Om man fick en bättre och jämnare kvalitet på vinterväghållningen för fotgängare skulle det gå att få ner antalet skadade med 30 procent, menar trafiksäkerhetsforskaren Monica Berntman.

Om man fick en bättre och jämnare kvalitet på vinterväghållningen för fotgängare skulle det gå att få ner antalet skadade med 30 procent, menar trafiksäkerhetsforskaren Monica Berntman.

Foto: Outi Mustonen

När marken försvinner... halka arbetsskadebov nr 1

Vanligast bland alla orsaker till arbetsskador är ”fall utomhus” – 70–80 procent sker när snö, is och underkylt regn hux flux kan få marken att försvinna under våra fötter. Hemtjänst- och förskolepersonal hör till de hårdast drabbade. Halkolyckorna orsakar stort lidande och höga kostnader men är bagatelliserade och underskattade av beslutsfattarna.

En halkolycka till fots är ofta två olyckor i en: en singelolycka i trafiken och en arbetsolycka för dem som går i tjänsten – och för alla som går till och från arbetet. Även för olyckor på väg till jobbet kan man, under vissa förutsättningar, få ersättning från den arbetsskadeförsäkring som ingår i kollektivavtalet.

Statistik från AFA Försäkring visar att drygt 2000 personer fick ersättning 2009 och 2010 för skador i samband med fall utomhus. 2009 inträffade 72 procent av dem under årets sex kallaste månader, 2010 var det 80 procent. Det rör sig om mellan cirka 50 och 179 fall per månad. Lägger man ihop yrkesgrupperna för vård-skola-omsorg stod de för mer än var fjärde fall utomhus (27 procent) under de här två åren. Av alla fallolyckor utomhus drabbade något fler män (52 procent).

Underskattat problem

Alla har vi någon gång halkat omkull och ofta är det odramatiskt, om än förargligt. Men många gånger kan skadorna bli mycket allvarliga, med långdragen läkning, ett stort lidande för individen och höga kostnader för samhället och den drabbades arbetsplats.

Trafiksäkerhetsforskaren Monica Berntman vid Lunds tekniska högskola tycker att man hittills har bagatelliserat skadorna och inte uppmärksammat hur stort problemet är.

Det finns stora brister i den officiella trafikskadestatistiken, förklarar hon. När en bilist råkar ut för en singelolycka i halkigt väder, blir det automatiskt en fråga för polisen och hamnar i statistiken för trafikolyckor. Men det blir ingen polissak när fotgängare som ramlar i halkan skadar sig allvarligt och måste uppsöka sjukhus. Detta definierar man inte som ”vägtrafikolycka”. Därför kommer de inte med i statistiken över skadade i trafiken. Och då blir det inte så tydligt och självklart att man måste göra något, konstaterar Monica Berntman, som i likhet med många andra som arbetar med trafiksäkerhetsfrågor tycker att man borde ändra på denna tingens ordning.

Halkan farligare för fotgängarna

Monica Berntman har tillsammans med forskarkollegor på Region Skåne och Transportstyrelsen skrivit en rapport, ”Fotgängarnas singelolyckor i Skåne”, om alla svåra olyckor under fem år, som de presenterade i början av året. De vände sig till akutsjukhusen för att få den hela bilden av singelolyckorna – inte bara den som finns i trafikskadestatistiken.

– När det är halt ute är det farligare att vara fotgängare än att vara bilist, säger Monica Berntman. I vår undersökning blev fotgängare skadade tre gånger så ofta i singelolyckor, jämfört med bilisterna. Och fotgängarnas skador är allvarligare än bilisternas. Trots detta satsar samhället mycket mer på att förebygga bilolyckor vid halka, exempelvis genom att sanda vägbanan, än på att förebygga fotgängarnas halkolyckor.

Monica Berntman berättar att under vintern 2010-11 skadades enbart i Skåne 1600 fotgängare lindrigt, måttligt eller svårt i sådana här olyckor. Enligt en uppskattning som forskarna har gjort kostade de olyckor som drabbade förvärvsarbetande i åldern 25-64 år drygt 30 miljoner, varav lejonparten, 23 miljoner, var produktionsbortfall för att de skadade inte kunde arbeta.

