En metod för att lära anställda med smärta och deras arbetsgivare att kommunicera bättre. Det har Steven Linton, forskare på Örebro universitet, utvecklat tillsammans med kollegor och företagshälsovård.

En metod för att lära anställda med smärta och deras arbetsgivare att kommunicera bättre. Det har Steven Linton, forskare på Örebro universitet, utvecklat tillsammans med kollegor och företagshälsovård.

Foto: Marika Sivertsson

Färre sjukskrivna med bra kommunikation på jobbet

Sjukskrivningar som beror på smärta kan bli färre, med bättre samtal på arbetsplatsen. Det visar ny forskning från Örebro Universitet.

Övningar som förbättrar kommunikationen mellan personen med smärtor och den anställdes arbetsledare har, tillsammans med träning i problemlösning, visat sig minska antalet sjukskrivningsdagar drastiskt.

140 anställda samt 61 arbetsledare har deltagit i ett forskningsprojekt som är ett samarbete mellan Örebro universitet och landstingshälsan i Örebro. Nästan enbart kvinnor har deltagit, eftersom yrkesområdena är skola, förskola och vård.

I Örebro tar nu landstingshälsan över det avslutade forskningsprojektet för att inlemma metoden i arbetet med personer med rygg- och nacksmärtor.

En del av projektets syfte har varit att tidigt identifiera personer med smärta som riskerar att bli kronisk.

– Det har fungerat mycket bra. Vi har använt tidigare forskning här, bland annat ett frågeformulär som har utarbetats, säger Steven Linton, professor i klinisk psykologi, som lett projektet.

KBT-behandling för både anställd och arbetsgivare

De anställda har fångats upp tidigt, antingen vid besök på företagshälsovården eller på sin arbetsplats. Besvären har varit påtagliga och tidigare lett till kortare sjukskrivning. I medeltal hade deltagarna tre sjukskrivningsdagar månaden innan de tog del av den kbt-behandling som prövades. Det minskades till en sjukdag per månad efter behandlingen.

En av fördelarna med metoden är att det som i första hand krävs för implementering är vilja och kompetens. Metoden är inte dyr.

– Om jag räknar högt får du en kostnad på tjugotusen kronor per person med smärta. Och i vår studie minskade antalet sjukskrivningsdagar med två per månad – det blir tjugofyra dagar på ett år – per person, konstaterar Steven Linton.

I projektet har varje deltagare fått kbt-träning. En psykolog har tre gånger träffat personen med smärta. Den första gången har man gått igenom smärtproblematiken – bakgrund, historia, vad påverkar ryggbesvären? Och därefter har två färdigheter introducerats för de följande två träffarna: kommunikation och problemlösning.

– Kommunikation handlar om att kunna lyssna och acceptera vad den andra har att säga. Man behöver inte vara överens, men man hör. Och det är också att kunna säga vad man tycker själv. Deltagarna, både personen med smärta och arbetsgivaren, har fått träna på det var för sig, berättar Steven Linton.

Den verkliga utmaningen att ändra rutinerna

När han beskriver hur problemlösningsförmågan tränas påpekar han att det låter enkelt, men är svårare i praktiken: Man ska identifiera vilket problem som kan finnas. ”Ont i ryggen” säger personen med smärta. Det räcker inte – vad är problemet med att ha ont i ryggen, lyder en lämpligare fråga. Utgångspunkten är att öka möjligheterna till aktivitet.

– Hur kan jag anpassa mig på jobbet, delta i fritidsaktiviteter? Personen med smärta och arbetsgivaren kan brainstorma fram olika lösningsmöjligheter, sen går man igenom resultatet systematiskt för att hitta en lösning att testa. Behövs det, så går man vidare i lösningarna tills man hittar en som fungerar för båda parter.

Kommunikation handlar om att kunna lyssna och acceptera vad den andra har att säga

Arbetsledaren får ungefär samma träning som personen med smärta, men träffar psykologen bara två gånger och får istället uppföljning på telefonen.

– Vi har mycket bra beskrivningar för hur man går tillväga. Finns det hos vårdgivaren tillgång till rätt kompetens – en psykolog och en sjukgymnast – kan man lära sig hur det går till. Men den verkliga utmaningen är att ändra rutinerna, så att man går in med dessa åtgärder först, innan man börjar sätta in andra behandlingar, säger Steven J Linton.

Han och hans forskarkolleger söker nu samarbetspartners och forskningspengar för att gå vidare med ett nytt projekt, dels för att testa resultaten under andra betingelser, dels för att fokusera mer på arbetsledarnas roll.

– Vi tror att vi kan förfina programmet mer, avslutar han.

FAKTA/ WWPT- metoden

  • WWPT-metoden en del av Rhsam-forskningen
  • WWPT är en förkortning av Worker and Workplace Package Treatment – implementering av tidig kombinerad preventiv intervention för personer med muskuloskeletal smärta.
  • WWPT ingår i forskningsprogrammet Rehsam
  • Rehsam står för rehabilitering och samordning, och är ett forskningsprogram inom statens rehabiliteringsgaranti. Forskningen bedrivs på landets kliniker och vårdcentraler. Syftet är att hitta metoder för att öka återgången i arbete för sjukskrivna.
Text: Marika Sivertsson, 26 mars 2014

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...