Dominique Anxo, professor i nationalekonomi

Dominique Anxo, professor i nationalekonomi, medverkade på ett seminarium om arbetsmiljö och hållbart arbetsliv som Arbetsmarknadsdepartementet höll på AFA Försäkring.

Foto: Adam Fredholm

Barn- och äldreomsorg gör att fler fortsätter jobba

HÅLLBART ARBETSLIV: I Sverige arbetar fler av de äldre än i något annat EU-land. Barnomsorg, äldreomsorg och bättre anställningsskydd hör till receptet. Men det krävs också långsiktigt hållbara arbetsvillkor med en god arbetsmiljö.

Detta var några budskap från professor Dominique Anxo vid Institutionen för nationalekonomi och statistik, Ekonomihögskolan på Linnéuniversitet i Växjö, när han talade på ett seminarium om hållbart arbetsliv och arbetsmiljö, som arbetsmarknadsdepartementet höll i april.

Dominique Anxo har varit med om att ta fram en översikt över äldres situation i arbetslivet i EU-länderna, med hjälp av Eurostat, EU:s statistikmyndighet. Två viktiga mätpunkter var sysselsättningsgraden, det vill säga hur stor andel av de äldre som är kvar i arbete, och den genomsnittliga åldern för när man lämnar arbetslivet. Han har också deltagit i arbetet med en kunskapsöversikt om arbetsmiljö och tidigt utträde, som Arbetsmiljöverket har gett ut.

I EU-studien tittade man på hur sysselsättningsgraden förändrades mellan år 2000 och 2012 för åldersgruppen 55–64 år. Sverige ligger högst, klart över snittet i EU. Så var det redan 2000 då Sverige låg på knappt 65 procent och EU-genomsnittet var bara drygt 35 procent. Länder som Slovenien, Slovakien, Ungern och Bulgarien hade bara drygt 20 procent.

12 år senare har Sverige ökat sysselsättningsgraden ytterligare till nära 75 procent. Det är fortfarande mycket högre än EU-snittet, som ökat till knappt 50 procent. I bottenligan hade Slovenien bara ökat till drygt 30 procent.

– Det är intressant att se utvecklingen under de här åren. När den senaste krisen kom 2008 använde de flesta sig inte av metoden att förtidspensionera anställda i stor skala, som man tidigare har brukat göra. I alla EU-länder ökade faktiskt sysselsättningsgraden bland de äldre, med de tre undantagen Rumänien, Grekland och Portugal, där den har minskat, säger Dominique Anxo.

Hårda och mjuka faktorer

Skillnaderna mellan länderna i sysselsättningsgrad beror på många olika saker – som hur arbetsmarknaden är sammansatt, med fördelningen av jobb på industri, service och offentlig sektor. Utbildningsnivån och andelen kvinnor i förvärvsarbete betyder mycket. Inte minst är det viktigt hur man utformar pensionssystemen, framhåller Dominique Anxo:

– Vi har ”orangea kuvertet-effekten”, när människor ser hur lite de kommer att få, bestämmer sig många av ekonomiska skäl för att stanna kvar i jobbet.

Det är klart och tydligt att man på svenska arbetsplatser är mer positiva till äldre medarbetare

Men skillnaderna beror också på ”mjuka” faktorer, som normer och förväntningar när det gäller pensionsålder, och hur man ser på äldre, lagar mot diskriminering, och hur man arbetar med personalpolitik och policy för äldre arbetskraft i arbetslivet.

– Det finns tydliga olikheter mellan länderna när det gäller hur chefer hanterar de äldre anställda, det som kallas ”age management”, och vilka normer som finns i förhållande till äldre. Det är klart och tydligt att man på svenska arbetsplatser är mer positiva till äldre medarbetare, säger Dominique Anxo.

Fler äldre kvar med bra anställningsskydd

Det finns också andra faktorer. Dominique Anxo jämför Sverige med Danmark, två grannländer som ju i många avseenden är lika varandra. Men det finns en tydlig skillnad i sysselsättningsgrad: 2010 var den 70 procent i Sverige, jämfört med 57,5 procent i Danmark. Den var ännu större bland kvinnor. (Sedan 2010 har nivåerna ökat i bägge länderna).

Dominique Anxo tror att en viktig orsak till skillnaden mellan grannarna är att Sverige har ett bättre anställningsskydd, där man fortfarande håller på principen ”först in – sist ut”. Detta ger bra skydd för äldre, konstaterar han. Danmark tillåter större frihet för arbetsgivare att välja vilka som ska gå. Och då väljer man ofta de äldre anställda. Det finns en ekonomisk drivkraft för att göra sig av med de äldre: de har oftast högre löner än yngre, påpekar han.

