Gabriel Oxenstierna, forskare på Kungliga tekniska högskolan.

Gabriel Oxenstierna, docent och forskare på Kungliga Tekniska högskolan, ligger bakom ett verktyg mot stress och psykosocial ohälsa.

Foto: Adam Fredholm

Verktyg mot vår tids folksjukdom

Från buller och förslitningsskador till en ökning av stress och psykosociala besvär. Sveriges förvandling från industri- till IT-samhälle påverkar också våra arbetsmiljöproblem. Forskaren Gabriel Oxenstierna ligger bakom en metod som gör att man kan hitta stressfaktorer på jobbet genom att jämföra med friska arbetsplatser.

 Det finns ofta en uppfattning att det krävs ett specifikt arbetsmiljöarbete för branscher som byggbranschen eller vårdsektorn. I själva verket handlar det om att man behöver bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete, säger Gabriel Oxenstierna, docent och forskare vid enheten för ergonomi på Kungliga Tekniska högskolan, KTH.

I själva verket handlar det om att man behöver bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete

Han har tillsammans med företaget Metodicum utvecklat Det nya arbetslivet, ett enkätverktyg och en metod för primär stressprevention som gör det möjligt att mäta stressen på en arbetsplats och sedan kunna arbeta med stressens orsaker. Resultatet jämför man sedan med ett genomsnittligt värde för den arbetande delen av Sveriges befolkning.

 Om till exempel ett sjukhus eller ett åkeri jämför sin stress med andra sjukhus eller åkerier kan det ju vara så att värdena är lysande. Jämför man däremot med hela riket kan det vara nattsvart, säger Gabriel Oxenstierna.

 Därför har vi valt att använda Sverige i sin helhet som referensdata, i form av den rikstäckande databasen SLOSH, Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health, som jag var med att utforma när jag arbetade på Stressforskningsinstitutet.

Boten mot soten

Det nya arbetslivet är i första hand ett verktyg för att identifiera och sätta in rätt åtgärder mot stressfaktorer på jobbet. Kartläggningen börjar med att de anställda fyller i enkäten, på datorn eller i pappersform. De runt 120 frågorna rör bland annat organisation, inflytande och delaktighet, ledarskap, krav, kontroll, resurser och hälsa. När svaren jämförs med medelvärdet för den arbetande svenska befolkningen kan man ringa in vad på jobbet det är som orsakar stress. Den här proceduren kallas den första mätningen.

 Vad kan vi göra åt det? Vad är boten mot soten? Nästa steg är att tänka över vad resultatet betyder på just den här arbetsplatsen, säger Gabriel Oxenstierna.

 Här har min kollega Maria Gjerde varit innovativ och anslutit vår metodik till en etablerad metodik som HR-folk och företagshälsovård ofta känner till. För att komma åt rotorsaken använder vi en Lean-inspirerad modell och stegen planera, implementera, utvärdera och förbättra.

Maria Gjerde, Gabriel Oxenstierna och Jonas Gustafsson, ansvarig för ekonomi och frågeformulär på Metodicum, har utvecklat en fyra timmars utbildning som komplement till enkäten. Tanken är att underlätta tolkningen av resultaten och att visa hur man kan använda sig av Lean-modellen. Som utbildningsmaterial erbjuder de Maria Gjerdes forskningsrapport Riktlinjer för primär stressprevention, som publicerades 2014.

 Riktlinjerna är utvecklade utifrån en omfattande genomgång av litteratur på området och våra erfarenheter av att ha testat och använt enkätverktyget ute i landet. Det här är basen för vad vi vill lära dem som använder verktyget, själva kokboken. Och en viktig del är hur man använder det så kallade Lean-hjulet, säger Gabriel Oxenstierna.

Att omsätta det hela i praktiken

När utvärderingen av enkätsvaren är klar är det dags att formulera en plan för hur man ska gå vidare. Det är nu förändringen av arbetsmiljön börjar. Hur det jobbet ser ut varierar mellan olika arbetsplatser och beror på vilka typer av stressalstrande faktorer man har hittat.

 Åtgärderna man har fått ner på papper ska nu genomföras live, så att säga, och då kommer motsättningar ofta i dagen. Vi rekommenderar att man har med en lots, en ledsagare, och att man avsätter en punkt på arbetsplatsmöten för de här frågorna, säger Gabriel Oxenstierna.

 Det är bra om man då låter en HR-person, en konsult eller företagshälsovården ta över ordförandeskapet. Man kan också sätta in en anställd som brinner för frågan som ordförande. Då får chefen en friare ställning till det hela.

Gabriel Oxenstierna och Metodicum rekommenderar att man på arbetsplatserna gör en uppföljande mätning av stressen ett år efter den första. Den andra mätningen visar om det arbetsmiljöarbete man har satsat på leder i rätt riktning. Det är också ett sätt att se om de anställdas upplevelse av förändringar i arbetsmiljön efter enkäten beror på att man faktiskt har lyckats göra något åt de faktorer som skapar stress. Det förebyggande arbetet behöver sedan hållas vid liv.

Erfarenheter från hela landet

Verktyget Det nya arbetslivet är baserat på Gabriel Oxenstiernas forskning på Stressinstitutet och på KTH. Samarbetet med Metodicum är också ett sätt för KTH att få ut forskningen på fältet. Tillsammans med Jonas Gustafsson har Gabriel Oxenstierna testat enkäten i industriföretag, församlingar, skolor och kommuner i hela landet.

Vilka yrkesgrupper kan ha användning av enkätverktyget?

 Alla yrkesgrupper, i alla branscher. Och i alla typer av företag, offentliga, privata eller ideella, säger Gabriel Oxenstierna.

 Det systematiska arbetsmiljöarbetet måste integreras i det dagliga arbetet. Det handlar om människors hälsa och om företagens lönsamhet och framtid, och det är så det skapas nya jobb. Sjuka företag skapar ingenting nytt.

Läs mer:

Som komplement till Det nya arbetslivet erbjuder Gabriel Oxenstierna och Metodicum en utbildning som bygger på Maria Gjerdes forskningsrapport Riktlinjer för primär stressprevention från 2014. Rapporten kan laddas ner från Metodicums webbplats.

Läs också:

Suntarbetslivs artikel Enkät mot stress lyfter arbetsmiljön, om Malung-Sälens kommun, som har använt enkäten Det nya arbetslivet.

Text: Adam Fredholm, 27 januari 2015

Relaterade verktyg

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

Tips för trygg återgång efter pandemin

Eskilstuna kommun har gjort en plan för hur medarbetarna ska återgå till arbetsplatserna när det är dags. – Kom igång med planeringen nu, även om ni inte vet när ni ska…

Här tar de tillvara senior kompetens

På en specialistmottagning är det mycket att lära för den som kommer ny. Då kan en mentor vara till stor hjälp. På Uddevalla sjukhus stöttas nya sjuksköterskan Mikaela Siver av…

Viktigt med återhämtning – även för chefen

Återhämtning är oerhört viktigt för vårdpersonal så här i pandemitider – inte minst för cheferna. Självempati, utrymme för klagomål och mikropauser är några återhämtningstips från Region Stockholms centrum för kris…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

en man med afrikanskt utseende och en blond kvinna, både i arbetskldäer för vården, lutar sig över ett papper och ler, stående i en ljus korridor.

Mentorskap med oväntad vinst

Ett väldigt lovvärt och ambitiöst projekt, med en oväntad extra vinst. Det tycker forskaren Roy Liff om Västra Götalandsregionens mentorsprojekt,...