Forskaren Klara Regnö har intervjuat kvinnliga chefer inom äldreomsorg och funktionshinder. De har berättat för henne om tuffa villkor, men också om glädjen i att klara ett svårt uppdrag.

Foto: Åsa Hammar

Chef i vård presterar som en bolags-vd

Kommunala chefer inom vård och omsorg utför ett avancerat arbete, fullt jämförbart med hur en vd jobbar på ett större bolag. Forskaren Klara Regnö berättar på Gilla Jobbet hur en sådan arbetssituation kan bli mer hållbar.

Stora budgetar, många underställda och en verksamhet som är svår att planera, eftersom det handlar om människor vars behov ändras hela tiden: att vara chef i en kommunal förvaltning inom vård och omsorg är ett kvalificerat uppdrag, visar forskaren Klara Regnö i sin doktorsavhandling Det osynliggjorda ledarskapet.

På Gilla Jobbet, eventet om arbetsmiljö som äger rum på Stockholmsmässan den 22 till 23 oktober, berättar hon om dem under rubriken Chefskapets könsmärkta arbetsvillkor.

Det handlar om jämställdhet och kvinnliga chefers villkor i arbetslivet. Varför är arbetsvillkoren ofta så mycket tuffare i kvinnodominerade organisationer, mot hur de är i mansdominerade?

Klara Regnö är ekonomie doktor på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Hon har intervjuat tolv kvinnor i tre olika kommunala förvaltningar, med ledande befattningar inom äldreomsorg och funktionshinder. Kvinnorna var enhetschefer, verksamhetschefer eller förvaltningschefer.

Varför ska man gå och lyssna på dig på Gilla Jobbet?

 Jag kommer att berätta om aktuell kunskap om arbetsvillkor och ledarskap inom den offentliga omsorgen. Min forskning har ett tydligt genus- och jämställdhetsperspektiv. Den som kommer och lyssnar på mig kan få kunskap om hur man kan skapa en hållbar arbetsmiljö för chefer i de här organisationerna.

Trots att de här chefernas arbetsmiljö är ganska lite belyst, så är de med och formar arbetsmarknaden och arbetsvillkoren för en stor grupp kvinnor som jobbar inom vård och omsorg. Så deras arbetssituation påverkar även andra. Det är också en anledning att berätta om dem, menar Klara Regnö.

Vad var viktigast av det du fick fram, tycker du?

 Det viktigaste var nog att se vilket otroligt kvalificerat chefskap de här kvinnorna har. De har stora budgetar, ansvar för verksamhetsutveckling och många medarbetare. De har också hand om ett komplext verksamhetsområde. Omsorgsbehov är svåra att förutse och att mäta  det är inte som att ploga en gata. Dessutom har de starka budgetrestriktioner. Det finns väldigt lite utrymme för flexibilitet och oväntade kostnader.

I sådana stora platta organisationer blir styrningen väldigt formaliserad, menar hon. Det blir styrdokument som ligger till grund för rapporteringen till de högre cheferna, med få tillfällen till informella samtal.

 Det här kan skapa en föreställning högre upp i organisationen om att verksamheten är enhetlig. Det blir lätt att tro för högre chefer och för politiker att allt går att genomföra.

Men det var också intressant att se att många trots detta trivs på sitt arbete, påpekar hon. De beskriver det som stimulerande och utmanande, och uttrycker en glädje i att veta att de klarar ett svårt uppdrag.

Det finns utrymme för att vara olika, och forma sitt chefskap på sitt eget sätt.

Klara Regnö har tidigare gjort studier om ledarskap i det privata näringslivet. Där såg hon hur det fanns förväntningar på de kvinnliga cheferna att tillföra särskilda kvinnliga kvalitéer. De var tvungna att förhålla sig till sin könstillhörighet parallellt med chefskapet.

Den kopplingen saknas helt i de kommunala organisationer hon har studerat inför sin avhandling. När kvinnor är i majoritet på chefspositioner får det den paradoxala konsekvensen att kön uppfattas som betydelselöst.

 Här är man chef, och förutses lyckas tills man inte gör det. Det finns utrymme för att vara olika, och forma sitt chefskap på sitt eget sätt. Man kan misslyckas utan att det ger återverkningar på de andra kvinnliga cheferna.

Det ställs högre krav på chefer i kvinnodominerade organisationer, än på chefer i mansdominerade organisationer, menar hon. På tekniska förvaltningar har cheferna färre underställda och bättre kontakt med sina egna chefer. Den skillnaden har visats i studier inom andra forskningsprojekt, bland annat Chefios.

Vad kan chefer och skyddsombud ha för nytta av din analys?

 Min forskning handlar om vilka förutsättningar de här cheferna har för att vara bra chefer. Det är svårt för dem själva att diskutera de här chefsuppdragen i sådana termer, det finns väldigt lite utrymme för att förhandla om villkoren för chefskapet. Det som premieras är att klara av uppdraget och samtidigt hålla budgeten. Men cheferna själva och deras skyddsombud borde kanske fråga sig: är uppdraget rimligt?

Text: Åsa Hammar, 16 september 2014

Relaterade verktyg

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

Senaste artiklar

Vitsen med arbetsmiljöutbildning för politiker

- Arbetsmiljöansvaret ligger på varje nämnd, och då är det viktigt att vi nämndpolitiker också får kunskap. Orden kommer från Morgan Börjesson, som sitter i socialnämnden och är gruppledare för…

Trick för större trivsel i hemtjänstgruppen

Södertulls hemtjänst i Varberg har gått från stress och sjukskrivningar till fniss och tryggare team. Här kan arbetsdagen börja med att de drar varsitt affirmationskort och läser högt för varandra.…

Jobba ute med kontorsarbete

Vad skulle du tycka om att göra ditt kontorsarbete utomhus? Inte på en parkbänk, utan vid ett bord med tak över och tillgång till el och wifi? Det, och mycket…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?