Lisbeth Rydén förklarar att komma till tals inte bara handlar om att du får säga ditt, utan också att andra tar det du säger på allvar. Det är inte detsamma som att du får som du vill. Men andra har lyssnat och diskuterat, när du har sagt det du ville säga.

Foto: Mats Utbult

Hur vi ser på jobbet i fokus för annorlunda skyddsrond

Hur vi pratar om jobbet på jobbet – det kan vara en organisatorisk arbetsmiljörisk. Vad och vem räknas – och varför? Lisbeth Rydén föreslår i en ny bok en skyddsrond som rör om man på arbetsplatsen kommer till tals, kommer till sin rätt, och kommer till rätta med sina verksamhetsproblem.

• I en tidigare artikel, ”Irriterande synsättskrockar en namnlös risk på jobbet”, har Suntarbetsliv berättat om Lisbeth Rydéns forskning om det som hon kallar för ”diskursiva arbetsmiljörisker” (en forskningsrapport kom häromåret). Läs gärna den tidigare artikeln om bakgrunden – och i faktarutan här intill finns lite mer om begreppet diskursiv.

Lisbeth Rydén arbetade tidigare som forskare vid Malmö högskola, och numera som arbetsmiljö- och organisationskonsult med en stor del av uppdragen inom kommuner och landsting. Hon säger att när människor blir sömnlösa och nere av jobbet, beror det inte alltid på att de har för mycket att göra – eller att chefen är dålig.

Många människor mår dåligt därför att de känner att de inte kommer till tals och de upplever att de har svårt att bli förstådda, chefen och kollegor lyssnar inte på dem. Lisbeth Rydén menar att det då mycket ofta inte handlar om personen själv, utan om krockande synsätt som kan ha exempelvis med olika utbildningar, yrkesroller och styrningsfilosofier att göra.

– Den ansats som jag beskriver sätter fokus på de bakomliggande föreställningarna vi har om ledning och organisering. Det är föreställningar som bestämmer vad som är rätt, rimligt, möjligt eller önskvärt och som styr hur vi leder och fördelar arbetsuppgifter, ansvar, resurser och krav, vad och hur vi kommunicerar, vilket handlingsutrymme vi får, och så vidare.

Problem som uppstår i samband med sådana synsättskrockar, som deltagarna i krockarna inte alltid är medvetna om, skapar en annan stress än den som man får av för stor arbetsbörda. Det är viktigt att se skillnaden, för välmenade åtgärder kan göra ont värre.

Lisbeth Rydéns bok heter ”Komma till tals, komma till sin rätt, komma till rätta med. Om organisatoriska arbetsmiljörisker och hur man kan hantera, förebygga och bedöma dem.”

Den kom lämpligt nog precis när Arbetsmiljöverket hade beslutat om en arbetsmiljöföreskrift om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Det hon beskriver i sin bok är en särskild form av organisatoriska arbetsmiljörisker, den täcker inte alla.

Gör motsättningar mindre personliga

Boken kan bli ett diskussionsunderlag och inspirationsmaterial för chefer och skyddsombud som vill få in nya tankar och idéer i arbetsmiljöarbetet, inte minst om man upplever att det finns ett gnissel som man inte riktigt kan sätta fingret på.

För att verkligen göra en analys av de här aspekterna i den organisatoriska arbetsmiljön, med synsättskrockar, behöver någon komma utifrån, tror Lisbeth Rydén. Det kan vara någon som arbetar på personalavdelningen eller i företagshälsovården, och som är kunnig om frågor om organisering.

Arbetssättet, som hon beskriver i boken, går ut på att genom fokusgrupper få fram hur man pratar om arbetet. Genom de gemensamma diskussionerna kan man höra vilka tankefigurer som styr organiserandet på just den arbetsplatsen.

– När man har identifierat de mest tongivande tankefigurerna gör man en analys för att se hur de olika tankefigurerna samverkar för att skapa de situationer de berörda är missnöjda med. Ansatsen sätter fokus på den logik som ligger bakom beslut och beteenden, och problematiserar logiken istället för de personer som är inblandade.

– Genom att se på situationen på detta sätt kan man minska risken för konflikter, säger Lisbeth Rydén. Det gör meningsmotsättningarna, som oundvikligen uppstår, mindre personliga och mindre dramatiska, och därmed lättare att göra något åt.

I boken ger hon fyra exempel på bedömningar av den organisatoriska arbetsmiljön, med det diskursiva perspektivet, som hon har hämtat från verkliga arbetsplatser: ett socialkontor, en grundskola, ett äldreboende och en statlig myndighet. Efter en kort arbetsplatsbeskrivning ur de anställdas perspektiv följer en analys med frågor om hur de anställda kommer till tals, kommer till sin rätt, och kommer till rätta med sina verksamhetsproblem.

Hon ger förslag om vad man kan göra – och diskuterar hur man skulle tolka situationen om man enbart använde sig av de vanliga stressfrågorna, om arbetsbelastning, krav, kontroll och socialt stöd.

Genom att se på situationen på detta sätt kan man minska risken för konflikter

Att komma till tals

I boken finns ett avsnitt som går att använda som ett underlag till en organisatorisk skyddsrond, och där återkommer de tre aspekterna: komma till tals, komma till sin rätt, komma till rätta med. Resultaten från diskussionerna om de tre delarna i denna skyddsrond kan ge ett underlag för om man behöver göra något för att tackla den diskursiva arbetsmiljön.

