Wanja Astvik, doktor i psykologi vid Stockholms universitet.

– De flesta ser att dialog är en förutsättning för att verksamheten ska fungera, säger Wanja Astvik, doktor i psykologi vid Stockholms universitet, som gjort en studie om socialtjänsten tillsammans med en kollega.

Foto: Johanna Senneby

Bättre dialog kan minska stressen i socialtjänsten

– Socialsekreterare arbetar under stor stress och saknar ofta kanaler för en dialog med de högre cheferna, säger Wanja Astvik, som har forskat om den svenska socialtjänsten. Hennes råd till socialsekreterarna är att vårda relationen till kollegorna – särskilt när arbetsbelastningen är hög.

– Budgeten är överordnad när politikerna sätter sina mål, och det är också i budgetuppfyllelse de mäter hur framgångsrik en verksamhet är. Synsättet sipprar ner i hela organisationen. När man gör uppföljningar mäter man inte saker som om socialsekreterarna kan arbeta enligt socialtjänstlag och andra riktlinjer, säger Wanja Astvik, doktor i psykologi vid Stockholms universitet.

Till dess en förändring sker, är dock socialsekreterare lämnade att hantera sin situation själva. Vad kan man då göra? Wanja Astvik framhåller att det är extra viktigt att hålla fast vid trygga relationer på arbetsplatsen. Men dessa faller ofta bort vid hög överbelastning.

Avsätt tid för varandra och prata om arbetsbelastningen

– Avsätt tid för varandra och prata om arbetsbelastningen. Socialt stöd gör att man känner sig mindre ensam. Man kan också försöka ta en dag i veckan för enbart administration, för att känna mer kontroll över sitt arbete.

Styrsystemet behöver uppdateras

Wanja Astvik berättar också att många socialsekreterare har egna återkopplingssystem, som till exempel att skriva upp allt de ska göra på olika lappar och lägga i en låda. För varje uppgift de klarar av lägger de över lappen i en annan låda, som de tittar på när de känner sig dåliga. Men detta är enbart akuthantering, menar hon. Vad det egentligen handlar om är att styrsystemet behöver förändras i grunden.

– Resurserna måste matcha kvalitetsanspråken. Vi kan inte ha socialsekreterare som tvingas säga: ”visst stryk får barnen tåla”, eller avstå från att hjälpa då budgeten inte räcker. Vill politikerna ha en bra socialtjänst behöver de få en kritisk analys av styrsystemen och lösningar i praktiken, som ett varningssystem där röda lampor lyser när många från samma organisation kommer till företagshälsovården för stressrelaterade symtom eller där personalomsättningen är stor.

Wanja Astvik har i över 20 år forskat om arbetsförhållanden inom svensk välfärd. Hon menar att den ohälsa och bristande kvalitet som styrsystemet leder till, gör att socialtjänsten inte kan leverera det politikerna lovar – en välfärd i världsklass.

– Det är ett är inte rättssäkert och ett demokratiproblem. Alla sitter som gisslan i det styrsystem som offentliga verksamheter använder sig av idag. Socialsekreterare och chefer hamnar i en fruktansvärd obalans mellan krav och resurser.

Fem strategier för att hålla ihop

I studien ”Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar copingstrategier kvalitet och hälsa?” har Wanja Astvik och hennes kollega Marika Melin intervjuat 32 socialsekreterare i två mindre kommuner i Mellansverige. De såg fem strategier som socialsekreterare använder sig av för att hantera sin vardag: kompensatorisk, kravsänkande, disengagemang, protest och sorti.

– De kompensatoriska strategierna innebär att socialsekreterarna exempelvis jobbar över för att hinna. Med de kravsänkande strategierna sänker de sina ambitioner för vad som är tillräckligt bra, för att hålla huvudet över vattenytan.

Strategin protest kan man beskriva som dialog mellan socialsekreterare och högre ledning. Det är den strategi som kan förändra organisationen. Det är också den strategi som socialsekreterarna i studien använde allra minst, bland annat på grund av att man saknar kanaler för dialog. Detta är ett av de största problemen för svensk socialtjänst, menar Wanja Astvik.

– Många har försökt väcka resursfrågan, men inte kommit någonvart. Jag är förvånad över hur hierarkiska organisationerna är. Som anställd förväntas man att inte kommunicera med någon annan än sin allra närmaste chef.

Dialog en väg till förbättring

Denna slutsats blev startskottet för en ny studie som Wanja Astvik och Marika Melin gör under 2014 om styrsystem och uppdragsdialog i socialtjänsten. I studien har de intervjuat runt 80 politiker, chefer och socialsekreterare i en storstadskommun.

– De flesta ser att dialog är vägen mot förbättring och en förutsättning för att verksamheten ska fungera. Men dialogen saknas i praktiken och det är svårt att veta hur man ska gå tillväga.

En bra början är dock att öppna upp för kritik. Idag gynnas de som snällt säger ja, bidrar till verksamhetens goda image och håller sig till budget. En avdelningschef i studien beskriver en i detalj toppstyrd organisation, där avvikande kritik ses som ”illojalitet på ett sätt som jag aldrig har upplevt.” En liknande uppfattning beskrivs i Akademikerförbundet SSR och Sveriges Chefsförenings debattartikel i Dagens Samhälle den 29 januari 2014, där de berättar att fyra av tio chefer inom socialtjänsten överväger att lämna sina jobb.

– Situationen är allvarlig, men det kokar i grytan. Många politiker jag intervjuat är bekymrade och ser att detta inte är ett rationellt sätt att bedriva en verksamhet, säger Wanja Astvik.

Hon påpekar att studierna om socialtjänsten är fallstudier i olika kommuner och det gör det svårt att säga något om hur det ser ut i socialtjänsten i hela landet. I samarbete med Akademikerförbundet SSR ska hon därför försöka genomföra en riksomfattande enkätundersökning av socialsekreterare, chefer och biståndshandläggare inom socialtjänsten, om hur de uppfattar att styrsystemen påverkar deras möjligheter att utföra ett kvalitativt bra arbete och hur organisationerna hanterar kritik.

Fem strategier som socialsekreterare använder sig av för att hantera sin vardag:

  • kompensation
  • kravsänkning
  • disengagemang
  • protest
  • sorti

Källa: Studien Överlevnadsstrategier i socialt arbete: hur påverkar copingstrategier kvalitet och hälsa?

Läs också:

Debattartikel i Dagens Samhälle: 4 av 10 chefer överväger att lämna socialtjänsten.

Suntarbetslivs-artikeln Socialsekreterare lär sig att få mer balans i arbetslivet.

Suntarbetslivs-artikeln Var finns friskfaktorerna i socialtjänstens arbete?

Text: Johanna Senneby, 14 mars 2014

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...