I bland är det inte lätt när vi ska ta ett beslut. Det kan bero på att våra två olika beslutsystem i hjärnan, reptilhjärnan och pannloben, slåss om vilken av dem vi ska följa.

Foto: Cecilia Elander

Om du förstår din hjärna kan du fatta bättre beslut

Livet består av ständiga beslut. Men vi är programmerade att ta den enklaste vägen. Hjärnforskaren och grundaren av Brainbow labs, Katarina Gospic, visar oss vägen till bättre val.

För att kunna göra annorlunda än nu, då många springer i ett ekorrhjul och
stressar sönder sig, behöver vi förstå hur vår hjärna fungerar när vi tar beslut. Katarina Gospic är läkare och driver numera företaget Brainbow lab. Målet med verksamheten är att lära människor om hjärnan eftersom det hjälper oss att prestera och må bättre. Enligt Katarina Gospic jobbar många av oss idag på ett sätt som gör att vi går sönder.

Livet består ju hela tiden av beslut. Och både de små och stora påverkar våra liv: Ska vi snooza väckarklockan en gång till innan vi går upp, men riskera att missa bussen och komma försent till jobbet? Ska jag ta ett snack med den där kollegan som är så otrevlig och bidrar till dålig stämning på jobbet? Ska jag säga upp mig och börja plugga?

Styrs av rädslor och förväntningar

Arbetet med att ta beslut sker i två olika delar av hjärnan. Dels i reptilhjärnan, som är den mest primitiva delen av hjärnan och har till uppgift att reagera snabbt på yttre hot, oavsett om det handlar om ett lejon eller en kollega. När reptilhjärnan har grepp om oss tar vi inte de mest övervägda besluten vi kan. I istället väljer vi den lösning som ger snabbast belöning.

Hur vi väljer hänger till stor del ihop med våra känslor. Vi styrs av rädslor, men också av den förväntade belöningen av beslutet. Vi vill öka behaget så mycket som möjligt och minimera obehaget så mycket det går. Den andra delen som vi använder när vi tar beslut är pannloben, som är en del av det kortikala systemet. Det är den smartaste delen av hjärnan. Istället för att reagera instinktivt hjälper den oss att reflektera över våra handlingar. När vi använder pannloben kan vi sätta saker i perspektiv, genom att titta på tidigare upplevelser och jämföra med den aktuella situationen, samtidigt som vi kan fundera över hur det kommer att påverka oss framåt.

Impulserna från reptilhjärnan är ofta mycket starkare än de från pannloben. De var ju menade att hjälpa oss så att vi inte skulle behöva tänka på ifall vi skulle fly från lejonet eller inte, utan bara springa. Och det är skönt för oss när saker går per automatik. Problemet är att det som är enkelt inte alltid är rätt för oss, säger Katarina Gospic.

Hockeymatch mellan det primitiva och det sofistikerade En människa med en välutvecklad pannlob har lättare att ta ett beslut som är långsiktigt klokt, istället för ett som bara är en kortsiktig quick fix.

Men det krävs mycket mer energi för att kicka igång pannloben och därför ger hjärnan lätt upp och faller till föga för de snabba impulserna.

När du till exempel står inför valet att prata med den otrevliga kollegan eller inte, kommer reptilhjärnan säga åt dig att gå och dricka kaffe istället. Belöningen är att du slipper, men problemet kommer att kvarstå. Om du samtidigt känner att du verkligen behöver prata med kollegan kommer frontalloben att gå igång och säga att du måste göra det.

Det blir som en hockeymatch mellan de två systemen. Vilket beslut du tar beror på vilken drivkraft som är starkast i dig, den kortsiktiga eller långsiktiga belöningen. Om du väljer att prata med kollegan kan du initialt känna ett obehag av ditt beslut, men förhoppningen är att samtalet på sikt kommer att leda till en förbättring.

Sätt etikett på en känsla och minska intensiteten

Träna på att behålla lugnet

Att minska den vardagliga stressen har därför stor betydelse för att kunna ta genomtänkta beslut. Och genom att öva på att hantera stress blir vi bättre på att fatta svåra beslut på kortare tid och under press, betonar Katarina Gospic .

Att reptilhjärnan och pannloben inte kan jobba så bra samtidigt krånglar till det. Men om vi är medvetna om att impulserna från reptilhjärnan är starkare, kan vi öva oss på att stå emot dem. Då kan vi lära oss att påverka vilket system vi vill koppla på, utifrån vad vi vill uppnå.
Inom vissa yrken, exempelvis inom akutvården, är det av stor vikt att man kan hålla rädslan i schack och koppla på pannloben. De anställda utsätts ju ibland för extrem stress i samband med att illa skadade människor kommer in till sjukhuset. I sådana situationer kan man reagera på flera sätt.

Tips/konkreta situationer:

  • Vi behåller lugnet: Det bästa är att förstås att hålla sig lugn. Det hjälper till att minska den emotionella stressen, ger större utrymme för pannloben och därmed bättre övervägda beslut. Kräver träning och kontroll. Öva till exempel in rutiner utifrån en förutbestämd ordning, så som sjukvårdspersonal gör. Om du blir provocerad under ett möte, men har tänkt ut argument för din sak innan, kommer du att kunna agera istället för att bara reagera.
  • När vi agerar som vi vill har vi ofta en medveten tanke som avgör hur vi agerar. Därför är det bra att ha en uttänkt plan och ha övat på den.
  • Vid black-out:Det kan vi förhindra genom att vara förutseende. Att sätta en etikett på en känsla, minskar intensiteten. Att ge sig själv någon sekund att andas djupt är ett annat sätt att lugna ned sig.
  • Vi blir limbiska: Om vi inte lyckas hålla känslorna under kontroll kan vi bli limbiska, det vill säga reagera med en panikreaktion som gör att vi blir aggressiva, irriterade eller börja styra våra kollegor. Det kan leda till att vi tar onödigt stora risker. Även den här reaktionen går att förhindra genom att sätta en etikett eller ta en paus.
  • Skapa tid om det går: Anledningen till att det är så bra att ta en paus är att vi hinner reglera våra känslor. När vi känner oss pressade, exempelvis av tidsbrist eller att någon är orättvis mot oss, går en signal till reptilhjärnan som signalerar hot. Men om vi har tid att stanna upp hinner vi koppla på pannloben. Då hinner känslorna lägga sig lite och vi kan reflektera istället för att bara reagera.
Text: Cecilia Elander, 23 april 2014

Senaste artiklar

”Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö”

Sexuella trakasserier kan förekomma på alla sorters arbetsplatser. Det visade Metoo-uppropen hösten 2017. Nu finns ett digitalt verktyg till hjälp för att förebygga sexuella trakasserier. Verktyget har tagits fram av…

De testar nytt sätt att mota stress

En ny arbetstidsmodell som ska ge återhämtning och mer variation. Det prövar Södra Älvsborgs sjukhus. På en avdelning har sköterskorna schemalagd kompetens­utveckling och personlig utveckling upp till 20 procent av…

Konsten att lyckas med heltid

Alla ska kunna leva på sin lön. Men hur få ihop heltid till alla på ett vettigt sätt? Tänk nytt och brett, satsa på samverkan och bli bra på schema­planering.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Leende mörkhårig kvinna vid bord under möte med kollegor på kontor, socialsekreterares arbetsmiljö.

Socialtjänsten kryar på sig

Socialsekreterares arbetsvillkor har förbättrats. Nationella satsningar och ett brett arbete tycks nu ge resultat. Det visar preliminära forskningsresultat. – När...