Johan Åhlin, doktor i omvårdnad på Umeå universitet.

– Ett sätt att minska samvetsstressen kan vara att se till att sjuksköterskorna återigen kommer närmare det dagliga arbetet, säger Johan Åhlin, doktor i omvårdnad på Umeå universitet.

Foto: Umeå universitet

Goda ledare kan minska samvetsstressen i vården

Stress över att inte hinna ge patienter tillräcklig vård är vanligare i äldreomsorgen än man trott. Det framgår av en ny avhandling som också visar att närvarande arbetsledare kan vara en lösning.

Johan Åhlin är nybliven doktor i omvårdnad vid Institutionen för omvårdnad på Umeå universitet i Skellefteå. I arbetet med sin avhandling har han bland annat undersökt vad som orsakar samvetsstress hos vårdbiträden och undersköterskor inom äldreomsorgen.

– Det visade sig att två faktorer som genererade dåligt samvete var att jobba enligt nya riktlinjer och att jobba i tider av nedskärningar och omorganisering, säger han.

Avhandlingen Samvetsstress och utbrändhet bland vårdpersonal som arbetar på äldreboenden ingår i en större studie av arbetsmiljön i äldreomsorgen. Mellan 2009 och 2014 studerade forskare vid Umeå universitet arbetsförhållanden på boenden för äldre i en mindre stad i norra Sverige och i en större stad i södra delen av landet. Det visar sig att personalen efterfrågar ökat inflytande, utbildning och arbetsledare som kan hjälpa dem att prioritera rätt sysslor när tiden är knapp.

vårdpersonalen behöver tillgängliga, goda ledare i det dagliga omvårdnadsarbetet

– Mina resultat visar tydligt att vårdpersonalen behöver tillgängliga, goda ledare i det dagliga omvårdnadsarbetet. Ledare som är närvarande och kan hjälpa till att göra prioriteringar i en stressig arbetsmiljö, som prioriteringar mellan riktlinjer och de boendes behov, säger Johan Åhlin, och tillägger:

– En sak som hände i och med äldrereformen på 90-talet var att sjuksköterskorna blev färre och att de nu finns längre bort från den direkta vården av de boende. Ett sätt att minska samvetsstressen kan vara att se till att sjuksköterskorna återigen kommer närmare det dagliga arbetet och är mer tillgängliga. Det gäller även övriga chefer.

Var det något som överraskade dig i resultaten av undersökningen?

– En överraskande sak är att nivåerna av samvetsstress hos personalen är mycket högre än i andra studier i liknande arbetsmiljöer. En annan överraskning var att så många uppgav att de måste döva sitt samvete för att kunna arbeta kvar i vården. I en av våra studier rapporterade 37,7 procent av de tillfrågade att de var tvungna att göra det.

Hur dövar de sitt samvete?

– Det är en intressant fråga, men jag vet faktiskt inte rent konkret på vilket sätt det sker, tyvärr. Vi vet att det finns vårdpersonal som resonerar så att de har gjort sitt bästa utifrån de förutsättningar de har, och hinner de inte mer är det inte deras fel utan organisationens, säger Johan Åhlin, och utvecklar resonemanget:

– Så att bli arg, irriterad eller frustrerad över att organisationen inte ger en de förutsättningar man behöver för att kunna utföra sitt arbete, det kan vara ett sätt att döva sitt samvete. Men det är svårt att uttala sig om det där, det är något vi vill veta mer om.

Vilken ny kunskap har du fått fram?

– I tidigare studier har man oftast tittat på enskilda riktlinjer för läkare i sjukhusmiljö. Vi kunde inte hitta någon studie där man har beskrivit vårdbiträdens och undersköterskors erfarenhet av att jobba med riktlinjer i äldreomsorg. Så att studera hur det är att jobba med flera riktlinjer som kan krocka med varandra, det är nytt.

Vilken typ av riktlinjer kan det röra sig om?

– Det är allt från lagar, riktlinjer från Socialstyrelsen och Livsmedelsverket, praktiska rutiner som dokumentation eller livsmedelshantering och övergripande riktlinjer för att ge en person centrerad vård. Så det har varit en blandad kompott.

Vad kan arbetsgivare använda den här kunskapen till?

– Ja, det vi såg var att mycket av de negativa erfarenheterna av riktlinjerna berodde på hur de hade införts. Vårdpersonalen beskrev att ibland kom det bara ett papper med nya riktlinjer som man förväntades att börja jobba enligt. Så man var inte involverad i att anpassa riktlinjerna på arbetsplatsen och man saknade ibland resurser och utbildning för att kunna jobba med dem, säger Johan Åhlin och tillägger:

– Ibland var personalen tvungen att prioritera mellan att jobba i enlighet med nya riktlinjer och att tillgodose de boendes behov. Och de beskrev hur de ofta fick göra de här prioriteringarna på egen hand. Så några sätt att använda kunskapen kan vara att personalen får utbildning, stöd av ledare och att de får vara involverade när nya riktlinjer införs.

Kan du ge ett exempel på när personalen saknade resurser för att kunna följa en riktlinje?

– Ett exempel är att personalen enligt riktlinjen för livsmedelshygien ska mäta temperaturen på de boendes mat, och är maten för kall så ska de gå ner till köket och hämta en ny måltid. De får inte, enligt samma riktlinje, värma maten. Problemet är bara att köket stänger klockan fyra, säger Johan Åhlin, och fortsätter:

– Om maten visar sig vara för kall och klockan är halv fem, kan de inte gå och hämta någon ny mat. De har helt enkelt inte möjlighet att följa riktlinjen. Då kan man ju förstå om personalen tycker att riktlinjen saknar praktisk nytta och bara komplicerar saker och ting.

Vilka är dina planer för framtiden?

– En sak som jag hoppas få göra är att titta på driftformens betydelse för samvetsstress och utbrändhet i äldreomsorgen. Betydelsen av vilken kommun ett äldreboende är lokaliserat i och storleken på boenden, sådana saker, säger Johan Åhlin.

Text: Adam Fredholm, 24 mars 2015

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Så vässade Hässleholm sin samverkan

I Hässleholms kommun har arbetsgivare och fack utvecklat sin samverkan. Konkreta mallar för möten och stödmaterial för arbetsplatsträffar är några resultat av arbetet. Arbetsmiljön är mera i fokus nu, anser…

4 Ess sänkte sjukskrivningstalen i Småland

Samverkansmöten tidigt i sjukskrivningsprocessen och arbetsmiljöutbildningar för chefer. Det är två viktiga delar i metoden 4 Ess, som har lett till drastiskt sänkta sjukskrivningstal i tre småländska kommuner. 4 Ess…

Digitaliseringscoacher löser vardagsproblem

Appar till tvättstugelås, matbeställningar online och digitala levnadsberättelser på äldreboenden. Det är några projekt som har lanserats och testats, sedan Kungsbacka utsåg nio medarbetare till digitaliseringscoacher. I Kungsbacka kommun har…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Kunskapsöversikter

Konsten att hitta rätt kunskap

Det sker mycket forskning inom arbetsmiljöområdet, och mycket av slutsatserna samlas i kunskapsöversikter. Men det gäller att vara på tårna...