Kvinnor i diskussion på kontor.

Var uppmärksam på tidiga tecken. Rykten på jobbet, eller att medarbetare börjar klaga på andras sätt att arbeta, signalerar att något inte står rätt till i arbetsmiljön.

Foto: Maskot/TT

Prata om problemen innan de växer

Ledde Arbetsmiljösatsningen i Västra Götalandsregionen till färre sjukskrivningar? Spelade det roll att vissa arbetsplatser fick stöd i sitt sätt att jobba? Det ska forskare vid Göteborgs universitet försöka ge svar på.

Den fleråriga Arbetsmiljösatsningen i Västra Götalandsregionen (VGR) har som mål att sänka sjuktalen, förebygga sjukskrivningar och förbättra arbetsmiljön. Inom satsningen samarbetar regionens HR-funktion, företagshälsovården och forskare vid Institutet för stressmedicin (ISM).

Verksamheter kunde själva söka pengar för sådant som de behövde arbeta med. Det handlade främst om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Dessutom fanns en uppsökande del. Den innebar att verksamheter som brottades med extra tunga arbetsmiljöfrågor fick ett särskilt erbjudande. De kunde både få medel och stöd i sitt arbete med arbetsmiljöfrågorna.

Med den modellen skapades en strategisk grupp på arbetsplatsen, som tog ansvar för satsningen. Den bestod av chefer på olika nivåer, HR och företrädare för företagshälsovården. Gruppen leddes av en processledare från ISM. Forskarens/processledarens uppgift var att stödja processen, tillföra kunskap och ge rekommendationer. Men arbetsplatsen bestämde vad som skulle göras.

Rättspsykiatrin Rågården hörde till dem som tackade ja till processtöd.

Fick stödet betydelse?

Ewa Wikström, professor vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, och några kollegor följer Rågården och ytterligare två verksamheter som fick stöd i sitt sätt att arbeta. De undersöker också effekterna i cirka tjugo verksamheter som fick medel, men inte processtöd.

Porträttbild på Ewa Wikström.– Vi är så vana vid att jobba individuellt och rehabiliterande med arbetsmiljöproblem. Tanken är att processtödet ska stötta verksamheter i att hålla kvar det organisatoriska arbetssättet, och inte falla tillbaka i det traditionella sättet, säger Ewa Wikström.

Forskarna kommer att intervjua medarbetare på alla nivåer – från den högsta förvaltningsledningen till vårdare, sjuksköterskor, läkare och andra medarbetare på golvet. De ska också vara med på möten, för att lyssna på hur arbetsmiljöfrågorna diskuteras på arbetsplatserna. Slutligen ska de titta på hårda fakta, som medarbetarenkäter, sjukskrivningstal och personalomsättning.

De hoppas få kunskap om hur man kan arbeta med de organisatoriska arbetsmiljöfrågorna så att de ingår naturligt i övriga ledningsfrågor.

Fånga upp tidiga signaler

Ett preliminärt resultat är att chefer – och även företagshälsovård – bör vara uppmärksamma på tidiga tecken. Detta för att kunna förebygga större arbetsmiljöproblem längre fram. Rykten på jobbet, eller att medarbetare börjar klaga på andras sätt att arbeta, signalerar att något inte står rätt till i arbetsmiljön.

Chefer som ska arbeta förebyggande kan inte grunda sina beslut om verksamheten enbart på formell information, säger Ewa Wikström.

– Man måste också fånga upp informell information, det vill säga berättelser och rykten. Man måste betrakta dem som tidiga och svaga signaler om problem som finns i verksamheten, och som är rotorsaker till arbetsmiljöproblem.

Chefer som arbetar nära sin personal har bättre förutsättningar att fånga upp de tidiga signalerna. Det kan räcka med att lyfta fram dem i ljuset och prata om dem: Vad handlar det här egentligen om? Svaret kanske kan vara att det kommit många nyanställda, som arbetar på ett annat sätt än trotjänarna. Eller att de anställda är oroliga. Ledningen kanske inte uppfattas som tydlig med sina planer för arbetsplatsen.

– Om man har en dialog tidigt, går det ofta att vända ett förlopp som kan ge upphov till arbetsmiljöproblem längre fram, säger Ewa Wikström.

Chefer behöver mandat

För att kunna arbeta så här måste cheferna ha mandat uppifrån, från den strategiska verksamhetsledningen. Annars hamnar de själva i en ohållbar situation, betonar hon.

– Det behöver finnas legitimitet för ett transparent och nära ledarskap.

Slutrapporten från studien ska vara klar hösten 2021. En del resultat kommer dock att spridas under resans gång, för att arbetsplatserna snabbt ska kunna få nytta av dem.

Läs mer om rättspsykiatrin Rågården i artikeln De förändrade kulturen på jobbet.

Foto Ewa Wikström: Carina Gran

Text: Margareta Edling, 27 augusti 2019

Relaterade verktyg

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

Fyra sätt att främja återhämtning

Det går att skapa en arbetsmiljö som minskar risken för att medarbetarna ska drabbas av utmattningssyndrom. En del insatser är enkla att genomföra. Att jobba systematiskt med arbetsmiljön lägger grunden…

Så lyfter de varandras bästa sidor på jobbet

Doften av nystekt strömming sprider sig på det särskilda boendet Blidösundsgården i Stockholms skärgård. Utanför köksfönstret länsar en segelbåt norrut i solgasset. – Det är karma att få arbeta här,…

De vill förändra kulturen på jobbet

Rättspsykiatrin i Västra Götalandsregionen satsade på att förändra kulturen på arbetsplatsen. – Vi har blivit mycket mer medvetna om hur svårt det är med kommunikation, säger Eirini Alexiou, verksamhetschef. Rebecka…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...