Halvbild på Kerstin Ekberg, professor vid Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering i Linköping.

– Vi behöver utveckla strukturer och system så att olika aktörer samverkar för att stödja den sjukskrivne, säger Kerstin Ekberg, professor vid Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering i Linköping.

Foto: Åsa Hammar

Aktiv arbetsgivare kan stärka rehabilitering

Att vara sjukskriven länge innebär ofta ett hårt jobb med mycket eget ansvar. Försäkringskassan, vården, arbetsgivaren och arbetskamraterna skulle alla kunna vara ett stöd. Men den organisation som finns runt den sjukskrivne i dag gör det ofta svårare. Det menar Kerstin Ekberg, professor vid Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering i Linköping.

Det pågår en hel del forskning kring sjukskrivningsprocessen på universitet och högskolor i landet. Kerstin Ekberg berättade om en del av den forskningen på ett seminarium vid AFA Försäkring den 15 mars 2013. Hon är själv ansvarig för flera forskningsprojekt vid Linköpings universitet, många med stöd från AFA Försäkring.

Med fakta underbyggd från forskningen visade hon att dagens system i stora delar varken är funktionellt eller lönsamt. Dessutom sliter det ofta på den sjukskrivnes självkänsla i onödan. Det handlar om alla faser i processen: varningssignalerna innan man blir sjukskriven, själva sjukskrivningen, rehabiliteringen och kontakten med vården, arbetsgivaren och Försäkringskassan. Och till sist vad som händer när man ska tillbaka till jobbet.

– De verksamheter som behandlar, handlägger och beslutar om sjukskrivning och rehabilitering för sjukskrivna har fragmenterats. Varje person som i sitt yrke är involverad i det här arbetet hamnar i tidspress, och riskerar att ta till rutinmässiga åtgärder, säger Kerstin Ekberg.

– Vi behöver utveckla strukturer och system som gör att olika aktörer samverkar för att stödja den sjukskrivne. Det är också viktigt att få arbetsgivaren att delta mer aktivt i rehabiliteringen.

Sjuknärvaro – ett fenomen som kan förebyggas

Man brukar tala om sjuknärvaro, när människor jobbar fast de är sjuka. Sjuknärvaron på arbetsplatser har ökat i hela Europa, inte minst bland dem med psykiska besvär, enligt studier från OECD.

– Sjuknärvaro är särskilt vanlig i yrken där man jobbar mot tredje man, som lärare och vårdpersonal. De utgör särskilda riskgrupper för att i nästa skede bli sjukskrivna, säger Kerstin Ekberg.

Sjuknärvaro kan arbetsgivaren förebygga genom att i ett tidigt skede anpassa arbetsuppgifterna. Exempelvis genom att anställda får möjlighet att delvis arbeta hemma, på de arbeten där det är möjligt. Stödet från arbetskamraterna är också viktigt.

Den som ändå blir sjukskriven blir det ofta av en läkare inom primärvården. De har ett dåligt underlag för att bedöma den sjukskrivnes arbetsförmåga, eftersom de inte vet så mycket om arbetsplatsen.

– Arbetsförmåga kan man mäta på många sätt. Man kan fråga om den sjukskrivne kan lyfta, bära, koncentrera sig, om personen är stresstålig och kan samarbeta. Men de flesta av de mätinstrument som finns saknar en koppling mellan det en person kan göra och de krav den personen har på sig i arbetet, säger Kerstin Ekberg.

Två finska forskare, Ilmarinen och Tuomi, har utvecklat ett instrument för hur den sjukskrivne själv kan uppskatta sin arbetsförmåga. Det handlar bland annat om just samspelet mellan kraven på arbetsplatsen, individens resurser och livssituation. Självskattad arbetsförmåga har visat sig fungera bra för att avgöra när den sjukskrivne kan börja arbeta igen.

– Tänk efter själv vad du skulle väga in om du var sjukskriven och skulle tillbaka till arbetslivet, säger Kerstin Ekberg.

– Du värderar inte bara hur du mår, utan också vad du tror att arbetet skulle kräva av dig vid en återgång.

