Helena Tobiasson, sjukgymnast som doktorerat vid Kungliga tekniska högskolan, tror att teknikstödda vandrande möten är bra för synergonomi och kreativitet - förutom att man tacklar stillasittandets faror.

Helena Tobiasson, sjukgymnast som doktorerat vid Kungliga tekniska högskolan, tror att teknikstödda vandrande möten är bra för synergonomi och kreativitet - förutom att man tacklar stillasittandets faror.

Foto: Mats Utbult

Använd teknik för att få in mer rörelser i arbetet

Tekniken blir allt mobilare. Samtidigt blir användarna mer stillasittande. Forskaren Helena Tobiasson ska hitta sätt att använda tekniken för att få in mer rörelse i arbetet. Ett första exempel: vandrande möten.

På många arbetsplatser har man försökt tackla problemen med alltför mycket stillasittande, med allt från pausgymnastik och träningslokaler, till pilatesboll på kontoret. Men det finns ett motstånd mot att använda dessa möjligheter. Det visar en studie som Helena Tobiasson, institutionen för designvetenskap, Kungliga tekniska högskolan, har gjort.

– De anställda var fokuserade på sina arbetsuppgifter och kände inte alltid för att börja göra olika gymnastiska rörelser, separerade från arbetet, berättar hon.

Ett grepp som att förlägga skrivarrummet långt bort såg många som ett stressmoment. Av svaren drog hon slutsatsen att man bör få in rörelse som en del i själva arbetet, och inte enbart som en separat aktivitet.

I en annan studie har hon låtit försökspersoner utföra arbete (läsa, följa ett föredrag, fylla i en enkät) samtidigt som de rör på sig (gåband, träningscykel, trampmaskin). Några tyckte att det var lite knepigt, men de flesta tyckte det var positivt, med viss reservation för att tävlingsinriktade personer riskerar att bli svettiga när de tar i…

Den mest krävande utrustningen, trampmaskinen, var också den populäraste. Och alla tyckte att det var ett problem att deras arbete är så stillasittande och monotont. De vill gärna vara mer fysiskt aktiva när de jobbar.

Bra för kreativitet och synergonomi

Här och där börjar det faktiskt förekomma att man kopplar ihop rörlig teknik med gymmets rörelsemaskiner, och det pågår större studier om erfarenheter av detta. Men själv vill Helena Tobiasson gå ett steg längre, om uttrycket tillåts:

– Varför gå på samma ställe? Varför inte använda sig av det positiva som ett miljöombyte ger, också för kreativiteten? Det finns ju många som kan berätta om hur de får nya idéer när de springer, vandrar, cyklar eller på annat sätt är fysiskt aktiva.

Varför inte använda sig av det positiva som ett miljöombyte ger, också för kreativiteten?

Många timmar blir det, som människor idag tillbringar sittandes på jobbmöten. Kan man sätta några av alla dessa möten i rörelse, så minskar man det stillasittande som är farligt inte bara för vikten, utan för en rad kroppsfunktioner.

– Det är också bra för synergonomin! Idag sitter många en stor del av dagen på exakt samma avstånd till den skärm som de tittar på, och det är uttröttande för ögonen. Vi behöver växelverkan mellan att se på kort och långt avstånd och det får man när man är ute och går, säger Helena Tobiasson.

I Sokrates efterföljd

Vandrande möten har flertusenåriga anor. Sokrates gick med sina lärjungar i antikens Aten. Idag finns det universitetslärare som följer i hans spår. Men det finns också exempel på chefer som gör det.

Helena Tobiasson tilltalas av att rörelsen i det vandrande mötet blir en del av själva arbetsuppgiften och att den, med den ökade kreativiteten, får ett värde för verksamheten.

Det är väl bara att vandra, då? Nja, det kan ju bli lite krångligt med det underlag som man kan behöva. Samma sak med minnesanteckningar som kan vara viktiga för att de nya kreativa idéerna inte tappas bort, och för att dokumentera de beslut man eventuellt kommer fram till.

Därför ska forskarna tillsammans med människor ute på arbetsplatser pröva teknik som gör att mötesdeltagarna gemensamt kan spela in mötesanteckningar och lyssna på arbetsdokument under praktiska och enkla former.

– Ingen ska behöva gå och hålla i en mikrofon eller fippla med mobiltelefonens inspelningsfunktion. Vi vill prova ett system med smarta knappar, som man sätter på kläderna, som gör att man lätt kan styra inspelning och uppspelning, förklarar hon.

Mänskliga rörelser och mobil teknik

Helena Tobiasson har själv vandrat en udda stig: från början sjukgymnast, verksam i företagshälsovård, växlade över till studier och forskning vid Kungliga tekniska högskolan, institutionen för designvetenskap, med inriktning på IT. Hon förklarar sitt vägval med att teknologerna formar så mycket i samhället. Inte minst de IT-verktyg som hon såg blev alltmer centrala för arbetsmiljön och de anställdas hälsa.