Lisbeth Rydén förklarar att komma till tals inte bara handlar om att du får säga ditt, utan också att andra tar det du säger på allvar. Det är inte detsamma som att du får som du vill. Men andra har lyssnat och diskuterat, när du har sagt det du ville säga. Om sen beslutet blir ett annat, så vet du varför. Och eftersom du blev tagen på allvar, finns det en mening med att även nästa gång uppmärksamma andra på hur du ser på saker och ting.

När du inte kommer till tals riskerar du att bli marginaliserad, det vill säga bli någon som man inte räknar med och inte tycker är viktig, fortsätter Lisbeth Rydén. Det finns två sätt att reagera på det.

Det första sättet är att du ger upp, du tycker att det inte är någon idé att försöka, tystnar och står inte upp för din kunskap, din professionella heder och de människor som du ytterst arbetar för i ditt jobb. Du blir någon som du inte vill vara och börjar kanske känna dig feg och mesig. I förlängningen riskerar du att känna dig som ett offer för omständigheterna, utan makt över dina handlingar.

Det andra sättet är fortsätta att försöka få sagt det som du vill säga, med risk för att andra ser dig som gnällig, tjatig och besvärlig, och i förlängningen någon som man inte behöver ta hänsyn till.

Att komma till sin rätt

Lisbeth RydenNär vi som jobbar på en arbetsplats känner att man tar tillvara de resurser som finns, i form av tid, engagemang, kunskap, kreativitet, nyfikenhet, med mera – då kommer vi till vår rätt.

– När vi inte kommer till vår rätt, säger Lisbeth Rydén, kan det kännas som om vi slösar med vår tid på fel saker, i alla fall i förhållande till de resurser vi har och i förhållande till de människor verksamheten är till för, som förskolebarn, elever, sjuka och gamla.

Då kan vi ge upp och acceptera att verksamheten inte är så bra som vi vet att den skulle kunna vara.

Eller så kan vi tänka att vi måste jobba ännu hårdare, för att hinna med både det vi tycker är mindre meningsfullt och det som gör att vi känner att vi gör ett bra jobb.

I botten av bägge situationerna ligger en känsla av inte kunna göra sig förstådd, skriver Lisbeth Rydén. Man kanske till och med känner sig ensam och övergiven i sin ambition att leverera ”en bra verksamhet”.

Det förekommer att chefer i ett sådant läge tolkar en medarbetares frustration som ett fall av för hög arbetsbelastning och, i bästa välmening, bestämmer att på olika sätt minska arbetsbördan. Men det kan förvärra problemet: nu blir det ju ännu mindre gjort!

Att komma till rätta med sina verksamhetsproblem

Lisbeth Rydén konstaterar att det kan vara positivt att ha problem i verksamheten, för då kan man få använda sin förmåga att lösa problem och känna sig nöjd med att ha klarat av en svårighet.

Men om man inte klarar av att lösa sina verksamhetsproblem, bidrar detta till en dålig organisatorisk arbetsmiljö. En sådan arbetsplats kännetecknas ofta av att de berörda pratar om samma problem under en lång tid, men utan att komma ur fläcken. Hon menar att det kan bero på hur man formulerar problemet.

Ett exempel: De berörda ser problemet som en följd av brister hos enskilda personer: Om bara Anita vore lite mindre gnällig. Om Bengt bara vore lite mindre ambitiös. Om Catarina bara lärde sig att sätta gränser. Är detta problemet gäller det förstås att ”rätta till” deras personligheter, säger Lisbeth Rydén, och tillägger att detta sällan blir framgångsrikt och dessutom är kränkande för den vars personlighet man ska korrigera.

Alternativet – det är att ta frustrationerna på allvar, menar hon, genom att diskutera det rimliga i olika idéer och önskemål, eller faktiskt förändra det som frustrerar.

Men de som har pratat om samma problem på samma sätt under flera år kan behöva hjälp att pröva andra resonemang och sätt att förstå verksamheten, för att se andra möjliga lösningar, konstaterar Lisbeth Rydén:

– Annars lär samma resonemang återkomma hela tiden tills de berörda tröttnar. Risken är då att problemen – istället för att lösas – ”försvinner” genom att man inte pratar om dem längre!

Text: Mats Utbult, 20 oktober 2015

Relaterade verktyg

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

”Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö”

Sexuella trakasserier kan förekomma på alla sorters arbetsplatser. Det visade Metoo-uppropen hösten 2017. Nu finns ett digitalt verktyg till hjälp för att förebygga sexuella trakasserier. Verktyget har tagits fram av…

De testar nytt sätt att mota stress

En ny arbetstidsmodell som ska ge återhämtning och mer variation. Det prövar Södra Älvsborgs sjukhus. På en avdelning har sköterskorna schemalagd kompetens­utveckling och personlig utveckling upp till 20 procent av…

Konsten att lyckas med heltid

Alla ska kunna leva på sin lön. Men hur få ihop heltid till alla på ett vettigt sätt? Tänk nytt och brett, satsa på samverkan och bli bra på schema­planering.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Leende mörkhårig kvinna vid bord under möte med kollegor på kontor, socialsekreterares arbetsmiljö.

Socialtjänsten kryar på sig

Socialsekreterares arbetsvillkor har förbättrats. Nationella satsningar och ett brett arbete tycks nu ge resultat. Det visar preliminära forskningsresultat. – När...