Margareta Troein Töllborn anser att det finns en kunskapslucka när det gäller sjukskrivningarna bland anställda på vårdcentraler –  och vad man kan göra för att främja hälsan hos dem som arbetar där.

Margareta Troein Töllborn anser att det finns en kunskapslucka när det gäller sjukskrivningarna bland anställda på vårdcentraler – och vad man kan göra för att främja hälsan hos dem som arbetar där.

Foto: Mats Utbult

Färre slutar om de får återhämta sig på jobbet

Om anställda på vårdcentraler får bättre möjligheter att återhämta sig under arbetsdagen kan man minska sjukfrånvaro och avhopp. Det tror Margareta Troein Töllborn som leder ett forskningsprojekt om detta.

Forskarna ska genomföra enkäter och intervjuer med fokusgrupper vid vårdcentraler i nordöstra Skåne, om hur de anställda återhämtar sig på jobbet idag, och vad som skulle kunna underlätta för dem att göra det. Utifrån resultaten ska de ta fram arbetssätt för att väva in återhämtning, i olika former, i arbetet. På ett antal av vårdcentralerna ska de pröva dessa arbetssätt och efter nio till tolv månader utvärdera vad effekten blev, för hälsan och hur man upplever sitt arbete.

Faktorer som främjar hälsa

– Sjukskrivningen är stor bland anställda i primärvården. Men det finns mycket lite forskning om arbete och hälsa inom det här området, och ingenting om vad man kan göra för att främja hälsa. Så här finns en kunskapslucka, säger Margareta Troein Töllborn.

Hon menar att primärvårdens anställda möter andra utmaningar än vad man gör på sjukhuset, där man oftast möter nya patienter i korta vårdförlopp.

– I primärvården kommer de mycket nära många patienter som återkommer under lång tid. Den kontinuiteten är en tillgång, men det kan fresta på när man ser hur människor inte blir bättre, och exempelvis hur en patient fortfarande går och väntar på en operationstid. Man får otillräcklighetskänslor av att se följder av brister i diagnoser och behandling.

Margareta Troein Töllborn berättar hur hon ser exempel på hur anställda idag slutar på grund av etisk stress: de tycker att de inte får möjligheter att ge god primärvård. Hon menar att det är både sunt och sorgligt när människor flyr, istället för att släpa sig till arbetet trots att de lider för att de tycker att de inte kan göra ett bra jobb. För både de anställdas och patienternas skull är det viktigt att hitta och utveckla faktorer i arbetet som främjar de anställdas hälsa, alltså använda ett så kallat salutogent perspektiv, konstaterar hon.

Svart på vitt

Det nya projektet bygger vidare på en tidigare studie, ”Salutogena arbetsfaktorer i skånsk primärvård”, som en forskargrupp i folkhälsovetenskap vid högskolan i Kristianstad har gjort. Salutogent är ett begrepp som handlar om vad som är hälsofrämjande, om detta kan man läsa i en tidigare artikel: ”Fånga det som främjar hälsa – salutogent det nya arbetsmiljöordet” .

Lina EjlertssonEn av gruppens forskare, Lina Ejlertsson, kommer också att göra huvuddelen av arbetet i det nya projektet, som ett led i sin doktorsavhandling. Om den tidigare studien kan man läsa mer i två artiklar från 2014: ”Hon undersöker vad som får medarbetare att växa” och ”Så håller de sig friska på vårdcentralen i Åhus”. Rapporten från det projektet kan man ladda ner här.

Av enkätsvaren framgick att av alla olika arbetsfaktorer var det återhämtning som hade starkast koppling till de anställdas upplevelse av hälsa.

– Vi förväntade oss att just återhämtning skulle vara en viktig faktor. Men nu fick vi det svart på vitt, i enkätens siffror. Samtidigt återkom frågan om återhämtning gång på gång i samtalen med de anställda, säger Lina Ejlertsson.

– Vi hajade till när vi såg att 38 procent inte upplevde någon återhämtning under arbetsdagen. Då såddes fröet till det nya projektet.

Hon påpekar att återhämtningen efter arbetet, inklusive den viktiga sömnen, är mycket mer utforskad än den återhämtning som människor behöver under arbetsdagen, och som är kopplad till hur man organiserar arbetet.

Eftertanke – egen och gemensam

Anställda som Lina Ejlertsson intervjuade i den tidigare studien gav olika exempel på hur återhämtning på jobbet kan se ut:

  • Sitta ner och dricka kaffe, prata och skratta med andra.
  • Gå undan för sig själv för att reflektera över något som har hänt.
  • Få prata med någon om en händelse.
  • Byta arbetsuppgift en halvtimme.

– För en läkare kan återhämtning också handla om att efter ett patientbesök få tid att göra färdigt diktatet till journalen från det besöket, lägga tankarna på den patienten åt sidan och ta två djupa andetag, innan nästa patient kommer, säger Margareta Troein Töllborn. Då kan man också vara mer närvarande och alert i det mötet – och det minskar risken för misstag som leder till omtag.

Med hjälp av fokusgrupperna ska forskarna kartlägga vilka moment under en arbetsdag som är viktiga, för att de anställda ska återhämta sig inför kommande arbetsuppgifter. Det är ingen djärv gissning att eftertanke blir ett nyckelord.

– I den förra studien såg vi hur viktigt det var med reflektion, såväl egen som tillsammans med andra, såväl regelbundet vid en fast tidpunkt som när vissa situationer uppstår, säger Lina Ejlertsson.

Intresset för studien är stort, såväl bland vårdcentralerna i nordöstra Skåne som nu åter får forskarbesök, som i Region Skåne, där man är beredd att sprida den modell som forskarna i samverkan med de anställda tar fram och prövar.

Text: Mats Utbult, 11 augusti 2015

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...