I mars 2015 lade hon fram en doktorsavhandling som knyter ihop de två världarna. Den handlar om fysisk rörelse i olika vardagliga sammanhang, däribland arbetsplatser där informationsteknik är vanligt förekommande.

Avhandlingen bygger, bland mycket annat, på ett projekt finansierat av AFA Försäkring: ”Mänskliga rörelser och mobil teknik”. Det var en förstudie till ett nytt projekt, ”Rörelse i tankarna”, som pågår till början av 2017. Det projektet handlar om metoder för att öka, istället för att minska, den fysiska belastningen i det vardagliga samspelet människa-dator.

Inom designvetenskap på KTH har man sedan många år ett arbetssätt som kallas ”deltagande design”, där samarbete med användare står i centrum. Och hon vill helst inte säga för mycket om vad möjliga konkreta lösningar kan komma att handla om, eftersom man ska ta fram dem i just ett sådant samarbete. Men teknikstödet för vandrande sammanträden är ett exempel.

Ett annat handlar om att även få möten i sammanträdesrum att bli mer rörliga. Och där handlar det om att återknyta till tidigare arbetssätt, men med ny teknik. I byggbranschen var det länge vanligt att många olika aktörer i ett byggprojekt samlades kring stora ritningar som låg utrullade på sammanträdesbordet. Sedan pekade man och rörde sig runt byggets olika delar när man pratade. I andra typer av projekt har man använt skrivtavlor som en gemensam yta, där olika mötesdeltagare kan gå fram och skriva, rita och visa. I bägge fallen har man idag ofta ersatt detta med presentationer i datorn

Nu finns det bord med stora bildskärmar i bordsskivan, som man kan använda på samma sätt som man gjorde med byggritningarna – och ”skärmtavlor” som går att styra och skriva på direkt med händerna. Dessa storskärmar är fortfarande för dyra för att få någon bredare användning. Men det finns sätt att koppla ihop många små billiga skärmar, som gör att man kan åstadkomma samma sak. Det kan kanske bli ett annat spår i projektet, men det kan också bli något annat, som kommer upp i diskussionerna med användare.

Kontorsberg och spikstolar

I sin avhandling berättar Helena Tobiasson om flera andra idéer om hur man kan få kontorsmänniskor i rörelse. De kommer från designstudenter som, under en kurs som hon ledde, fick i uppgift att gå ut på arbetsplatser, prata med anställda och komma med förslag om rörelsebefrämjande åtgärder.

Det kanske mest fantasieggande var ett kontorslandskap inrett inte bara på längden och bredden, utan också på höjden: ett kontorsberg med arbetsytor som tornade upp sig på olika nivåer, med trappor emellan (i ett fall utan trappa..).

fotmusHär fanns också en kontorsstol som man kan ställa in, så att det efter en viss tid kom fram spetsar i sitsen så att man måste övergå till att stå. Ett annat förslag var att man istället för att med handen på musen styra datorn skulle styra med fötterna på en fotmus.

För att underlätta att stå länge utan besvär, skissade studenterna på en mer avancerad ståmatta, med renskinn och inbyggd teknik som känner av den ståendes tillstånd och anpassar sig. För att avkänningen skulle fungera krävdes dock att man står barfota, vilket väckte frågor om såväl fotsvett som vackra respektive fula fötter…

fotmatta

Uppdraget för studenterna var, som framgår, att tänka fritt och nytt, snarare än att ta fram idéer som direkt går att omvandla till säljbara produkter. Och nytänkande, inte bara bland teknologer, är någonting som behövs för ett mer rörligt och därmed hälsosamt arbete.

– Om vi har lyckats med att utveckla teknik i olika former från att vara gigantiskt stora till att rymmas i handen, ofta med syfte att underlätta arbetet, så borde det vara möjligt att formge arbetsverktyg som tillvaratar glädjen och det positiva med fysisk aktivitet, säger Helena Tobiasson. Och i samspelet mellan människa och teknik måste vi öppna upp för ett deltagande på människans villkor, som en aktiv medskapare!

Text: Mats Utbult, 31 mars 2015

Senaste artiklar

”Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö”

Sexuella trakasserier kan förekomma på alla sorters arbetsplatser. Det visade Metoo-uppropen hösten 2017. Nu finns ett digitalt verktyg till hjälp för att förebygga sexuella trakasserier. Verktyget har tagits fram av…

De testar nytt sätt att mota stress

En ny arbetstidsmodell som ska ge återhämtning och mer variation. Det prövar Södra Älvsborgs sjukhus. På en avdelning har sköterskorna schemalagd kompetens­utveckling och personlig utveckling upp till 20 procent av…

Konsten att lyckas med heltid

Alla ska kunna leva på sin lön. Men hur få ihop heltid till alla på ett vettigt sätt? Tänk nytt och brett, satsa på samverkan och bli bra på schema­planering.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?