:

  • Du har ett ansvar att se till att budskap är korrekta, sakliga och relevanta och att källor är pålitliga. Förvanska aldrig sanningen och sprid inte information där källan inte går att säkerställa.
  • Du bidrar till ett konstruktivt samtal och att motverka hot, hat, trakasserier, personpåhopp och desinformation.
  • Du anpassar inte kommunikation efter påtryckningar från allmänhet, politiker eller andra, så kallad otillbörlig påverkan. Arbetsgivaren ska se till att det finns stöd och resurser för att hantera kommunikation i frågor som kan väcka kraftiga reaktioner, hat och hot.

– De yrkesetiska riktlinjerna är väldigt uppskattade och efterfrågade, även av arbetsgivare. Vi uppmuntrar våra medlemmar att använda sig av dem. De ger en bra riktning och grund för frågor att prata vidare om, säger Frida Telleborn.

Även hos Sveriges kommunikatörer hittar du en uppförandekod.

Text: Åsa Hammar
Kontakt: [email protected]