Primärvårdens kontaktnät kan utvecklas

Den som är långtidssjukskriven behöver ofta rehabilitering för att komma tillbaka. Men primärvården samarbetar sällan med andra aktörer. Kontakten med till exempel sjukgymnaster eller kuratorer sker via remisser.

De olika aktörerna talar ofta inte med varandra förrän inför 180-dagarsgränsen i rehabiliteringskedjan. Efter 180 dagar ska ju en anställd och sjukskriven person prövas mot hela arbetsmarknaden, inte bara mot arbetsuppgifter på sin egen arbetsplats.

Forskarna i Linköping har studerat några sådana avstämningsmöten, med representanter för hälso- och sjukvården, arbetsgivaren, Försäkringskassan och den sjukskrivne själv. De har lyssnat på diskussionerna om hur den sjukskrivne kan komma tillbaka i arbete.

– Analysen av de mötena visar att även om ett möte hålls, är det inte säkert att de olika aktörerna kan samverka på ett bra sätt. Alla aktörerna har olika mål och olika perspektiv, säger Kerstin Ekberg.

– Arbetsgivaren vill ha lönsamhet, och ser ofta den anställde som helt sjuk eller helt frisk. Försäkringskassan vill hålla rehabiliteringskedjans tidsgränser. Hälso- och sjukvårdens uppdrag är att bota eller lindra symptom, men inte nödvändigtvis för att återgå i arbetet.

Den som är långtidssjukskriven behöver ofta rehabilitering för att komma tillbaka

Forskarna i Linköping har också studerat vilken rehabilitering som erbjuds den som är sjukskriven. De har följt omkring 1 000 sjukskrivna personer i Östergötland under ett år. Personerna kom med i studien om de var sjukskrivna längre än två, tre veckor, och om de var sjukskrivna för någon av de två vanligaste orsakerna: besvär i rörelseorganen eller psykiska besvär. Nästan 90 procent hade ett jobb.

Personerna fick svara på en enkät om vilka rehabiliteringsåtgärder de fick ta del av. Forskarna har också gått igenom de sjukskrivnas journaler, och följt uppgifter om rehabilitering i Försäkringskassans register.

Studien visade att bara 40 procent av de sjukskrivna fick rehabiliteringsåtgärder av hälso- och sjukvården. Vanligast var att läkare bara förlängde sjukskrivningen utan åtgärder. Arbetsgivaren stöttade med rehabilitering för ungefär hälften av dem med psykiska besvär. Det handlade bland annat om att anpassa arbetstiderna. Bara en fjärdedel av dem med besvär i rörelseorganen fick stöd av arbetsgivaren. De som var yngre, högutbildade och hade tjänstemannajobb fick rehabiliteringsåtgärder i lite högre grad.

Tidiga och samordnade insatser

I dag är det rehabiliteringskedjans tidsgränser som styr när en sjukskriven ska tillbaka till jobbet. Men många studier pekar på att det är bra om en återgång sker när den sjukskrivne själv tycker det är lagom – och när arbetsplatsen också tycker det.

– Det borde man ta hänsyn till i rehabiliteringskedjan, säger Kerstin Ekberg.

– Människor är i olika faser. Man måste börja där individen är. Det sade redan den danska 1800-talsfilosofen Kirkegaard på sin tid.

I England finns studier som visar att tidiga interventioner som inkluderar arbetsplatsen är det som fungerar bäst. Den rehabilitering som fungerar bäst bygger på tidiga insatser och stöd från flera yrkesgrupper som läkare, sjukgymnast, kurator. Insatserna ska bygga på vad som passar på den arbetsplats där den sjukskrivne jobbar i vanliga fall.

Samma sak har Rehabiliteringsrådet i Sverige kommit fram till. Rehabiliteringsrådet var en grupp experter som under åren 2009 till 2011 hade i uppgift att utvärdera hur de nya reglerna kring rehabiliteringskedjan fungerade.

