Påverkas kvinnors sjukfrånvaro och hälsa av barnafödande? Det ska forskare ta reda på genom att jämföra kvinnor som har fött barn med kvinnor som inte har gjort det.

Foto: Mikael Andersson/Bildhuset/TT

Barnafödande och sjukfrånvaro i ny studie

Kvinnor är borta mer från arbetet på grund av sjukdom än vad män är. Ofta sägs det bero på att de har fött barn, och på att de i allmänhet tar större ansvar i hemmet. Kristina Alexanderson, professor vid Karolinska Institutet, ska nu studera hur sambanden egentligen ser ut.

– Hypotesen är att barnafödande inte är någon stor riskfaktor när det gäller framtida sjukskrivning, säger hon.

Sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än bland män. I den allmänna debatten förklaras det ofta med att kvinnor vanligtvis tar större ansvar i hemmet än män. Kvinnor med barn sägs ha högre sjukfrånvaro än andra, och risken uppges ibland till och med fördubblas om det föds ett barn nummer två.

Kopplingen mellan barnafödande och sjukfrånvaro har haft stort genomslag i medierna. Den har också fått fäste bland politiker.

Det är problematiskt eftersom den bygger på några få studier, med ett specifikt upplägg, anser Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring, Karolinska Institutet.

– Det kan göra att arbetsgivarna börjar undra, och undviker att anställa kvinnor i barnafödande ålder, säger hon.

En rapport från Försäkringskassan 2014 visade till exempel att kvinnan i ett parförhållande hade högre risk än mannen att bli sjukskriven inom en sjuårsperiod efter barnets födsel.

– Samtidigt var det en låg andel kvinnor som blev sjukskrivna, säger Kristina Alexanderson.

En ökning av risken för en grupp, jämfört med en annan – det som kallas den relativa risken – kan dessutom lika gärna bero på att jämförelsegruppens risk minskar, fortsätter hon. I det här fallet kan alltså männens sjukskrivning ha gått ned snarare än att kvinnornas har ökat.

– I det här projektet kommer vi inte att jämföra mammor med pappor, utan i stället kvinnor med kvinnor. Vi kommer alltså att jämföra dem som har fött ett eller flera barn, med dem som inte har gjort det. Det behövs mer kunskap om hur hälsa, sjuklighet och barnafödande påverkar arbetsförmåga och sjukfrånvaro, för att samhällsdebatten ska ha ett bättre faktaunderlag, säger hon.

Flerbarnsmammor var friskare

I en mindre studie, som Kristina Alexanderson och hennes kollegor nyligen gjorde på uppdrag av regeringen, jämförde de alla kvinnor som var födda som tvillingar i Sverige. De studerade sjukskrivning, sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension), sjuklighet och död – i relation till kvinnornas barnafödande. Resultatet pekade på att kvinnor som fick flera barn snarare var mindre sjukskrivna än andra, som grupp betraktade.

– Vi såg att de som inte fick barn hade fler frånvarodagar på grund av sjukskrivning eller förtidspension. De som får barn är friskare, och ju fler barn en kvinna får desto lägre är sjukfrånvaron.

Att få flera barn tycks alltså kunna vara en friskfaktor, vilket även andra studier pekar på, konstaterar Kristina Alexanderson. En förklaring till detta skulle kunna vara att flerbarnsmammorna är ett ”positivt urval”. De som väljer att föda många barn har sannolikt på flera sätt ovanligt goda förutsättningar. Undantaget verkar vara ensamstående kvinnor med barn. De har, enligt tidigare studier, högre sjukfrånvaro och den ökade med varje barn.

Tvillingstudien visade även att kvinnor som hade mycket sjukfrånvaro, också var mer allvarligt sjuka. De var till exempel oftare inlagda på sjukhus.

– Det kan tyckas självklart, men en annan förklaringsmodell som ofta förekommer är ju att kvinnor skulle välja att sjukskriva sig för att männen inte delar hemarbetet. Det vet vi faktiskt inte så mycket om.

Vill fördjupa kunskapen

Nu ska hon, tillsammans med kollegor inom forskargruppen Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor, fördjupa analysen av vilka samband som finns mellan sjukfrånvaro och barnafödande. Projektet har just dragit igång och finansieras av AFA Försäkring.

Med hjälp av olika register från Statistiska Centralbyrån, Försäkringskassan och Socialstyrelsen ska forskarna följa mycket stora grupper av kvinnor i yrkesverksam ålder. De ska till exempel titta på barnafödande, sjukskrivning, diagnoser och inläggning på sjukhus. Sjukfrånvaron och sjukligheten hos kvinnor som har fött ett eller flera barn ska jämföras med kvinnor som inte har fött barn.

Studierna ska även ta upp skillnader mellan olika grupper på arbetsmarknaden.

– Vi vill till exempel se om det finns skillnader mellan mans- och kvinnodominerade yrken, eller mellan offentlig och privat sektor, säger Kristina Alexanderson.

Inlägg taggat med:

Jämställdhet
Sjukskrivning
Text: Margareta Edling, 03 oktober 2017

Senaste artiklar

En skjuts framåt för arbetsmiljöarbetet

En nystart för arbetsmiljöarbetet – det blev resultatet av Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning för Sofia Johansson, enhetschef på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. – Nu känner jag att det går att jobba fram…

Friskare medarbetare i Södertälje kommun

Träning på arbetstid, aktiv sjukskrivning och workshoppar i arbetsgrupper med hög sjukfrånvaro – så har Södertälje kommun lyckats få friskare medarbetare på bara två år. – Mitt uppdrag är att fler…

Tummen upp för mätmetod mot stress

Företagshälsovården kan ha en viktig roll när det gäller att påvisa stressrelaterad ohälsa tidigt. Nu sprids en forskningsbaserad mätmetod som fångar upp arbetsrelaterad stress – på både individ- och gruppnivå.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?