I rapporten jämförde forskarna samtliga singelolyckor och fann att fotgängarna står för 50 procent av de måttliga och svåra skadorna, cyklisterna för 40 procent och personbilisterna för bara 20 procent, per genomsnitt och år.

Skadorna går ner i åldrarna

Undersökningen visar att de vanligaste skadorna, bland de måttliga eller svåra fallen, är brutna ben, fötter, armar händer, och hjärnskakning. Frakturer förekommer också på revben och i ansikte, och allt från axlar till tår. Över hälften av de drygt 1000 frakturerna gäller häften händerna, framförallt handlederna.

Till detta komma nära 800 skador av annan art än frakturer. Huvud och hals är mest drabbade – och det förekommer också inre skallskador.

Kvinnor är mycket mer drabbade än män, enligt den här undersökningen: det är tre till fyra gånger vanligare bland kvinnor. Monica Berntman förklarar att kvinnor oftare än män är fotgängare, ofta i kombination med att de åker buss eller tåg, eller cyklar.

En sak som överraskade forskarna var att de drabbade fanns i alla åldersgrupper, inte bara de äldsta. Förvisso är det många pensionärer som ramlar och det fanns ett förskräckande antal brutna lårbenshalsar, en besvärlig skada för många äldre. Men många skadade var yrkesverksamma. Den här vintern var det fler i åldern 45-64 år som skadades, jämfört med gruppen över 65 år.

– Det här förvånade oss faktiskt, eftersom vår tidigare erfarenhet är att skador bland äldre fotgängare brukar dominera, säger Monica Berntman. Skadorna går alltså ner i åldrarna, även om de äldre fortfarande är en mycket utsatt grupp. Och i gruppen 25-44 år var skadorna färre och oftast lättare.

Rätt utformade arbetsskor kan också skydda mot faran underifrån

”Det finns många miljoner att spara”

De allra flesta olyckorna i de tre större städerna Malmö, Helsingborg och Lund var ansamlade på dagar med svår halka (mellan 27 och 38 dagar av cirka 120 dagar mellan 15 november och 15 mars). Om man fick en bättre och jämnare kvalitet på vinterväghållningen för fotgängare, menar Monica Berntman att det skulle gå att få ner antalet skadade med så mycket som 30 procent. Detta skulle spara tio miljoner kronor i Skåne.

– Det finns många miljoner att spara för samhället om kommunerna kan komma tillrätta med halkproblemen bland fotgängarna, säger hon.

Det här är siffror för Skåne, som ju har färre dagar med snö och is jämfört med nordligare delar. Men värsta halkan uppstår ofta när temperaturen pendlar strax över och under nollan, påpekar Monica Berntman.

Norröver är det ofta stadigt kallt under längre tider och under sådana perioder är halkan faktiskt inte lika besvärlig. Men å andra sidan är ju den kalla tiden längre, så man får sin dos av pendling kring nollan också. I Umeå har det förkommit dagar då akutmottagningen varit så full av benbrottspatienter, att man gått ut och rekommenderat särskilt äldre att inte gå ut om det inte är absolut nödvändigt.

Vid Norrlands universitetssjukhus finns en olycksanalysgrupp, som redan i mitten av 1990-talet studerade vilka som drabbades och hur. Då fann man att skador orsakade av halka på snö och is, som behandlades av sjukvården, drabbade 3,5 per tusen invånare i Umeå sjukvårdsdistrikt. Mest drabbade var äldre kvinnor, men också många unga män i åldern 20-29 år. Halkskadorna orsakade kostnader som var nästan lika stora som alla övriga trafikskador tillsammans under halkperioden.

Tjäna femöringar och förlora femkronor

Vad ska man göra? – Satsa mer på vinterväghållningen för fotgängare, säger Monica Berntman.