I Danmark genomförde forskare en studie med sjukskrivna med besvär i rörelseorganen. Den visade att ett skräddarsytt stöd var det som säkrast borgade för en långsiktigt bättre arbetsförmåga. Ett multidisciplinärt team bedömde arbetsförmågan och arbetade fram en handlingsplan tillsammans med den sjukskrivne. Handlingsplanen innehöll åtgärder som individen och arbetsplatsen skulle genomföra, och den tog hänsyn till individens livssituation.

Policy för att komma tillbaka i arbete

Det är inte bara tillgången till en individanpassad rehabilitering som kan påverkar när en sjukskriven kan komma tillbaka till jobbet, utan också vilken utbildning och vilket jobb personen har. Det kunde forskarna i Linköping se i sin studie av de 1 000 sjukskrivna i Östergötland.

För dem med psykiska besvär var det många av de lågutbildade som kom tillbaka tidigt. Långsammast återgång hade de med tjänstemannajobb som krävde högre specialistkompetens.

– De med hög utbildning hade mer krävande jobb, men var kanske också mer trygga i att ha sina jobb kvar, säger Kerstin Ekberg.

Kanadensiska forskare har undersökt vad som kan utgöra hinder för att komma tillbaka efter en lång sjukskrivning. Det visade sig att en stor del av ansvaret för att få den sjukskrivne tillbaka i arbete läggs på arbetskamraterna. En föregångare till denna forskning var Åsa Tjulin i Linköping.

– I offentlig sektor finns i dag ofta inte någon arbetsledare på plats när den sjukskrivne kommer tillbaka, eftersom de har ansvar för flera enheter, säger Kerstin Ekberg.

– Det blir arbetskamraterna som får ta ansvaret för att det ska fungera, men de saknar ofta tillräcklig information. De behöver veta vad de förväntas göra. Ofta saknas också en policy på arbetsplatsen för hur det ska gå till när en person återgår i arbete efter en sjukskrivning.

De flesta har under sin sjukskrivning ändå kontakt med sin arbetsplats, både med chef och arbetskamrater, visar en enkät i ett pågående forskningsprojekt i Linköping. Få har kontakt med företagshälsovården. Av dem som ändå har det är det fler som har diskuterat arbetsplatsanpassningar, än bland dem som enbart har kontakt med arbetsplatsen.

Stöd från arbetsgivaren bättre än att byta jobb

– Kan ett byte av arbetsplats kan vara en strategi för att komma tillbaka efter lång sjukskrivning? Det är inte någon säker väg, säger Kerstin Ekberg.

– En studie från TCO visar att prognosen för att det ska gå inte är så lysande. Enligt intervjuer med personalchefer var 7 procent beredda att anställa någon som var sjukskriven, och 14 procent någon som nyss varit det.

Vissa grupper kan ändå ha nytta av ett byte av arbetsplats, visar en studie från Linköping. Det gäller kvinnor som har varit sjukskrivna mer än 180 dagar. De hade en högre sannolikhet för att ha en anställning ett par år senare, jämfört med kvinnor som bytt arbete efter att ha varit sjukskrivna kortare tid.

Se hela föredraget:

Kerstin Ekberg på Youtube

Läs mer:

Hållbar Rehabilitering KL – arbetslivsinriktad rehabilitering i team

Text: Åsa Hammar, 25 mars 2013

Senaste artiklar

Återhämtning på schemat hos Vårdguiden

På 1177 Vårdguiden har telefonsjuksköterskorna en ständig kö av rådvilla som behöver deras hjälp. Det finns inga naturliga raster att ta igen sig på. Men för tre år sedan införde…

Lyckad satsning på ökad chefstäthet

Västra Götalandsregionen har satsat på att minska antalet medarbetare per chef. Nu har cheferna mer tid för sina medarbetare och de hinner bättre med att utveckla verksamheten. Det visar en…

Gemensamt säkerhetsarbete bättre för alla

I Region Kalmar har man numera en gemensam enkät för patientsäkerhet och arbetsmiljö. Det har lett till ett nytt sätt att arbeta med säkerheten för både patienter och vårdpersonal. På…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?