Öronproppar räddar hörseln på förlossningen

Hälften av personalen på en av landets största förlossningsavdelningar har hörselbesvär. Forskaren Sofie Fredriksson har studerat ljudmiljön i förlossningsvården och upptäckt att de höga skriken från födande kvinnor kan vara skadliga på både kort och lång sikt.

– De flesta vet väl att det skriks på förlossningar. Men vi visste inte att ljudnivåerna var så höga att de kan vara direkt skadliga. Inte heller att nivån under resten av dagen var så hög, med larm och medicinsk utrustning som låter, säger Sofie Fredriksson, audionom och doktorand i arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– Det är en sak att vistas i den här ljudmiljön under en dag, som pappan eller mamman gör. Personalen jobbar ofta i många år och utsätts för skadliga nivåer under längre tid.

Studien av ljudmiljön på normalförlossningen på Östra sjukhuset i Göteborg startade 2010 och är den första i sitt slag. Forskarna började med att låta barnmorskorna och sköterskorna bära med sig en särskild ljudmätare, en dosimeter, under sina arbetspass.

– Vi fann att ljudnivåerna överskred Arbetsmiljöverkets gränsvärden för vad man får utsättas för under en dag, med toppar på över 115 decibel. Kommer man upp i sådana värden är det arbetsgivarens skyldighet att göra något åt ljudnivån, säger Sofie Fredriksson.

– Det första man brukar försöka göra är att dämpa källan, men det är svårt på förlossningen eftersom människorna och verksamheten i sig är det som låter. Det arbetsgivaren måste göra är att informera personalen om riskerna och hur de kan skydda sig. De anställda ska också ha fri tillgång till hörselskydd i en sådan miljö.

Hörseltest och uppmärksammad ljudmiljö

Nästa steg i studien var att skicka ut en enkät till de 160 medarbetarna på förlossningsavdelningen. 115 personer svarade på enkäten. För att forskarna skulle få en tydligare bild av hur de anställda upplevde sin ljudmiljö och sin egen hörsel lät man dem också göra ett hörseltest.

– Hälften av personalen uppgav att de hade någon form av hörselbesvär, främst svårighet att uppfatta tal när många pratar samtidigt. Det är ett vanligt symtom när man har hörselnedsättning. Tinnitus var också lite vanligare än vi kanske hade räknat med och ljudtrötthet var jättevanligt, säger Sofie Fredriksson, och fortsätter:

– Många upplevde att stress och hög arbetsbelastning var stora problem. En bullrig ljudmiljö och en hög arbetsbelastning är en dålig kombination, och man kan också bli stressad av att utsättas för buller.

Vi behöver titta mer på sambandet mellan arbetsbelastning, stress och ljudmiljö, men vi vet redan nu att det finns en risk för hörselskada

Sofie Fredriksson hoppas att förlossningspersonalens ljudmiljö ska uppmärksammas mer nu när studien är klar. Hon råder den som upplever sin ljudmiljö som påfrestande att kontakta företagshälsovården och att prata med sitt skyddsombud.

– Vi behöver titta mer på sambandet mellan arbetsbelastning, stress och ljudmiljö. Det behövs mer forskning, men vi vet redan nu att det finns en risk för hörselskada. Så använd hörselskydd om ljudnivån är hög, säger hon.

Tyst zon och ljuddämpande lustgasmask

Personalen på normalförlossningen har nu lyckats dämpa volymen i rapporteringsrummet genom att inte vistas så många där samtidigt. På väggarna sitter skyltar med texten Tyst zon. I förlossningsrummen är det inte lika lätt att få ner ljudnivån.

– I vissa skeden av förlossningen brukar de flesta kvinnor skrika. De skriker inte av smärta utan det är någon sorts urkraft som drabbar dem så att de bara måste vråla, säger Malin Bergander, barnmorska, förtroendevald för Vårdförbundet och skyddsombud på avdelningen, och fortsätter:

– En del kvinnor använder lustgas och då dämpas oftast skriken i lustgasmasken. Det tar bort mycket av ljudet. Men annars handlar det om att vi får skydda vår hörsel, helt enkelt.

De flesta på avdelningen använder öronproppar som ser ut som små skruvar, en sort som också är vanlig på rockkonserter. Just ordentliga hörselskydd är ett av Malin Berganders tips till skyddsombud som vill förbättra ljudmiljön på en förlossningsavdelning. Och inte minst till alla som vistas i högljudda miljöer.

– Det är viktigt att tänka på att även om man hör bra nu så kan problem med hörseln komma senare. Dessutom ska man vara uppmärksam på vad man har för ljud omkring sig på fritiden, så man inte spär på belastningen utanför arbetet, säger hon.

Remiss till företagshälsovården och skydd mot brus

Ingrid Carlgren är biträdande vårdenhetschef på förlossningsvården på Östra sjukhuset. Hon berättar att personalen som deltog i forskningsstudien var positiva till att deras ljudmiljö granskades. Något hon själv uppskattade var att forskarna såg till att de medarbetare som hade hörselbesvär blev remitterade till företagshälsan för att göra ytterligare en hörselundersökning och få hjälp med sina besvär.

– Med apparater som piper, telefoner som ringer och många personer som pratar så är vi omgivna av ljud hela tiden. Man är ljudtrött när man kommer hem. Ljudnivån är hög, men det kan också bero på att det är mycket stress i arbetet, säger hon.

Vilket är ditt tips till chefer som vill förbättra ljudmiljön på en förlossningsavdelning?

– Tipset är att man ska införa hörselskydd. Det finns hörselskydd som dämpar ljudnivån men släpper igenom så pass mycket att man fortfarande kan föra ett samtal och höra vad den andra personen säger. Då slipper man det värsta bruset, säger Ingrid Carlgren.

FAKTA/Företagshälsovårdsmetodik

Studien av ljudmiljön på förlossningsavdelningen på Östra sjukhuset ingår i ett större forskningsprojekt med fokus på att öka företagshälsovårdens kunskap inom en rad olika arbetsmiljöområden. Läs mer om studien och om projektet på Företagshälsovårdsmetodiks webbplats.

FAKTA/Arbetsmiljöverkets riktlinjer för buller

Läs om Arbetsmiljöverkets riktlinjer och gränsvärden för ljudnivåer på verkets webbplats.

Där finns också mer information om buller och om vilket ansvar du har för arbetsmiljön som arbetsgivare, anställd och skyddsombud.