– De anställda har ofta förslag till lösningar som handlar om handledning och mer resurser. De är inte så intresserade av fysisk säkerhet, säger kriminologen Sofia Wikman.

– De anställda har ofta förslag till lösningar som handlar om handledning och mer resurser. De är inte så intresserade av fysisk säkerhet, säger kriminologen Sofia Wikman.

Foto: Åsa Hammar

"Fler anställda för att förhindra hot och våld"

Hot och våld ökar på arbetsplatser där man arbetar med människor. Ändå är det inte i första hand personalens egna förslag till lösningar som används. Det menar kriminologen Sofia Wikman.

Hot och våld har ökat på arbetsplatser inom vård, skola, omsorg och socialtjänst de senaste decennierna. År 2009 uppgav 18 procent av kvinnorna och 10 procent av männen att de varit utsatta för våld eller hot om våld på sin arbetsplats det senaste året. Inom vården är det var tredje anställd.

De siffror som finns är inte helt pålitliga. Det är olika vad vi uppfattar som hot och våld beroende på arbetssituation, vem som frågar om man blivit utsatt eller i vilket sammanhang frågan ställs.
Hur ska ökningen då förstås? frågar Sofia Wikman.

– Har vi blivit bättre på att anmäla? Har vi vidgat definitionen på vad som är hot och våld? Eller är det ändrade arbetsförhållanden, som nedskärningar, som gör att det faktiskt ökar?

Sofia Wikman är postdoktor på KTH och har skrivit avhandlingen Våld i arbetslivet. Utveckling, uppmärksamhet och åtgärder.

Hot och våld mer uppmärksammat idag

Hot och våld i arbetslivet uppmärksammas mer idag än för tjugo eller trettio år sedan. Ändå leder uppmärksamheten inte alltid till lösningar som de anställda önskar. Sofia Wikman har i avhandlingen gått igenom en mängd anmälningar till Arbetsmiljöverket från arbetsplatser där anställda drabbats av hot eller våld.

– De anställda har ofta förslag till lösningar som handlar om handledning och mer resurser. De är inte intresserade av så mycket fysisk säkerhet. Insatser av polis och rättsväsende efterfrågas inte heller, säger hon.

Lösningarna för att få ner mängden hot och våld är mer individuellt inriktade idag, menar Sofia Wikman. Många anställda inom vården går till exempel utbildningar i bemötande. Bergenmodellen och Thermamodellen är två sådana utbildningar. Men det är inte självklart att det hjälper.

– Thermamodellen och Bergenmodellen har utvärderats och det är tveksamt om de gett någon effekt. Våldet har inte minskat på de arbetsplatser där de har använts.

De anställda skuldbeläggs

Med sådana utbildningar riskerar man istället att skuldbelägga de anställda. Att lägga ansvaret på individen och utse syndabockar för att våldet har uppstått skymmer sikten för de verkliga orsakerna. Istället borde man titta mer på förutsättningarna för personalen att utföra sitt jobb, till exempel om det finns tillräckligt med anställda, tycker hon. Att personalen ofta inte räcker till för att hinna med sina arbetsuppgifter är en av orsakerna till att hoten och våldet har ökat.

Ökningen av hot och våld sammanfaller med nedskärningarna under 1990-talet, påpekar hon.

– Under 1990-talet skar man ner vårdpersonalen med 15 procent, samtidigt som de fick ta hand om fler vårdtagare, särskilt äldre.

Nedskärningar kan skapa ökat våld. Men det behöver inte leda till fler anmälningar och högre siffror i statistiken. Den som är rädd att förlora jobbet anmäler kanske inte lika gärna om han eller hon blivit utsatt för våld.

En arbetsplats kan också bli farligare om det inte finns utrymme för att visa att man är rädd. Osäkra arbetsförhållanden eller otydlig ledning kan skapa sådana miljöer. På arbetsplatser med ett bra arbetsklimat, bra ledning och tillräckligt med resurser minskar alltså risken för våld.

– Att prata med varann och läsa av varann vid risksituationer skyddar mot hot och våld, säger hon.

Fokus på den drabbade

Sofia Wikman har också undersökt hur synen på våld har ändrats med åren. Hon har studerat hur ett par fackförbundstidningar skrivit om våld på arbetsplatser, och visade på seminariet ett par exempel från tidningen Handelsnytt.

År 1978 handlade en artikel om hur butikerna måste tänka på sitt ansvar så att de inte ”frestade” människor att begå rån. År 2000 publicerade samma tidning flera intervjuer med anställda som blivit rånade, eller varit nära att bli rånade, om hur de upplevde det. Där låg fokus helt på den drabbade, och betydelsen av att brottslingarna blir straffade för att den drabbade skulle få upprättelse.

Våld i arbetslivet borde ses som en arbetsmiljöfråga. Det är där lösningarna finns, inte hos polis och jurister, menar Sofia Wikman.

Inlägg taggat med:

Delaktighet
Hot och våld
Text: Åsa Hammar, 16 april 2014

Senaste artiklar

Så vässade Hässleholm sin samverkan

I Hässleholms kommun har arbetsgivare och fack utvecklat sin samverkan. Konkreta mallar för möten och stödmaterial för arbetsplatsträffar är några resultat av arbetet. Arbetsmiljön är mera i fokus nu, anser…

4 Ess sänkte sjukskrivningstalen i Småland

Samverkansmöten tidigt i sjukskrivningsprocessen och arbetsmiljöutbildningar för chefer. Det är två viktiga delar i metoden 4 Ess, som har lett till drastiskt sänkta sjukskrivningstal i tre småländska kommuner. 4 Ess…

Digitaliseringscoacher löser vardagsproblem

Appar till tvättstugelås, matbeställningar online och digitala levnadsberättelser på äldreboenden. Det är några projekt som har lanserats och testats, sedan Kungsbacka utsåg nio medarbetare till digitaliseringscoacher. I Kungsbacka kommun har…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Handbok för återhämtning

Pressad vårdpersonal behöver återhämtning för att orka. Även små förändringar i rätt riktning är viktiga. Nu har forskare skrivit en...