Forskaren Ingela Målqvist från HEKLA-projektet har lett en undersökning om arbetsförhållandena i hemtjänsten i två kommuner, med målet att skapa en mer rättvis ersättning till hemtjänsten.

Foto: Åsa Hammar

Så kan kommunen ersätta för en hållbar hemtjänst

Ett nytt sätt att fördela resurserna till hemtjänsten kan öka kvaliteten och förbättra arbetsmiljön för de anställda. Det visar ett samverkansprojekt mellan forskare, hemtjänstanställda, biståndshandläggare och beställare i två kommuner.

Samverkansprojektet HEKLA är en förkortning för hemtjänstens ekonomi, kvalitet, ledning och arbetsförhållanden. Forskare på Uppsala universitet och Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm har lett projektet, och presenterade resultaten vid ett seminarium den 2 oktober 2015.

Förslaget till ett nytt system för ersättning och uppföljning för hemtjänsten bygger på att göra omsorgstyngden, det vill säga hur mycket arbete det är med varje brukare, mer synlig.

– Det här är ett redskap vi vill ge kommunerna, som ett sätt att säkra kvaliteten på omsorgen, och för att förebygga att personalen drabbas av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Det handlar om att skapa ett mer rättvist system för hemtjänsten, säger forskaren Ingela Målqvist.

De två kommuner som deltagit i projektet har varsitt system för ersättning.
Den ena kommunen är stor och har både privata och kommunala utförare. Där får hemtjänsten betalt per utförd timme. Den andra kommunen är liten och har inga privata utförare. Istället får hemtjänsten en fast summa pengar varje år att handskas med, som ska räcka oavsett om de får fler eller tyngre brukare att ta hand om.

– Båda systemen är otillräckliga, eftersom de inte tar hänsyn till att brukare kräver olika mycket omsorg, och olika typ av omsorg, säger Ingela Målqvist.

Undersökte hemtjänstens arbetsmiljö

Ingela Målqvist och hennes kolleger har undersökt hemtjänstens förutsättningar att leverera omsorg av bra kvalitet, och arbetsförhållandena för de anställda i de två kommunerna. Nio av tio anställda var kvinnor, och två tredjedelar var utbildade undersköterskor. Medelåldern var ganska hög, 43 år.

– De viktigaste faktorerna som gjorde arbetet tungt var tidspressen, och att de hade ansvar för brukare de inte hade kompetens för att hjälpa, säger Ingela Målqvist.

De allra flesta tyckte att de ändå levererade tjänster av god kvalitet till brukarna. Men nästan en av fyra rapporterade om dålig kvalitet på tjänster till brukare med demens eller annan psykisk ohälsa. Många tyckte att de saknade kompetens att ta hand om just de brukarna.

Svårt få tag på utbildad personal

Mer än var tredje upplevde att arbetet hade försämrat deras hälsa, och en av fyra uppgav att de hade svårt att sova på grund av arbetet ett par gånger i veckan eller dagligen. Nästan hälften hade ont i kroppen. En av fyra trodde inte de arbetade kvar om fem år.

Forskarna intervjuade också enhetscheferna. De berättade bland annat att det var svårt att få tag i utbildad personal, och att ersättningen var för låg.

En definition av stor omsorgstyngd

Utifrån de här resultaten har deltagarna i HEKLA-projektet tillsammans arbetat fram ett komplement till dagens system för ersättning i hemtjänsten.

– Modellen bör kunna fungera oavsett vilken typ av ersättningssystem kommunen har idag, säger Ingela Målqvist.

De föreslår bland annat en definition av vad som är stor omsorgstyngd: ”Brukare som behöver flera än fyra besök per dag, och/eller som har någon form av psykisk ohälsa i form av demens eller psykisk sjukdom.”

– Varje kommun kan förstås skapa sin egen definition utifrån andra mått som är viktiga för dem, till exempel tjänster till brukare med stroke eller någon annan sjukdom.

Brukarna med stora omsorgsbehov borde generera högre anslag från kommunen, därför att de inte bara kräver fler besökstimmar, utan också en högre kontinuitet med personal. Personalen behöver tid att sitta ner tillsammans och planera för vården och omsorgen, de behöver handledning och fortbildning.

Kommunen skulle dessutom behöva ge fortsatt ersättning till hemtjänsten för de brukare som hamnar på sjukhus akut under en vecka, så att hemtjänsten ska kunna planera sin verksamhet. Hemtjänsten skulle också behöva ersättning för dubbel bemanning hos de brukare som behöver det. Ingen av de faktorerna är något som hemtjänsten i de båda kommunerna får någon ersättning för.

Uppföljning med både anställda och brukare

HEKLA-projektet föreslår också en modell där kommunen regelbundet kan följa upp kvaliteten på omsorgen.

I den modellen ingår att kommunen med jämna mellanrum undersöker både personalens upplevelse av arbetet med brukarna, och brukarnas upplevelse av omsorgen. Dessa uppgifter kan kommunen koppla ihop med objektiva data som till exempel antal utförda timmar, tid för förflyttning mellan brukarna och personalomsättning.

Ingela Målqvist hoppas att några kommuner nu ska vilja testa HEKLA-projektets förslag till nytt system för ersättning och uppföljning. Det blir kanske dyrare på kort sikt. Men, som forskarna konstaterar i rapporten, så skulle man antagligen tjäna på det långsiktigt.

– Det skulle leda till en bättre kvalitet på omsorgen för de mest behövande brukarna, och till lägre sjukfrånvaro, lägre personalomsättning och lägre rekryteringskostnader, säger hon.

  • Gå på en workshop om den nya ersättningsmodellen!
    8 dec 2015 och 12 januari 2016 bjuder Centrum för arbets- och miljömedicin in till workshop för ansvariga i kommunernas hemtjänst, för att diskutera hur HEKLA-projektets förslag kan användas i praktiken.
    Vill du vara med? Maila till ingela.malqvist@sll.se
  • Vill du veta mer om undersökningen och förslagen?
    Två rapporter kommer ut i november 2015.
  • Vill du ha mer tips om hur du kan skapa bättre arbetsmiljö och kvalitet i hemtjänsten?
    Suntarbetslivs verktyg Vård i annans hem visar hur du kan gå tillväga, steg för steg.
Text: Åsa Hammar, 13 oktober 2015

Senaste artiklar

”Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö”

Sexuella trakasserier kan förekomma på alla sorters arbetsplatser. Det visade Metoo-uppropen hösten 2017. Nu finns ett digitalt verktyg till hjälp för att förebygga sexuella trakasserier. Verktyget har tagits fram av…

De testar nytt sätt att mota stress

En ny arbetstidsmodell som ska ge återhämtning och mer variation. Det prövar Södra Älvsborgs sjukhus. På en avdelning har sköterskorna schemalagd kompetens­utveckling och personlig utveckling upp till 20 procent av…

Konsten att lyckas med heltid

Alla ska kunna leva på sin lön. Men hur få ihop heltid till alla på ett vettigt sätt? Tänk nytt och brett, satsa på samverkan och bli bra på schema­planering.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Leende mörkhårig kvinna vid bord under möte med kollegor på kontor, socialsekreterares arbetsmiljö.

Socialtjänsten kryar på sig

Socialsekreterares arbetsvillkor har förbättrats. Nationella satsningar och ett brett arbete tycks nu ge resultat. Det visar preliminära forskningsresultat. – När...