Överläkaren, docenten och forskaren Maria Albin.

Med åldern kan snabbheten minska medan andra förmågor förbättras. Det gör att prestationerna ändå kan bli lika bra, enligt forskaren Maria Albin.

Foto: Mikael Risedal

Hon forskar om att kunna och vilja jobba längre

För att fler ska kunna jobba längre behöver vi smarta lösningar. Maria Albin och hennes kollegor vid Arbets- och miljömedicin på Lunds universitet forskar om vad man behöver göra – med arbetet, hälsan och förhållandena utanför arbetslivet.

Det finns redan en hel del forskning om äldre i arbetslivet, till exempel i Finland. Men Sverige behöver också en egen forskning, eftersom svenskarna redan arbetar mycket och längre. Som utgångspunkt har forskarna flera olika förhållanden och nyckelfrågor, förklarade överläkaren och docenten Maria Albin, när hon gästade AFA Försäkrings seminarium om forskning och utveckling i november 2013.

• Hur ser åldrandets följder ut i arbetslivet?

Svaret är inte enkelt, och det handlar om fysiska och om psykiska förhållanden på arbetet, enligt Maria Albin. Ett fysiskt krävande arbete kan vara så tungt att man inte klarar av det längre än fram till medelåldern. I topp för sådana arbeten finns hemtjänsten. Andra jobb kan man klara bättre. Med åldern kan snabbheten minska medan andra förmågor förbättras. Det gör att prestationerna ändå kan bli lika bra.

– Arbetet i sig förändras. Det kräver högre produktivitet i takt med att den tekniska utvecklingen fortskrider. Vi måste snabbare ta till oss allt det nya, sade hon.

– Befolkningens hälsa förändras också. Generellt blir den bättre, men de sociala skillnaderna i hälsa ökar, både när man utgår från inkomstnivå och från utbildning. Detta måste man förhålla sig till när man tar hänsyn till åldersförändring och de krav som arbetet ställer, tillade hon.

I vissa yrken finns det olika karriärvägar för män och kvinnor. De män som har tunga arbeten kan gå vidare till jobb som inte är lika belastande, medan motsvarande möjligheter inte verkar finnas på samma tydliga sätt för kvinnor.

• Hur kopplar man pensionsålder till arbetsförhållanden och hälsa för att få fram hållbara strategier?

Pensionsavgångar ser olika ut i olika yrken. De som har kortare utbildning lämnar arbetslivet tidigare. Roland Kadefors vid Göteborgs universitet har visat att vid 35 års ålder varierar den förväntade återstående arbetstiden stort. I akademikeryrken är det enstaka år som förloras, medan man i andra yrken kommer att lämna arbetslivet nio–tio år före pensionen.

– Det är viktigt att vi får lösningar som är hållbara över hela arbetsmarknaden. Vi vet en del, men vi vet inte tillräckligt mycket, sade Maria Albin.

Det är viktigt att vi får lösningar som är hållbara över hela arbetsmarknaden

Finska studier har visat att kvinnor, som blir överbelastade mentalt och fysiskt i sitt arbete, blir sjukpensionärer tidigt. Låg kontroll i arbetet har också betydelse.

Hugo Westerlund och hans grupp vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet undersökte i en studie hur man upplevde livskvalitet och hälsa efter pensioneringen vid ett stort franskt företag.

– Det varierade med arbetsförhållandena. De flesta upplevde bättre hälsa och livskvalitet efter pensioneringen, men de som hade haft de bästa arbetsförhållandena upplevde ingen skillnad. Vill man höja pensionsåldern måste man titta på de faktiska arbetsvillkoren, sade Maria Albin i en kommentar till Stressforskningsinstitutets resultat.

• Hur hänger arbetslivets längd ihop med arbetskraftsdeltagandet, äldres välbefinnande och hanteringen av åldrande i arbetslivet?

I ett samarbete med SCB jämför forskarna siffror från 2006 med siffror från 2012 för att ta reda på data om arbetslivets längd i olika yrken och olika näringsgrenar, också uppdelat efter kön och härkomst.

Det har visat sig att om man som ung får vänta på att komma in i arbetslivet blir man mer sårbar och får sämre förutsättningar för att klara av arbetslivet.

• Under vilka förhållanden vill man, kan man och mår man bra av att arbeta längre?

Med hjälp av en 20 år gammal undersökning bland 26 000 Malmöbor i olika yrken kan det gå att få fram samband. Deltagarna är nu 66 år och uppåt. Då ställde forskarna frågor om hur familjen påverkade arbetet och tvärt om, om arbetsförhållanden och om självskattad hälsa. Svaren kan forskarna nu koppla ihop med sjuklighet och pensionering, genom att söka i olika register och på så sätt kan man belysa sambanden.

Det finns många faktorer och frågor. Vad är drivkraften för individen i olika situationer? Hur ser HR-ansvariga och första linjens chefer på äldre medarbetare?

Är det bra för någon med en sjukdom som diabetes att arbeta skift eller med hög partikelexponering? Vilka råd ska man ge? Har man sjuka anhöriga kanske jobbet känns som en fristad?

– Det finns inte en lösning som är bra för alla. Det handlar både om individen och organisationen. Men det bör finnas professionell kunskap och vägledning, som kan svara på frågor som dessa. Vi vill ta fram sådan kunskap, sade Maria Albin.

Forskarna ska undersöka om denna nya kunskap, tillsammans med tidigare internationella rön, räcker för att utforma riktlinjer och policyer ute i företagen. Skyddsorganisationen och företagshälsovårdens resurser är viktiga aspekter för att göra ett långt arbetsliv möjligt på hela arbetsmarknaden. Nu blir det färre och färre som har tillgång till företagshälsovård och särskilt det förebyggande arbetet dras in.

– Vi har betydande luckor i arbetarskyddet och detta faktum har vi med oss i forskningen. Det behövs ett helhetsgrepp för att rätta till bristerna, sade hon.

Faktorer som påverkar hur länge vi orkar jobba:

  • Vílka är arbetsvillkoren och hur ser arbetsgivarens inställning ut?
  • Går det att anpassa arbetsvillkoren?
  • Finns det företagshälsovård och förebyggande arbetsmiljöarbete?
  • Hur ser de personliga förhållandena ut – när det gäller exempelvis kroniska sjukdomar, krav och ansvar i vardagen?
Text: Eva Ekelöf, 22 november 2013

Senaste artiklar

Samsyn gör det lättare att vara rektor

Hösten 2019 började rektorerna i Vårgårda arbeta med Chefoskopet. Nu har de en handlingsplan för hur de ska förbättra sina organisatoriska förutsättningar. Den har redan gett effekt. I början av…

”Det handlar om delaktighet på riktigt”

Pappersarbetet har blivit enklare, lärarnas stress har minskat och det har blivit lättare att anmäla kränkningar. Det är några resultat av att Finningeskolan i Strängnäs har varit med i ett…

Digitalt Gilla Jobbet har fokus på corona

Gilla Jobbet är det årliga arbetsmiljöeventet som ingen vill missa. I år är temat hur coronapandemin påverkar hur vi har det på jobbet. Dessutom blir Gilla Jobbet helt digitalt. Så boka in förmiddagen…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?