Foto: Cecilia Elander

Han lär oss att stressa ner

Få kan så mycket om stress som läkaren och forskaren Töres Theorell. När jag kommer rusande med andan i halsen till vår intervju lyckas han med sitt lugn få mig att släppa stressen på en gång. Det ska till en guru inom stressforskning i arbetslivet för att lyckas med det.

Han växte upp i en musikerfamilj. Mamma var lärare på Musikhögskolan och pappa var nära att bli violinist men valde medicinen istället och fick för övrigt nobelpriset i medicin 1955. Hela Töres Theorells tillvaro präglades av musik, han började spela fiol som sexåring, och numera spelar han i en stråkkvartett. Men när han skulle ut i arbetslivet på 1960-talet följde han sin pappas spår och blev läkare.

Ganska tidigt under sin karriär halkade han in på psykosomatisk medicin och stress. På 1970-talet deltog han i ett forskningsprojekt om livshändelser som påverkar risken för hjärtinfarkt. På den tiden fanns det inga uppgifter omhur relationer, jobb och andra viktiga saker påverkar människors hälsa i de nationella befolkningsregisterna. Därför fick han uppdraget att intervjua människor som drabbats om saker som hänt i deras liv.

– Jag hörde vad folk sa om sitt jobb och sina nätverk och kopplingen till hur de mådde. På den tiden var det kontroversiellt att säga att stress är en faktor som påverkar hjärtinfarkt. Men det var tydligt att många av de livshändelser som haft inverkan i intervjupersonernas liv handlade om stress på jobbet, säger Töres Theorell.

Stressen ökade av ekonomisk kris

Han reser sig för att ta fram en bok från bokhyllan i sitt arbetsrum på Stressforskningsinstitutet på Stockholms Universitet. Rad efter rad med böcker om stress och närbesläktade områden täcker ena väggen. Många av dem har han själv varit med och skrivit. Han är en av de forskare som bidragit till att de flesta av oss numera ser det som självklart att stress påverkar vår hälsa. Det blev också ett viktigt ämne att diskutera eftersom så många drabbades av stress. Men när började den trenden egentligen?

– Under 1970- och 80-talet fanns det inget som visade på någon ökning av stressen, säger Töres Theorell.

Musik kan hjälpa

I andra länder, exempelvis USA och Holland, hade det funnits en långsam ökning av stress ända sedan andra världskriget. Människor var tvungna att jobba längre tid för att tjäna samma summa pengar.

– I Sverige var vi relativt skyddade fram till den ekonomiska krisen som började i slutet av 1980-talet.

Kraven ökade i arbetslivet

Nedskärningar gjorde att arbetslösheten steg från tre till 10 procent 1990 till 1991. Inom den offentliga sektorn blev exempelvis 20 procent av personalen inom sluten sjukhusvård uppsagd. Att man började använda managementmodeller från det privata näringslivet och att allt fler verksamheter privatiserades är några av de förändringar som också hade betydelse för den ökade stressen, enligt Thöres Theorell.

– Alla samhällen har ett normalt förändringstryck. Men det som hände på 1990-talet var mer än så, det var en avgörande omställning i hela vårt samhälle.

– Det märktes tydligt på befolkningen. Kraven ökade i arbetslivet, liksom ångesten hos befolkningen. Många upplevde att de var väldigt stressade.

Först i början av 2000-talet stagnerar ökningen av stresskurvan och den börjar till och med sjunka. En förklaring till det skulle kunna vara att svenskarna börjat anpassa sig till det nya tempot i samhället. Enligt Töres Theorell kan det också bero på att vi tvingats öva upp vår stresstålighet.

– Det finns betydligt mer kunskap idag och vi är bättre på att hantera stress. Sen finns det de elaka som säger att vi numera hanterar stress genom att gå hem och skita i saker och engagera oss mindre. Och kanske är det så.

Musiken har minskat stressen

Att Töres Theorell är väldigt engagerad går inte att missa. Kanske är det just hans engagemang som gjort att även han varit stressad ibland. Själv tycker han att han har haft nytta av sin egen forskning.

– Jag tror absolut att jag har haft lättare att sätta ord på stressignaler tack vare mina kunskaper. Det hjälper inte hela vägen förstås. Och frågar du min fru skulle hon säga att det inte har hjälp, säger han och skrattar.

Musiken har också varit till hjälp. Forskningen pekar på att hormonet oxytocin frigörs när man sjunger. Det har betydelse för smärt- och ångestlindring och bidrar därmed till välbefinnande.

– Musiken har oerhört stor betydelse för mig. Jag har ett behov av att sjunga varje dag och har sjungit i kör varje vecka i 50 år.

Jag tänker på det när jag efter intervjun sätter mig i en taxi för att skynda vidare till ett annat möte. Samtalet med Töres Theorell var så intressant att jag drog över tiden. Jag är sen till mötet och känner att pulsen stiger. Jag tar fram mina hörlurar och brassar på musik. Sjunga ska jag dock inte göra. Då skulle jag kanske bli en sådan livshändelse i chaufförens liv som gör honom så stressad att han får en hjärtinfarkt.

Text: Cecilia Elander, 28 mars 2014

Senaste artiklar

”Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö”

Sexuella trakasserier kan förekomma på alla sorters arbetsplatser. Det visade Metoo-uppropen hösten 2017. Nu finns ett digitalt verktyg till hjälp för att förebygga sexuella trakasserier. Verktyget har tagits fram av…

De testar nytt sätt att mota stress

En ny arbetstidsmodell som ska ge återhämtning och mer variation. Det prövar Södra Älvsborgs sjukhus. På en avdelning har sköterskorna schemalagd kompetens­utveckling och personlig utveckling upp till 20 procent av…

Konsten att lyckas med heltid

Alla ska kunna leva på sin lön. Men hur få ihop heltid till alla på ett vettigt sätt? Tänk nytt och brett, satsa på samverkan och bli bra på schema­planering.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Leende mörkhårig kvinna vid bord under möte med kollegor på kontor, socialsekreterares arbetsmiljö.

Socialtjänsten kryar på sig

Socialsekreterares arbetsvillkor har förbättrats. Nationella satsningar och ett brett arbete tycks nu ge resultat. Det visar preliminära forskningsresultat. – När...