Bra ledare viktigt för akutläkares trivsel

24 januari 2017 Lästid: 4 min
Läkaren Kerstin Skog Tigerström i sjukhuskläder står vid ett arbetsbord i en sjukhuskorridor.
Akutläkare är en ganska ny yrkesgrupp. I Linköping finns en av landets främsta utbildningar inom akutläkarspecialitet, som startades av Kerstin Skog Tigerström. (På bild ovan)

Foto: Lasse Hejdenberg

Stödjande chefer och utbildning i teamarbete underlättar i yrkesrollen som akutläkare. Det menar forskaren Maria Gustavsson som har undersökt arbetsmiljön för den nya yrkesgruppen.

Initiativet till forskarprojektet kom från Kerstin Skog Tigerström, före detta chef för läkarna på akutavdelningen vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Projektet inleddes 2012 under ledning av professorerna Kerstin Ekberg, psykolog, och Maria Gustavsson, pedagog, vid Linköpings universitet samt Eva Bejerot docent i arbetsvetenskap vid Örebro universitet.

Det tvärvetenskapliga anslaget var viktigt för att kunna belysa frågan från flera olika håll.

När akutsjukvård blev en egen basspecialitet våren 2015 ökade efterfrågan på akutläkare, vilket i sin tur innebar en omställning för såväl akutmottagningar som för sjukhus och utbildningssystem.

– Syftet med vår studie var att undersöka förutsättningarna för att den nya läkarspecialiteten skulle få goda arbetsförhållanden och orka stanna kvar på akutmottagningarna, säger Maria Gustavsson.

Stort intresse för resultaten

Frågorna i forskarnas enkät formulerades efter intervjuer med 14 akutläkare vid fem olika sjukhus och totalt deltog 147 akutläkare vid 15 mottagningar i enkätstudien.

Chansen att stanna ökar om man har stöd från sin närmaste chef

Sedan projektet formellt avslutades på försommaren 2016 har resultaten återkopplats både till akutläkare vid nationella konferenser och till ledningsgrupperna vid en del av de sjukhus vars läkare deltog i studien. Intresset för att ta hjälp av resultatet för att driva på utvecklingen mot en hållbar organisation har, enligt Maria Gustavsson, varit stort.

Arbetets organisering har betydelse

Akuten är en viktig länk i vårdkedjan och målet är att alla patienter som kommer hit ska träffa en läkare inom en timme och ha lämnat mottagningen inom fyra timmar.

Akutläkare som kan ”ta hand om allt” snabbar på patientflödet i vårdkedjan men enligt enkätsvaren upplevde hälften av läkarna en oacceptabel tidspress som bland annat berodde på att de gjorde många oskäliga (illegitima) uppgifter som ledde till dubbeldokumentation och onödigt krångliga rutiner vid inskrivning och överflyttning av patienter.

200x220-maria-gustavsson-forskning-akutlakareEn nyhet för Maria Gustavsson var att akutläkare, till skillnad mot linjeläkare, inte hade rätt att skriva in patienter på andra klinikers avdelningar.

– När patientflödet stoppas upp blir det svårare för akutläkarna att utföra sitt arbete.

Stöd från chefen är ovärderligt

Studien visade också att hälften av akutläkarna hade övervägt att lämna jobbet, vilket är en stark indikation på att detta faktiskt kommer att ske.

– Samtidigt vet vi från andra studier att chansen att stanna ökar om man har stöd från sin närmaste chef, säger Maria Gustavsson och poängterar vikten av att tidigt uppmärksamma symptom på utmattning. Särskilt hos nya och unga läkare.

– När akutläkarna kommer rubbas den tidigare ordningen då arbetet på akutmottagningar ofta organiseras av sjuksköterskor. Det skapar en gråzon som i värsta fall kan leda till konflikter och onödigt dubbelarbete, säger Maria Gustavsson.

– Läkaryrket har längre varit professionsstyrt och läkare behöver därför lära sig att arbeta i team. Ansvaret för detta ligger på klinikcheferna.

Teamarbete ny erfarenhet för många

På exempelvis Universitetssjukhuset i Linköping arbetar akutläkarna i team med sjuksköterskor och undersköterskor. För att det ska fungera krävs tillräckliga personella resurser och att varje team byggs utifrån kompetens och erfarenhet. För många akutläkare är teamarbete också en ny erfarenhet.

– Ett team där både läkare och sjuksköterskor är oerfarna fungerar ofta mindre bra, konstaterar Maria Gustavsson och råder klinikledning och chefer är att ta hjälp av sjukhusens HR-avdelningar för att genomföra förändringen.

– Olika sjukhus kommit olika långt med att införa akutläkarsystem och teamorganisering och förändringen måste anpassas efter förutsättningarna på varje enskild arbetsplats.

    Läkare på akuten - forskningsprojekt

    Forskningsprojekt
    Läkare på akutkliniken – organisering, arbetsvillkor, hälsa och vilja att stanna kvar

    Forskare
    Professorerna Kerstin Ekberg och Maria Gustavsson vid Linköpings universitet, samt Eva Bejerot docent i arbetsvetenskap vid Örebro universitet.

    Forskningsperiod
    2012-10-01 – 2015-10-01

    Fakta/ Studiens slutsatser i korthet

    • En tredjedel av akutläkarna upplevde symptom på arbetsrelaterad anspänning, utmattning och trötthet. Symptomen var vanligare bland kvinnliga akutläkare och hade starka samband med arbetets organisering.
    • Övergången till teamarbete kan skapa otydliga professionsgränser mellan läkare och annan vårdpersonal vilket i sin tur kan leda till konflikter.
    • Cirka hälften av läkarna hade övervägt att byta arbetsgivare eller klinik.

    Källa: Den nya akutläkaren – Arbetsvillkor, hälsa och vilja att stanna på akutmottagningar, HELIX Rapport 16:004, Linköpings universitet

    Text: Birgita Klepke