Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia på Stockholms universitet, kopplar ihop ökningen av hot och våld med de strukturella förändringarna på arbetsmarknaden.

Foto: Åsa Hammar

Kön och ursprung ökar risken för hot och våld

Risken att utsättas för hot och våld på arbetet är större om du är kvinna, och ökar om du dessutom har en utomeuropeisk bakgrund. Det visar en studie av grundskollärare och hemtjänstanställda.

Du är hemtjänstanställd och ska hjälpa en äldre man att äta lunch hemma i hans kök. Men du är stressad och redan sen inför nästa besök hos en annan brukare, så du har inte riktigt tålamod att vänta. Mannen blir också stressad, arg och slår till dig på armen.

Du är lärare i en klass med trettio elever. Ett par av barnen skulle behöva stöd för att kunna sitta still och lyssna. Under en lektion ber du en stökig elev gå ut i korridoren och ta en paus. På vägen ut knuffar eleven dig så att du ramlar mot en bänk och slår i höften.

Lärare och hemtjänstanställda är yrken där det arbetar mest kvinnor. Inom båda dessa yrkesområden har hoten och våldet ökat under 2000-talet, tillsammans med andra jobb inom vård, omsorg och utbildning. Det visar flera svenska och europeiska undersökningar.

– Hot och våld har tidigare främst förekommit i yrken som polis, säkerhetsvakt och kriminalvård. Men den här ökningen inom kvinnodominerade arbeten är något annat, säger Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet.

Hon och två kolleger, Annette Thörnquist och Alejandro Gonzalez Arriagada, har undersökt hur vanligt det är med hot, våld och trakasserier mot lärare respektive anställda i hemtjänsten, och om man drabbas olika beroende på vilket kön man har.

Under arbetet med studien visade det sig att det finns fler faktorer än kön som avgör vilka som drabbas, och hur det går till.

– Vi upptäckte att även personer med utomeuropisk bakgrund är mer utsatta än personer med svensk bakgrund. Det var väldigt tydligt. Och det handlar inte bara om vilken position på arbetsplatsen man har.

Forskarna har vänt sig till anställda, både chefer och medarbetare, inom hemtjänst och grundskola i Uppsala, Stockholm och Göteborg. Som underlag har de bland annat använt incidentanmälningar och riktlinjer mot hot och våld i de verksamheter de undersökt. De anställda har också fått svara på enkäter och har deltagit i en del djupintervjuer.

Den som drabbas flyttas

Det de fått fram är bland annat följande:

I hemtjänsten

  • Kvinnor inom hemtjänsten drar sig i det längsta för att berätta om problem med hot och våld i relation till brukarna
  • Hanteringen av hot och våld inom hemtjänsten innebär ofta att den som drabbas flyttas. Orsaken till konflikten följs inte upp som ett arbetsmiljöproblem.
  • De anställda upplever att tiden för arbetsmiljöarbete och kompetensutveckling har skurits ned, särskilt hos små utförare med lite resurser.

I skolan

  • Kvinnliga lärare drabbas i högre grad än manliga av hot, och kränkande och nedsättande kommentarer från elever och deras anhöriga.
  • Utomeuropeiska kvinnliga lärare drabbas än mer.
  • Manliga lärare råkar i högre grad än kvinnliga, ut för hot från arbetskamrater, och av utfrysning eller mobbning av sina chefer.
  • Utomeuropeiska manliga lärare råkar ut för det i än högre grad.

Hemspråkslärarna är en extra utsatt grupp.

– De hör inte till något kollektiv, utan halkar runt och undervisar på olika skolor. De har ofta tillfälliga anställningar, ingen egen organisation och dålig kontakt med sin chef, säger Paulina de los Reyes.

Strukturella förändringar skapar strukturellt våld

Paulina de los Reyes kopplar ihop det ökade antalet rapporterat hot och våld med de strukturella förändringarna på arbetsmarknaden.

– Privatiseringar, avregleringar och konkurrens mellan olika utförare i välfärdssektorn har skapat en större utsatthet för de anställda. Man är ensam och mer tidspressad i fler situationer. De tillfälliga anställningarna har ökat bland både hemtjänstanställda och lärare. Det får också konsekvenser för arbetet mot hot och våld. Som fast anställd har jag lättare att säga ifrån.

Eftersom det handlar om strukturella förändringar, kan man också tala om ett strukturellt våld, menar Paulina de los Reyes. Med det menar hon att det finns inbyggt i hur arbetet organiseras och fördelas. Brister i arbetsmiljön kan leda till ökad risk för hot, våld och trakasserier på arbetsplatsen, och det går att förutse.

– Om man till exempel planerar att tre personer ska få fyrtio vårdtunga brukare i säng på kvällen, så skapar man en risksituation. Det behöver inte vara personer som är särskilt våldsamma för att något ska hända. Då behövs helt enkelt fler anställda.

Gör problemen med hot och våld synliga

För att ändra på de här förhållandena i grunden krävs beslut på en annan, politisk, nivå. Det behövs också mer forskning om hur man kan förebygga att hot, våld och trakasserier uppstår.

Men det finns redan nu saker att göra i vardagen och ute på arbetsplatserna, menar Paulina de los Reyes. Och det handlar om vanligt systematiskt arbetsmiljöarbete.

Först och främst gäller det att göra problemen med hot och våld synliga.

– På arbetsplatserna behöver man utarbeta tydliga riktlinjer för hur man ska hantera hot och våld som alla anställda ska känna till, både för att förebygga och för att veta hur man ska hantera det när det händer. Det är viktigt för att visa att problemen tas på allvar.

Rätt bemanning och tid för återhämtning är andra viktiga frågor för att förebygga hot och våld. De anställda behöver också få mer inflytande över sitt arbete, menar Paulina de los Reyes.

De anställda har också mycket att vinna på att öka tryggheten för de brukare, klienter och elever som de möter i sitt arbete. Det handlar om att brukare får möta samma hemtjänstpersonal i så stor utsträckning som möjligt, att eleverna i en skolklass inte är fler än att läraren har tid att se och hjälpa dem.

Text: Åsa Hammar, 27 oktober 2015

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Återhämtning på schemat hos Vårdguiden

På 1177 Vårdguiden har telefonsjuksköterskorna en ständig kö av rådvilla som behöver deras hjälp. Det finns inga naturliga raster att ta igen sig på. Men för tre år sedan införde…

Lyckad satsning på ökad chefstäthet

Västra Götalandsregionen har satsat på att minska antalet medarbetare per chef. Nu har cheferna mer tid för sina medarbetare och de hinner bättre med att utveckla verksamheten. Det visar en…

Gemensamt säkerhetsarbete bättre för alla

I Region Kalmar har man numera en gemensam enkät för patientsäkerhet och arbetsmiljö. Det har lett till ett nytt sätt att arbeta med säkerheten för både patienter och vårdpersonal. På…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?