”Satsa på barnomsorg och äldreomsorg”

Även när det gäller genomsnittsålder för utträde ur arbetslivet låg Sverige 2010 i topp med 64,4 år, jämfört med Polen som kom sist med under 60 år. EU-snittet var 61,5 år.

Man kanske kunde ha väntat sig större skillnader i ålder för utträde, med tanke på de stora skillnaderna i sysselsättningsgrad.

Dominique Anxo förklarar att orsaken till att det ser ut så är att när man beräknar snittåldern på utträde från arbetsmarknaden, har man bara räknat de som faktiskt fanns kvar i arbetskraften när de är 54-65. De som lämnade den långt tidigare finns inte med.

I länder som Italien och Tyskland är huvudförklaringen till den låga sysselsättningsgraden bland äldre att kvinnorna försvann ut ur arbetskraften redan när de fick barn. Och en stor del kom aldrig tillbaka, eftersom de senare i livet fick börja ta hand om sina äldre familjemedlemmar.

– I Sverige ser vi en väldigt liten skillnad mellan män och kvinnor när det gäller förvärvsarbete. Det ser i stort sett likadant ut under hela arbetslivet, säger Dominique Anxo, och tillägger:

– Jag minns en diskussion på EU-nivå som handlade om bästa sättet att öka de äldres sysselsättningsgrad. Då sade någon att det måste vara att satsa på barnomsorg och äldreomsorg. Mycket beror på detta och det är ju vad Sverige har gjort.

En viktig skillnad mellan Sverige och många andra EU-länder handlar om vad äldre har att förvänta sig av åren efter arbetslivet, påpekar han:

– En jämförelse från 2012 visar att i Sverige kunde en 65-årig kvinna förvänta sig 15,5 friska år, en man 14 år – och det kan man jämföra med bara drygt 3 år i Slovakien.

Genomsnittet för kvinnor i EU var 8,5 år, i Tyskland knappt 7 år, och Ungern, Rumänien, Estland, Lettland och Litauen hade ännu kortare frisk tid att vänta, enligt statistiken. Siffrorna var genomgående dystrare för männen.

Anpassa arbete till livet och gör en mjuk övergång

I en EU-studie har forskare jämfört den verkliga pensionsåldern med ”kvaliteten” i arbetet, vilket handlar om en kombination av faktorer som psykosocial och fysisk arbetsmiljö och arbetsintensitet.

– Studien visade att i de länder som har ett högre mått av arbetskvalitet lämnar människor arbetslivet senare, vilket kanske inte kommer som en överraskning, konstaterar Dominique Anxo.

Sambandet är positivt men inte helt säkert, eftersom det ju finns så många olika faktorer som är med i spelet. Men han tvivlar själv inte på att det finns en koppling mellan arbetsförhållanden och när människor väljer att sluta sitt arbetsliv. Detta är också en viktig del i förklaringen till att Sverige ligger bra till när det gäller arbetslivslängd, jämfört med andra EU-länder, menar Dominique Anxo.

Så, vad kan man göra för att få fler att jobba längre?

Om man bortser från de olika åtgärder som handlar om att skapa ekonomiska drivkrafter för att få människor att vänta med att gå i pension, så ser Dominique Anxo i huvudsak följande fyra sätt:

1. Öka efterfrågan på äldre arbetskraft, exempelvis genom lönesubventioner eller minskade sociala avgifter.

2. Gradvis pensionering – gör en mjuk övergång genom att steg för steg minska arbetstiden.

3. Bekämpa åldersfördomar och åldersdiskriminering.

4. Förebygg istället för att bota, genom att främja långsiktigt uthålliga arbetsvillkor och en god arbetsmiljö. Förändra arbetets organisation så att man bättre kan anpassa arbetsförhållanden och en ”arbetslivsbalans” till livets olika skeden.

Se också:

hela seminariet i filmad version på AFA Försäkrings webbplats.

Inlägg taggat med:

Text: Mats Utbult, 15 april 2015

Senaste artiklar

Samsyn gör det lättare att vara rektor

Hösten 2019 började rektorerna i Vårgårda arbeta med Chefoskopet. Nu har de en handlingsplan för hur de ska förbättra sina organisatoriska förutsättningar. Den har redan gett effekt. I början av…

”Det handlar om delaktighet på riktigt”

Pappersarbetet har blivit enklare, lärarnas stress har minskat och det har blivit lättare att anmäla kränkningar. Det är några resultat av att Finningeskolan i Strängnäs har varit med i ett…

Digitalt Gilla Jobbet har fokus på corona

Gilla Jobbet är det årliga arbetsmiljöeventet som ingen vill missa. I år är temat hur coronapandemin påverkar hur vi har det på jobbet. Dessutom blir Gilla Jobbet helt digitalt. Så boka in förmiddagen…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?