Det skulle löna sig totalt sett, med tanke på kostnaderna. Men ett krux, som så ofta, är att kostnaderna och vinsterna många gånger hamnar på olika konton. För trottoarer kan ibland fastighetsägare vara ansvariga, ibland kommunerna. Och vinsterna för minskade vårdkostnader gynnar i huvudsak landsting och regioner. Kommunerna skulle tjäna på att få ner antalet skadade, eftersom man är arbetsgivare för två stora halkdrabbade grupper, inom hemtjänst och förskola, Men även inom kommunerna är det ju olika budgetkonton som påverkas. ”Tjäna femöringar och förlora femkronor” säger man ibland – och så kan det vara om man sparar in halkbekämpningen så mycket att det ökar kostnaderna för arbetsskador hos kommunanställda.

”Hur många ska få bli skadade?”

Monica Berntman har arbetat med de här frågorna i många år, i samverkan med olika aktörer och intressenter. Hon har blivit inbjuden många gånger till gatunämnder och andra beslutande organ för att berätta om hur det ser ut.

– De har lyssnat artigt, men jag har inte sett att det ändrat något särskilt mycket, säger hon. Jag har frågat hur många människor som man tycker ska få bli skadade på grund av bristande vinterväghållning. Man jag har aldrig fått något svar på den frågan.

– Jag tror visst att beslutsfattarna är medvetna om att det här problemet finns. Men de prioriterar det inte när det kommer till kritan. De inser nog inte riktigt hur svåra skadorna av halkolyckorna kan bli. Det är ofta mycket allvarligare än man kan tro. Skadorna kan förändra en människas hela livssituation. Många av de skadade blir ju omhändertagna som patienter i det akuta skedet. Men det går inte alltid att rehabilitera dem till det skick de befann sig i tidigare. För en del kan halkolyckan förkorta livet.

Broddar till pensionärerna

När det gäller de äldre har en del kommuner insett något av de här sammanhangen, på så sätt att de satsar på att pensionärerna ska skaffa sig broddar och andra halkskydd. I vissa kommuner delar de ut broddar eller låter pensionärer köpa broddar till rabatterade priser. I andra kommuner bjuder de pensionärer på lunch eller fika, om de kan visa upp att de har skaffat broddar på egen hand. Ju fler pensionär som går med broddar, desto färre som ramlar och skadar sig så att de måste ha mer hemtjänst.

Även anställda får broddar och liknande halkskydd. Men rejäla arbetsskor, som minskar halkrisken, är sällsynta i förskola och hemtjänst, trots de höga skadetalen. Arbetsskor förknippar många fortfarande mest med skydd mot att få något som ramlar ner på foten, i verkstäder, på byggen och fabriker – arbetsplatser dominerade av män. Men rätt utformade arbetsskor kan ju också skydda mot faran underifrån, från den halkiga trottoaren, vägkanten eller förskolegården – i jobb där det mest är kvinnor.

I en annan artikel här på suntarbetsliv.se berättar vi mer om halkskydd och om forskning som pågår. Du hittar länken här.

Text: Mats Utbult, 16 april 2014

Senaste artiklar

Så vässade Hässleholm sin samverkan

I Hässleholms kommun har arbetsgivare och fack utvecklat sin samverkan. Konkreta mallar för möten och stödmaterial för arbetsplatsträffar är några resultat av arbetet. Arbetsmiljön är mera i fokus nu, anser…

4 Ess sänkte sjukskrivningstalen i Småland

Samverkansmöten tidigt i sjukskrivningsprocessen och arbetsmiljöutbildningar för chefer. Det är två viktiga delar i metoden 4 Ess, som har lett till drastiskt sänkta sjukskrivningstal i tre småländska kommuner. 4 Ess…

Digitaliseringscoacher löser vardagsproblem

Appar till tvättstugelås, matbeställningar online och digitala levnadsberättelser på äldreboenden. Det är några projekt som har lanserats och testats, sedan Kungsbacka utsåg nio medarbetare till digitaliseringscoacher. I Kungsbacka kommun har…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Kunskapsöversikter

Konsten att hitta rätt kunskap

Det sker mycket forskning inom arbetsmiljöområdet, och mycket av slutsatserna samlas i kunskapsöversikter. Men det gäller att vara på tårna...