– Kunskap gör att man blir mer säker i sin roll och vet vad man gör. Det ger mer känsla av kontroll i arbetet och då mår man också bättre, säger Maria Engström.

Vad skapar hälsobringande ledarskap i äldreomsorgen?

Hur ser ett ledarskap i äldreomsorgen ut som bidrar till att personalen mår bra och vill stanna kvar?
Det undersöker forskaren Maria Engström.

Våra intervjuer hittills visar att många chefer har det tufft, säger Maria Engström, projektledare, som forskar och utbildar specialistsköterskor vid högskolan i Gävle.

– De har mycket att göra och utsätts ibland för motstridiga krav.

Hon och doktoranden Heidi Hagerman arbetar med ett forskningsprojekt som drog igång sommaren 2011. Det handlar om en lång studie där man gör återkommande enkäter och intervjuer inom äldreomsorgen för att utröna vad det är i arbetets strukturer som gör jobbet friskt och positivt.

Senast var det 88 chefer som svarade på en enkät, vilket är 90 procent av de tillfrågade. 1400 medarbetare inom äldreomsorgen svarade också, vilket är närmare 70 procents svarsfrekvens. Fem kommuner har undersökts.

Forskargruppen gjorde en första mätning 2011 och följde sedan upp med ytterligare en. I många fall är det samma personer – anställda i fem kommuner i Gävleborgs län – som svarar igen. 15 manliga chefer i första linjen, och lika många kvinnor har också intervjuats.

– Det vi är intresserade av är främst de strukturella förutsättningarna för arbetet, alltså den miljö man befinner sig i, bland annat vilket stöd de anställda kan få, berättar Maria Engström, som i grunden själv är sjuksköterska och skrev sin doktorsavhandling om IT-stöd i vården av demenssjuka.

Undersökningen bygger på tidigare forskning och frågebatterier som forskarna använder för att mäta aspekter som vilken bekräftelse de anställda får av chefer och arbetskamrater, vilken återkoppling som de anställda får på sitt arbete, hur mycket tid, tekniska hjälpmedel och andra resurser som de har och så vidare.

Mår bättre med känsla av kontroll i jobbet

Att veta är hälsobringande

I de strukturella förutsättningarna ingår också hur mycket man får veta om sitt eget arbete och om organisationen som helhet, bland annat om målen och hur avdelningen eller institutionen klarar att leverera, och i vilken grad man själv kan utvecklas.

– Allt det här påverkas av formell och informell makt, och påverkar det som vi kallar empowerment.

Det begreppet översätts ibland till egenmakt eller bemyndigande, alltså motsatsen till inlärd hjälplöshet. Att den som arbetar upplever sig ha kontroll och inflytande över sitt eget och organisationens arbete har visat sig skydda mot stress.

Maria Engström talar om den ”samvetsstress” som vårdarbetande kan känna när de ska hjälpa sjuka människor men upplever att de inte kan ge den omsorg som de tycker att de bör ge.

Inte för stor personalgrupp

De hälsofaktorer som gynnar de anställda är ungefär desamma för cheferna. Arbetsbelastningen får inte bli för stor. För chefer handlar det bland annat om att att de inte ska ha för stor personalgrupp. Ett trettiotal kan vara en lagom maxgräns, men helst närmare 20, anser forskaren. Då kan man hinna ge återkoppling och stöd och själv få detsamma.

– Att få ge och ta. Chefen behöver också det. Tidigare studier visar dessutom att om chefen upplever empowerment så är det också mer sannolikt att medarbetarna gör det.

Grunden för forskningsprojektet är att arbetet i äldreomsorgen är psykiskt och fysiskt tungt, att cheferna mår sämre här än i annan kommunal verksamhet, att stressymtom och sjukfrånvaro bland omsorgspersonal är vanligare än i många andra yrken, och att personalomsättningen är hög.

– Vi ser nu när vi gör den andra mätningen att det är en hel del omsättning på personal. Omsättning och upplevd stress kan variera mycket mellan olika arbetsplatser, och det fångar vi också upp med såna här mätningar, säger Maria Engström.

– Men vi ser också att många trivs bra i äldreomsorgen och upplever glädje i sitt arbete, tillägger hon.

Många outbildade

Ungefär en femtedel av personalen inom äldreomsorgen i Sverige saknar rätt utbildning. Det har varit svårt att rekrytera och personer utan formell kompetens har därför kunnat få jobb och lasats in på fasta jobb, konstaterar hon. Tidigare studier har visat att det finns samband mellan att inte vara utbildad och att uppleva belastning i arbetet.

– Kunskap gör att man blir mer säker i sin roll och vet vad man gör. Det ger mer känsla av kontroll i arbetet och då mår man också bättre. Man får hoppas att fler och fler inom äldreomsorgen har formell utbildning, säger Maria Engström.

De här teorierna och tidigare erfarenheterna ska också prövas mot verkligheten, mot verksamhetsmått i de fem undersökta kommunerna. Forskarna kommer att kunna jämföra svaren från de utfrågade med siffror bland annat över personalomsättning, sjukskrivningar, kompetensutveckling, genomförda medarbetarsamtal och hur personalen upplever vårdkvaliteten.

– Många studier inom vård och omsorg har gjorts vid ett enda tillfälle. Då är det svårare att säga något om orsak och verkan. Genom att vi mäter fler gånger under ett år kan vi se förändringar och undersöka vad som leder till dem, säger Maria Engström.

På det sättet hoppas hon att forskningsprojektet ska bidra till att kommunerna kan förändra chefernas arbetsvillkor så att de kan må bättre och leda en organisation som mår bättre.

Text: Roland Cox, 22 april 2014

Senaste artiklar

Återhämtning på schemat hos Vårdguiden

På 1177 Vårdguiden har telefonsjuksköterskorna en ständig kö av rådvilla som behöver deras hjälp. Det finns inga naturliga raster att ta igen sig på. Men för tre år sedan införde…

Lyckad satsning på ökad chefstäthet

Västra Götalandsregionen har satsat på att minska antalet medarbetare per chef. Nu har cheferna mer tid för sina medarbetare och de hinner bättre med att utveckla verksamheten. Det visar en…

Gemensamt säkerhetsarbete bättre för alla

I Region Kalmar har man numera en gemensam enkät för patientsäkerhet och arbetsmiljö. Det har lett till ett nytt sätt att arbeta med säkerheten för både patienter och vårdpersonal. På…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?