Hur kan man jobba med OSA i det systematiska arbetsmiljöarbetet? Det är en fråga som stöts och blöts hos många arbetsgivare. Här kommer 3 goda råd från forskaren Magnus Åkerström.
Den offentliga sektorn har utmaningar med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA. Ofta handlar det om hög arbetsbelastning.
– Vi har ett regelverk för hur arbetsgivaren ska hantera arbetsbelastningen, men trots det påverkas medarbetarnas hälsa av hög arbetsbelastning.
Det säger Magnus Åkerström, forskningsledare vid Institutet för Stressmedicin och docent i arbets- och miljömedicin.
Jobba som en detektiv med OSA!
Magnus Åkerström, docent i arbets- och miljömedicin
Regelverket han syftar på är Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, i dagligt tal ”OSA-föreskriften”.
Råden är forskningsbaserade
Magnus Åkerström har precis avslutat forskningsprojektet Att skapa hållbara arbetsförhållanden i praktiken (HAP).
Syftet med forskningen var bland annat att förstå vad som behöver finnas på plats för att kunna förebygga hög arbetsbelastning. Råden i den här artikeln bygger på forskningen.
Därför är det svårt att jobba med OSA
Forskningen, som främst bygger på enkäter och deltagande observation i över hundra verksamheter, drar en slutsats: Det finns hinder för att få till verksamma insatser på arbetsplatserna.
– Det är inte viljan som brister, men många bra insatser rinner ut i sanden för att man stöter på hinder, säger Magnus Åkerström.
Till exempel trängs OSA-arbetet undan av omorganisationer och chefsbyten.
Chefen har inte mandat
En annan utmaning handlar om vilket mandat första linjens chefer har. En enhetschef i hemtjänsten är ett typiskt exempel på första linjens chef. Det är en chef som inte har fler chefer under sig att leda. Man är längst ut i organisationen.
Exempel på områden där första linjens chefer kan sakna mandat inom OSA är antal medarbetare, schemaläggning och IT-frågor.
Även om enhetschefen, och skyddsombudet, är eniga om vilka utmaningar som behöver lösas – så saknar första linjens chef ett mandat att förändra situationen. Mandatet att fatta de besluten ligger ofta på en högre nivå i organisationen.
Vad ska man göra då? Och hur?
Ytterligare en försvårande anledning är att man i organisationen inte riktigt förstår vad det är man ska göra.
– Det finns en bristande förståelse för vad man ska göra konkret när man jobbar med OSA, och om vad OSA-arbetet egentligen går ut på. Är det att göra en enkät om OSA, eller är det att jobba med det som enkäten visar?
Nog om hinder, nu kommer vi till allt man kan göra!
1. Jobba som en detektiv: leta efter orsaken
I skyddsronder till exempel, värderar man risker och beslutar om åtgärder, men OSA-arbetet behöver läggas upp på ett annat sätt, tipsar Magnus Åkerström.
– Jobba som en detektiv med OSA!
En konflikt i en grupp kan till exempel bero på många saker. Då räcker det inte att försöka medla eller jobba med gruppens dynamik och liknande.
– Även om du som chef löser konflikten så har du kanske inte löst de bakomliggande orsakerna.
Exempel på bakomliggande orsaker:
- hur arbetet är fördelat
- hög arbetsbelastning
Exempel på problem som bakomliggande orsaker kan leda till:
- konflikter i arbetsgruppen
- man beter sig inte balanserat
Magnus Åkerström rekommenderar insatser på organisatorisk nivå för att komma till rätta med till exempel hög arbetsbelastning.
2. Lägg en bra grund – bygg upp er handlingskompetens
För att klara att jobba med OSA på ett bra sätt behöver också själva organisationen ha eller skaffa sig det forskarna kallar för handlingskompetens, ”know how”.
Bygg upp er handlingskompetens
Det handlar om att organisationen ska ha en stadig grund med rätt kunskaper och rutiner.
Det här behöver organisationen ha på plats för att få rätt handlingskompetens i OSA-arbetet:
- Tydliga rutiner för hur OSA-arbetet ska bedrivas
- Engagerad och aktiv ledning på flera organisatoriska nivåer
- Fungerande kommunikation mellan nivåer och funktioner
- Tillräckligt med tid och mandat i linjen
- En lärande struktur
Med en lärande struktur menas att varje arbetsplats behöver förstå vad som fungerar där, och att man steg för steg bygger upp organisationens förmåga att ta sig an till exempel OSA.
3. Avsätt mer tid till undersökning och uppföljning
Det finns ett så kallat SAM-hjul (se nedan) som stöd för arbetsmiljöarbetet. Det består av fyra delar som är lika stora: undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp.
För att lyckas med OSA kan man behöva tänja på SAM-hjulet, så att de undersökande och uppföljande delar får ta mer tid.
Magnus Åkerström
Men det passar inte optimalt för OSA, anser Magnus Åkerström. Han tycker att man kan anpassa SAM-hjulet så att det blir tydligare var man ska lägga krutet när det gäller OSA.
Då blir det tydligare att det viktiga detektivarbetet behöver få mer utrymme.
– För att lyckas med OSA kan man behöva tänja på SAM-hjulet, så att de undersökande och uppföljande delar får ta mer tid.
Artikeln bygger på ett webbinarium i februari 2026 som ordnades av Arbets- och miljömedicin (AMM), ett kompetenscentrum för Norra sjukvårdsregionen.
Ta hjälp av OSA-kollen
Suntarbetslivs verktyg OSA-kollen ger er stöd att förstå och jobba med OSA. Det hjälper er också att uppfylla kraven i OSA-föreskrifterna.
Tips: Gå igenom checklistan om arbetsbelastning och få en bild av ert eget förebyggande arbete.
Kostnadsfritt såklart!
