En medelålders man med grånande hår fotograferad bakifrån sittande i en soffa.

Psykologiforskaren Anne Richter har fått AFA Försäkring första arbetsmiljöstipendium för att studera ledarskap och den roll positiv psykologi kan spela vid anställningsotrygghet.

Foto: Cecilia Elander

Första arbetsmiljöstipendiet till forskare i psykologi

Anne Richter har fått AFA Försäkrings första stipendium i arbetsmiljöforskning på en miljon kronor. Stipendiet går till unga forskare som nyligen doktorerat. Anne Richter har fått stipendiet för att studera ledarskap och den roll positiv psykologi kan spela vid anställningsotrygghet.

Grattis till stipendiet! Du ska studera den stress och oro som uppstår då anställda inte vet om de får behålla jobbet. Hur kommer det sig att du har intresserat dig för det här ämnet?

– Arbetsmarknaden blir ju alltmer föränderlig och rörlig både i Sverige och globalt, och anställningstryggheten kommer inte att stärkas framöver, det kan man utgå ifrån.

Psykologiforskaren Anne Richter.

– Då gäller det att jobba på det man har, som man säger på mitt modersmål tyska. Hur kan ledare förhålla sig i ett sådant sammanhang till sina anställda, så att de känner sig trygga?

Många ledare har ju själva ingen makt att styra över de anställdas anställningstrygghet. Spelar det någon roll då om ledaren är bra eller dålig?

– En ledare kan kanske inte ändra på sakförhållandena, men han eller hon kan vara tydlig och öppen med vad som gäller. Autenticitet, alltså äkthet, är ett forskningsområde som blommat upp nyligen när det gäller ledarskap. Med det brukar man mena att en ledare inte ska spela en roll när man kliver in i ledarskapet, utan vara sig själv.

I den positiva psykologin intresserar sig forskarna för det som fungerar och varför det gör det

– Det här är en del av ett ganska nytt forskningsområde som kallas positiv psykologi. Den vanliga psykologin intresserar sig för vad som kan ha orsakat problem hos människor eller organisationer. I den positiva psykologin intresserar sig forskarna mer för det som trots allt fungerar och varför det gör det. Vilka resurser krävs hos den person eller organisation som klarar sig bra? Den kunskapen kan vara användbar på arbetsplatser.

Nu ska du med hjälp av stipendiet besöka tre olika forskningsmiljöer under två år. Hur har du hittat fram till just dem?

– De tre är alla universitet där man forskar mycket om ledarskap. Universitetet i Kalifornien är det jag kommer att besöka först. De har koncentrerat sig just på positiv psykologi när det gäller ledarskap. Så det passar mig perfekt. De jobbar också mycket praktiskt och har direkt kontakt med arbetsplatser som de undersöker. Jag kommer att åka dit i samband med en stor konferens om positiv psykologi, och det ska bli riktigt spännande att få träffa alla de forskare jag studerat.

– Universitet i Leuven i Belgien har vår institution haft samarbete med tidigare. Så de vill jag åka tillbaka till av den anledningen. På Nya Zeeland finns det möjlighet att jobba lite mer experimentellt. De skapar egna miljöer i ett laboratorium, för att undersöka olika saker där man kan utesluta distraherande faktorer som störande ljud i ett kontorslandskap och annat.

Hinner man med att få fram något på så korta vistelser? Jag trodde forskare ofta höll på i flera år med att undersöka någon liten detalj.

– Jodå! Själva artiklarna jag ska skriva om mina studier, de gör jag ju hemma efteråt. Det här är också ett sätt för mig att bygga ett nätverk som jag kan ha nytta av i framtida forskning.

Stipendiet som du har fått ska uppmuntra unga arbetsmiljöforskare. De flesta som syns och hörs i dag inom arbetsmiljöforskningen är ju lite äldre. Är det dålig återväxt på arbetsmiljöforskare i din generation?

– Jag tror nog det finns många som är intresserade. Men det finns för få stabila positioner och anställningar att forska utifrån när det gäller arbetsmiljöforskning. Det tar mycket tid och energi att hela tiden kämpa för att få nya medel till forskningen, så det kan vara svårt att hålla sig kvar.

– Jag tycker att jag haft en mer direkt nytta av min forskning det senaste året, då jag undervisat om ledarskap och hälsa för blivande tränare och hälsopedagoger på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. De studenterna går ju snart ut i yrkeslivet och ska använda den kunskap de fått av mig. Det känns väldigt bra. Att undervisa studenter på högskolor är en ganska underskattad effekt av forskningen, tycker jag.

Inlägg taggat med:

Text: Åsa Hammar, 15 november 2012

Senaste artiklar

Stötta riskgrupper – få en friskare arbetsplats

Det går att minska sjukfrånvaron i en organisation genom att tidigt fånga upp både medarbetare och arbetsplatser i riskzonen. Nu finns en metod, utvecklad av SKR, för att jobba systematiskt…

Tidiga insatser ger friskare medarbetare

Individuell hälsosupport och ett ambitiöst chefsstöd. Det är två tidiga insatser som har hjälpt Botkyrka kommun att få ner sjukfrånvaron bland de anställda – med 7000 dagar. För några år…

Fem tips från en uppskattad enhetschef

Enhetschefer är en yrkesgrupp som på många sätt bär upp verksamheten. En uppskattad enhetschef är Anna-Maria Bonskog, som leder den kommunala hemsjukvården och rehabiliteringen i Färgelanda. Det gör hon så…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?