Jessica Hoff, beteendevetare, har fått AFA Försäkrings stipendium år 2015 för Utmärkt Arbetsmiljöuppsats. Uppsatsen handlar om chefers, HR-anställdas och politikers syn på socialsekreterarnas arbetsvillkor.

Foto: Privat

Spelets regler för socialsekreterare

Att socialsekreterare har en stressig arbetsmiljö är ganska välkänt idag. Ändå har många chefer och politiker i socialtjänsten svårt att ta till sig problemet. Men det finns sätt att lösa det, visar en ny studie.

Hur uppfattar politiker, chefer och HR-anställda socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö? Hur gör de för att skapa en bra arbetsmiljö? Och uppfattar de att arbetsmiljön kan påverkas av hur verksamheten styrs? Det är tre frågor som Jessica Hoff har undersökt i sin masteruppsats i arbetslivsvetenskap på Mälardalens högskola.

Jessica Hoff fick nyligen AFA Försäkring och Prevents årliga stipendium för bästa arbetsmiljöuppsats. Motiveringen var bland annat att uppsatsen har ”mycket stor aktualitet kring arbetslivets många gånger begränsade förmåga att använda sig av forskning i syfte att skapa goda arbetsmiljöer. ”

– Socialsekreterarna är en hårt ansatt yrkeskår, och det är välbelagt. Ändå går det långsamt att förbättra för dem. Jag ville undersöka vad det beror på, genom att intervjua dem som är ansvariga för socialsekreterarnas arbetsmiljö, säger Jessica Hoff.

Hon har intervjuat tolv personer: politiker, chefer och HR-anställda, alla från samma kommun. Hon har också analyserat dokument om kommunens mål för verksamhet och arbetsmiljö.

Svaren fick henne ibland att höja på ögonbrynen, som hon uttrycker det.

– Framför allt var det bilden av socialsekreterarnas pressade arbetsvillkor, som inte delades fullt ut av flera politiker och chefer. De tyckte att problemen till viss del var överdrivna.

Arbetet har förändrats

Socialsekreterarna har idag ett ganska standardiserat arbete, med litet utrymme för egna beslut. Det är stressigt med många ärenden per person, och mycket tid går till att redovisa mätningar och granskningar från kommun och statliga myndigheter. Den marknadsanpassade styrningsmodell många kommuner använder, inspirerad av New Public Management, har skapat behov av fler sådana mätningar.

Det här är problem dokumenterade i andra studier. Och det såg ungefär likadant ut i den kommun som Jessica Hoff undersökte.

De chefer och politiker som Jessica Hoff pratade med instämde i att arbetet hade förändrats med åren. Men istället för att söka orsaken i organisationen och i hur verksamheten styrs, lade flera av dem förklaringen hos socialsekreterarna.

– De pratade om en ny generation som inte hade riktigt rätt inställning till jobbet, och som använde tiden som socialsekreterare mer som en språngbräda mot annat.

Startade ett introduktionsprogram

Den här kommunen hade ändå nyligen gjort viktiga insatser för att förbättra arbetsmiljön för socialsekreterarna. De hade startat ett introduktionsprogram för nyanställda, avsatt mer tid för stöd från chefen och gett de anställda möjlighet att specialisera sig på högskolenivå efter tre års anställning.

– De hade gjort ett stort arbete, men personalomsättningen var fortfarande hög. Så de hade ändå inte nått hela vägen. Det uppfattar jag beror på att arbetsmiljöarbetet inte hade samma dignitet som andra delar av verksamheten.

De intervjuade hade svårt att se sin verksamhet, och styrningen av den, utifrån, menar Jessica Hoff.

– De såg på systemet som något de inte kunde påverka – som en del av spelets regler.

Särskilt socialnämndens politiker hade svårt att se kopplingen mellan verksamhetens styrning och socialsekreterarnas arbetsmiljö.

– De såg inte att en dålig arbetsmiljö i slutändan kunde drabba kvaliteten på socialtjänstens arbete, och de brukare som skulle få hjälp.

Fokusgrupper kan skapa dialog

Varför hade socialsekreterarna och cheferna, politikerna och de HR-anställda så skilda perspektiv då? Kanske för att det inte fanns några självklara forum där alla kunde mötas för att diskutera de här kopplingarna, menar Jessica Hoff.

I intervjuerna uttryckte cheferna en önskan om tätare avstämningar om den psykosociala arbetsmiljön genom att skicka ut enkäter oftare.

HR-strategerna hade en annan idé. De ville bilda fokusgrupper. Där skulle både politiker, chefer, HR-folk och socialsekreterare delta, för att samtala om socialtjänstens uppdrag och arbetsmiljö.

– Från mitt perspektiv var det ett konstruktivt förslag. Det skulle kunna skapa en dialog där alla kan mötas. Men kommunerna behöver också diskutera med staten om hur de kommunala verksamheterna ska styras, säger Jessica Hoff.

Text: Åsa Hammar, 19 november 2015

Senaste artiklar

Möt stök med stök för tryggare bibliotek 

Rutiner, pyssel, personal och ommöbleringar. Det är några av de verktyg som bibliotek kan ta till för att öka tryggheten. Stök på biblioteken är ett ökande problem. Det yttrar sig…

Arbetsplatser som passar fler

Bra belysning och ljuddämpad miljö – men också tydliga arbetsuppgifter och kompetenskriterier för tjänster som ska tillsättas. Vad är gemensamt för alla de här sakerna? Det kallas UUA – universell utformning av arbetsplatser.   Universell utformning av arbetsplatser är ett projekt med…

”Vi blir alla människor”

På en psykiatrisk vårdavdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har antalet tvångsåtgärder minskat drastiskt. Samtidigt har sjukfrånvaron bland personalen sjunkit. En nyckel till framgång har varit programmet Safewards, som är till för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Forskning. På vårdavdelningar finns samma problem med hot och våld som på akuten, med skillnaden att patienterna ligger här längre. Nu ska problemen kartläggas i en studie.

Hot och våld på vårdavdelningar

Att hot och våld förekommer på akutmottagningar råder det inget tvivel om, men hur stort är problemet på vårdavdelningar? Det...

Utskrivningsbudskap - hoppfulla meddelanden som utskrivna patienter lämnar till sina medpatienter - är en del av Safewards. Veikko Pelto-Piri säger att programmet handlar om att påverka klimatet på en avdelning.

10 vägar till säkrare psykiatrisk vård

Hoppfulla meddelanden från utskrivna patienter, konkreta metoder för att trappa ner konflikter, och en ”lära-känna-varandra-pärm”. Det är några av de...