Många som arbetar inom intensivvården utsätts för hot och våld på jobbet, men få pratar om det. Forskaren Fredric Sjöberg vill få upp frågan på bordet – och se till att ordentliga riskbedömningar och åtgärdsplaner sätts på plats.
Att medarbetare på akuten och inom psykiatrin utsätts för hot och våld på jobbet är väl känt. Däremot är det inte alls lika väl belyst hur stort problemet är på landets intensivvårdsavdelningar.
En internationell studie har dock visat att upp till 97 procent av personalen inom intensivvården har utsatts för verbala hot, och runt 80 procent har utsatts för fysiskt våld.
Det berättar Fredric Sjöberg, forskare på Södersjukhuset. Han har precis avslutat en studie som, mer exakt, sätter ljuset på hur det ser ut på svenska intensivvårdsavdelningar.
4 av 5 patienter är förvirrade
En anledning till att det är så mycket hot och våld på intensiven är att upp till 80 procent av patienterna här är förvirrade, berättar Fredric Sjöberg. Det kan bero på sjukdomstillstånd, medicinering, droger eller alkohol, eller på att de blir förvirrade när de sövs och väcks.
– Många drabbas av delirium; nästan som ett psykosliknande tillstånd. När man har intervjuat patienter i efterhand har de berättat saker som att de upplevt att de blivit utsatta för experiment.
Skuld och skam hos medarbetarna
Och eftersom patienterna är så förvirrade, anser sjukvårdspersonal ofta inte att de kan beskyllas för att ha utövat hot och våld.
– Det är inte sällan man beskriver det som att ”jag borde ha varit mer försiktig själv” eller ”jag borde ha förstått att han skulle slå till mig”, berättar Fredric Sjöberg.
Och det innebär dessutom att den medarbetare som blivit utsatt skäms, och känner att ”det var mitt eget fel”. Det kan också kännas förnedrande att behöva till exempel ropa på hjälp.
Ses som en del av jobbet
Hot och våld ses också som en ”del av jobbet”. Slag och sparkar i vardagen ses inte ens som ”riktigt” våld.
– Det är vanligt att man svarar att ”vi har inget hot och våld här, för vi vårdar inte gängkriminella”.
Allt detta gör att hot och våld sällan rapporteras. Inte i det egna incidentrapporteringssystemet – och det görs definitivt inga polisanmälningar.
– Polisanmälningar verkar inte ske över huvud taget. Av rent etiska skäl. Man ser det inte som att patienten gör något fel.
Hot och våld syns faktiskt inte ens i medarbetarenkäter; eftersom många inte vet vad som räknas som hot och våld.
Och när problemen är osynliga, då är de också svåra att åtgärda, säger Fredric Sjöberg.
Faktaruta
Arbeta systematiskt
Det gäller, menar han, att arbeta systematiskt. Och ett av stegen är att göra ständiga riskbedömningar. I en del av studien – en implementering – har Fredric Sjöberg testat att införa ett instrument för riskbedömning av intensivvårdens patienter. Det har tidigare använts inom psykiatri, akut och ambulansvården.
Screeninginstrumentet kallas för ”Bröset Violence Checklist”, namngivet efter Brøsets psykiatriska sjukhus i Norge, där det utvecklades under 1990-talet.
När man använder instrumentet tittar man efter sex olika varningstecken hos patienten:
- Förvirring
- Retlighet
- Bullrighet
- Fysisk hotfullhet
- Verbal hotfullhet
- Att attackera föremål
En åtgärdsplan aktiveras
En åtgärdsplan ska aktiveras, så fort man kryssar ja på någon av dessa rader Med ett undantag: inom intensivvården är förvirring så vanligt förekommande att här går man inte vidare med en åtgärdsplan om patienten ”bara” är förvirrad.
I åtgärdsplanen kan till exempel finnas att undvika ensamarbete, att bära larm eller att ta kontakt med ordningsvakter. En annan punkt i åtgärdsplanen är också att fundera på vad som kan ha triggat beteendet och försöka åtgärda det. Smärta, svårighet att andas eller sömnbrist är alla vanliga triggers.
Medarbetarna måste utbildas
Införandet av checklistan måste också kompletteras med utbildning av medarbetarna kring hot och våld: något som Fredric Sjöberg menar ofta saknas i vårdutbildningen idag.
– Man måste få lära sig om hot och våld, vad det är, vad som triggar det och hur det kan förebyggas.
Man måste få lära sig om hot och våld, vad det är, vad som triggar det och hur det kan förebyggas
Det var på en intensivvårdsavdelning på Södersjukhuset som Fredric Sjöberg testade att införa screeninginstrumentet. Än så länge har de inte hunnit utvärdera användandet, men ser redan positiva effekter.
”Vi ser absolut positiva tendenser och nyttan av användandet av skalan”, hälsar Fredrik Warberg, Vårdchef på Perioperativ vård och intensivvård (PVI).
Värt den ytterligare administrationen
Men hur ser medarbetare på att få ytterligare administration att genomföra? Forskaren Fredric Sjöberg svarar:
– Bröset är det enda administrativa instrument som handlar om min arbetsmiljö: allt annat handlar om patienten. Dessutom görs det i det journalsystem som man redan använder. Det tar ungefär en minut per patient.
Han menar att ytterligare en fördel är att de risker som identifieras sedan följer med i patientens journal, så att nästa vårdgivare kan se ifall här funnits risker för hot och våld tidigare.
– Det blir ett sätt att överföra information till varandra inom vården.
Vad vill han då hälsa till den som säger att det inte finns tid att jobba med den här typen av riskbedömningar?
– Då får du nog avsätta tid för att jobba med personalrekrytering framöver istället.
Hur skapar ni en trygg arbetsplats?
I Suntarbetslivs verktyg Säkerhetsdialogen får ni dela erfarenheter och tillsammans hitta åtgärder som bidrar till en tryggare arbetsmiljö.
Aktiviteten tar ungefär 30 minuter och passar perfekt på en arbetsplatsträff eller ett personalmöte.
