– Vi vill studera vilka effekter arbetsorganisationen har på den fysiska arbetsmiljön, för att se vilka effekter det i sin tur har på förskolepersonalens hälsa, säger forskaren Fredrik Sjödin.

– Vi vill studera vilka effekter arbetsorganisationen har på den fysiska arbetsmiljön, för att se vilka effekter det i sin tur har på förskolepersonalens hälsa, säger forskaren Fredrik Sjödin.

Foto: Adam Fredholm

Pedagogikens effekt på buller och stress i förskolan

Idag drivs både kommunala och privata förskolor enligt modeller som Montessori, Waldorf och Reggio Emilia. Fredrik Sjödin och hans forskarteam ska ta reda på hur den pedagogiska inriktningen påverkar personalens arbetsmiljö.

– Vi ska mäta ljudnivån och personalens upplevelse av stress i förskolor med olika pedagogisk inriktning, säger Fredrik Sjödin, doktor i yrkes- och miljömedicin och forskare vid Institutionen för psykologi på Umeå universitet.

– Det är inte meningen att vi ska jämföra pedagogikerna med varandra. Det handlar om att hitta goda exempel på hur man kan jobba pedagogiskt och hur man kan organisera arbetet.

Fredrik Sjödin har i flera tidigare forskningsprojekt studerat ljudmiljön i förskolan. Han var också en av experterna som deltog i utvecklingen av Prevents verktyg Ljudguiden. Som en fortsättning på sina studier av den fysiska arbetsmiljön i förskolan vill Fredrik Sjödin nu titta närmare på hur pedagogiken påverkar arbetsmiljön.

Det handlar om att hitta goda exempel på hur man kan jobba pedagogiskt

– I tidigare projekt har vi satt upp ljudabsorbenter och byggt om förskolor. Vi har jobbat mycket med att förbättra den fysiska arbetsmiljön. Samtidigt har vi märkt att personalen upplever att det viktigaste i arbetet med att skapa en god arbetsmiljö är hur de jobbar pedagogiskt med barnen, säger Fredrik Sjödin.

– Det finns ju en massa pedagogiska inriktningar och inom dem har man lite olika syn på hur man ska hålla kontroll på barnen. Vissa pedagogiker kanske har en friare syn på det och menar att barnen själva ska utforska saker och ta mer ansvar. Därför blir det intressant att undersöka hur pedagogiken och synen på barnen påverkar arbetsmiljön.

Pilotstudie på förskolor i hela landet

Efter att främst ha undersökt ljudmiljön i förskolor i Umeå riktar Fredrik Sjödin nu blicken utåt landet. I det nya projektet ska han och kollegorna leta exempel på god arbetsmiljö i Stockholm, Göteborg, Örnsköldsvik och Östersund. 16 förskolor ska bjudas in att delta i projektet, både kommunala och privata.

– Vi ska studera förskolor med inriktningarna Montessori, Waldorf och Reggio Emilia. Och några förskolor utan särskild pedagogisk inriktning, säger Fredrik Sjödin.

– Det är en utmaning att hitta förskolor som är lika varandra, vad gäller storlek och pedagogisk inriktning. Det gäller att vi hittar förskolor med liknande förutsättningar så att vi kan se att det är den pedagogiska inriktningen och arbetsorganisationen som ger utslag när vi mäter ljud- och stressnivåer.

Man kan kanske tycka att någon borde ha kommit på idén tidigare att studera arbetsmiljön på förskolor med olika pedagogisk inriktning. Men faktum är att Fredrik Sjödins studie är något av ett pilotprojekt.

– Det är en explorativ studie, vi är ute och tassar på ny mark. Oftast är det så att forskare mäter och fokuserar på hur människor i förskolan mår. Det är ganska sällan man tittar på vad som händer med den fysiska arbetsmiljön utifrån hur personalen jobbar, säger han.

– Vi vill studera vilka effekter arbetsorganisationen har på den fysiska arbetsmiljön, för att se vilka effekter det i sin tur har på förskolepersonalens hälsa.

Vad vet man idag om buller och stress på förskolor med särskild pedagogik?
– Egentligen ingenting. Jag fick idén till det här projektet när jag höll föredrag om min bullerforskning under Almedalsveckan och träffade representanter för olika pedagogiska inriktningar som hävdade att de inte hade några problem med buller på sina förskolor, säger Fredrik Sjödin.

– Kan det verkligen vara så? tänkte jag. Jag tycker ju att barn är barn, och barn är de som gör ljud. Så det ska bli väldigt spännande att undersöka hur man jobbar med barnen på de här förskolorna och se vilken effekt det har på ljudmiljön i förskolan.

Vad hoppas ni på av projektet?
– Vi hoppas hitta goda exempel på hur man kan jobba i förskolan för att minska den akuta exponeringen för buller och stress. Vi hoppas även att vi kan visa vilka resurser som är viktiga att ha i organisationen för att man ska kunna göra ett bra pedagogiskt arbete och vilken effekt det i sin tur har på den arbetsmiljö man befinner sig i. Det kan vara resurser som bemanning, utbildning, kompetensutveckling och stöd från ledarskap.

Hur kan chefer och skyddsombud ha användning av er studie?
– Förhoppningsvis kommer vi få fram resultat där de kan se att det finns en lägstanivå för bemanning om man ska kunna göra ett bra pedagogiskt arbete i de situationer som personalen ofta upplever som jobbiga. Till exempel i samband med måltider.

– På- och avklädning av barn i samband med utomhusaktiviteter är ett annat exempel. Är man bara två personer som jobbar med det har man kanske sämre förutsättningar att klä på och slussa ut barnen på effektivt sätt än om man är tre. Många kommer säkert tänka att det är självklart att man försöker jobba si eller så, men jag tycker det är väldigt intressant om vi kan få fram forskningsresultat som visar att det faktiskt har effekt att jobba på ett visst sätt.

Kort beskrivning av de pedagogiska inriktningarna

Montessoripedagogiken grundades av den italienska läkaren Maria Montessori. I Sverige öppnade den första skolan med denna inriktning 1914. Pedagogiken uppmuntrar barns naturliga nyfikenhet och menar att man bör ge dem möjlighet att själva välja aktivitet och arbetstakt.

Waldorfpedagogiken bygger på den filosofiska teorin antroposofi, som grundades 1913 av den österrikiske filosofen och naturvetaren Rudolf Steiner. Antroposofin menar att kropp, ande och själ hänger ihop. Waldorfpedagogiken uppmuntrar inlärning med hjälp av muntliga berättelser, fantasi, sång och rörelse istället för att barn ska använda böcker och datorer.

Reggio Emilia är en pedagogisk filosofi som grundades 1963 av den italienske förskolläraren Loris Malaguzzi. I Sverige startades ett Reggio Emilia-institut 1993. Pedagogiken uppmuntrar barns individuella utveckling och menar att förskolan ska vara utforskande och läraren medskapande.

Källor: alltforforaldrar.se, Förskolan/Lärarnas Nyheter och Norstedts uppslagsbok 1948.

Text: Adam Fredholm, 13 april 2016

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Från tillrättavisande till undervisning

Eriksbergsskolan i Sollentuna kämpade med oro och konflikter mellan eleverna. Så är det inte längre. Vändningen kom när kuratorn började handleda pedagogerna i deras ledarskap. – Vi har fått studiero.…

Vården blev bättre när alla fick utbildning

Från läkarna till städarna – akutavdelningen för äldre vid Norrtälje sjukhus satsade på demensutbildning för all personal. Det gav resultat: tryggare patienter och medarbetare som trivs och stannar på avdelningen.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?