Forskaren Tove Sohlberg

"Visa tålamod och förståelse, ge inte upp! Lyssna på personen som söker stöd." Det är Tove Sohlbergs råd till dem som vill stödja rökslutare på arbetsplatserna.

Foto: Mats Utbult

Därför har kvinnliga rökare svårare att sluta än män

De röker och slutar olika – kvinnor och män. Men hur arbetet ser ut kan också påverka. De som ska stötta anställda slutare bör ha tålamod. Det tar ofta flera försök innan man lyckas. Det berättar forskaren Tove Sohlberg som doktorerar på vägar till rökslut.

Du har i en enkät ställt frågor till 1 700 kvinnor och män som varit rökfria i minst ett år, och du har intervjuat 19 av dem. Får kvinnor och män ut olika saker av att röka?

Ja, så är det ofta! Du får ut olika vinster av att röka. För det första sociala vinster, med umgänget i ”rökrutegänget” och framåt. Och för det andra psykologiska vinster, i form av belöning och avslappning, ritual och rutin. För män handlar det ofta om de sociala vinsterna, medan det för många kvinnor handlar om både det sociala och det psykologiska. Och det gör det mer komplicerat för kvinnorna, säger Tove Sohlberg.

En stor grupp bland kvinnorna är medelålders kvinnor i lågavlönade och stressiga jobb utan höga utbildningskrav. För dem har rökning inneburit en möjlighet att få stressa ner och återhämta sig på korta raster, och på så sätt klara sin vardag. Även om de inte kan unna sig så mycket när det gäller sådant som resor och teaterbesök, kan de sätta sig ner och ta en cigarett. Många kvinnor har därför en känslomässig bindning till rökningen. Den har blivit en viktig del av livet, rentav en vän.

Vad betyder skillnaderna i vad rökningen betyder för hur kvinnor och män slutar?

Bara fem procent av rökare har klarat att sluta röka på första försöket, men nittio procent slutar utan stöd. Det gäller både kvinnor och män. Men de som söker hjälp är mest kvinnor, det gäller såväl piller och plåster som stödgrupper, under ett eller flera försök.

Män slutar ofta utan att planera det. En man berättade att han vaknade efter en festnatt och mådde så dåligt att han inte klarade av att gå ut och köpa nya cigaretter och så var det slutrökt för hans del! Män anger också ofta medicinska skäl, ibland efter ett allvarligt samtal med doktorn. Det handlar inte bara om att undvika hälsorisker, utan också om förbättra kondition och fysik.

Det handlar inte bara om att undvika hälsorisker, utan också om förbättra kondition och fysik

 Kvinnor planerar mer sitt arbete med att sluta och försöker förbereda sig. De är oftare än män utsatta för tryck från partner, barn och arbetsgivare. Det kan alltså vara mer av hänsyn till andra än i eget intresse som de slutar. En del har slutat när de väntade barn och sen börjat igen. Och sen kan de bestämma sig för att sluta en gång till när barnbarnen kommer!

Kvinnorna tenderar att klandra sig själva, och känna sig som mindervärdiga, karaktärslösa och sämre människor, för att de har så svårt att sluta. De känslorna kan förvärra den redan utsatta position, som många har. Och det bidrar till att de inte riktigt vågar lita på sin egen förmåga att sluta på egen hand.

Vad tycker du hälsofrämjare på arbetsplatserna och inom företagshälsovård ska tänka på när de stödjer rökare som vill sluta? 

Visa tålamod och förståelse, ge inte upp! Lyssna på personen som söker stöd. Fråga: ”Vad har du prövat tidigare? Vad tror du skulle fungera?” Tillåt rökande anställda att pröva på flera olika metoder. Jag tror inte att det finns någon självklart bästa metod, istället kan de vara en kombination av åtgärder som fungerar för en person, något annat för en annan.

Det är bra om de redan har försökt sluta, för det ökar faktiskt chansen att de till slut lyckas. Låt dem komma tillbaka, trots att de tuggat tuggummi ett halvår utan att lyckas låt dem då exempelvis pröva hypnos, om de tror att det kan hjälpa. Eller erbjud motiverande samtal, även rent psykoterapeutiska samtal. Det är bra att subventionera medicinskt stöd, som en del kommuner har börjat göra.

Undvik att skuldbelägga, för rökare är utsatta och stigmatiserade nog. Undvik också att trycka på dem information om hur farligt och skadligt det är, för det vet rökarna redan och har ändå fortsatt.

Se också över vad som går att förändra i arbetet, så att behovet av att röka minskar, exempelvis genom att göra något åt stressen.

Vad skulle man kunna göra ytterligare på nationell och politisk nivå för att minska tobaksbruket?

Mycket! I länder som England och Norge kostar cigaretter dubbelt så mycket, tack vare högre tobaksskatt och högre priser får fler att sluta. I Norge och Island får affärer inte ha cigaretter synliga, de måste finnas under disk. Och i Australien får tobaksbolagen inte själva utforma cigarettpaketen. De har infört neutrala paket i äcklig färg och med bilder av exempelvis svarta lungor. Cigarettens namn står med samma stil oberoende av företag.

I England är det också helt gratis att få medicin för att sluta röka, avslutar Tove Sohlberg.

FAKTA/Män, kvinnor och tobak genom tiderna

  • Idag röker något fler kvinnor än män, 12 respektive 11 procent. Tre av fyra rökare vill sluta.
  • När rökningen på allvar började öka, efter andra världskriget, rökte hälften av alla män, men bara 10 procent av kvinnorna.
  • Tobaksbolagen satsade på att få fler kvinnor att börja röka och lyckades: på femton år fördubblades andelen kvinnor och i mitten av 70-talet, då antalet rökare var som flest, rökte hälften av såväl män som kvinnor.
  • Från slutet av 1980-talet började rökningen minska på allvar. Men då gick det fortare för männen.
  • I många jämförbara länder är andelen rökare dubbelt så hög som i Sverige. Men ser man till tobaksbruk blir bilden annorlunda, eftersom nära 20 procent av männen snusar.
  • Bland kvinnorna snusar bara fyra procent, men tobaksbolagen satsar nu hårt på att få fler att börja snusa, genom att försöka ta fram snus och snusdosor som kvinnor ska gilla.
Text: Mats Utbult, 25 augusti 2014

Senaste artiklar

Fittja tog tag i biblioteksstöket

En lugn plats för läsning? Inte alltid. Bibliotekarier har ibland en tuff arbetsmiljö, visar en ny rapport. Följ med till biblioteket som stängdes när stöket blev för stort. Nu har…

Gilla Jobbet – årets arbetsmiljöevent

Suntarbetsliv är medarrangör till fem konferenser som ska ge chefer och skyddsombud ny kunskap och inspiration för ett arbetsmiljöarbete som leder till hållbara arbetsplatser. Satsningen Gilla Jobbet är inne på…

Rektorn som tar hand om föräldrarnas skäll

Till personalen accepterar vi enbart hövliga samtal. Det är skolledaren Mikael Lindbergs budskap till elevernas föräldrar. Den som är arg och behöver skälla på någon får ringa till rektorn. Samtal…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?