Mikael Forsman och hans forskarkollegor ska mäta arbetsbelastningen på städare på sjukhus och hotell.

Mikael Forsman och hans forskarkollegor ska mäta arbetsbelastningen på städare på sjukhus och hotell.

Foto: Adam Fredholm

Metoden som låter städare mäta sin arbetsbelastning

Städare får ofta värk i skuldror och rygg av tungt arbete och påfrestande arbetsställningar. Ergonomen Mikael Forsman och hans kollegor ska låta städpersonal på sjukhus och hotell mäta sin belastning för att hitta lösningar som kan göra arbetet mindre slitsamt.

– Tidigare har vi fått åka ut till arbetsplatserna för att kunna mäta belastningen under en hel dag. Nu har vi lyckats göra mätningen av arbetsställningar så enkel att de anställda bör kunna göra det på sig själva, säger Mikael Forsman, professor i ergonomi, vid Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm och på Karolinska Institutet.

– Vi har nyligen tagit fram en metod där man sätter en givare på armen som mäter armens vinkel och sparar data till ett inbyggt USB-minne. Metoden tog vi fram för att sjukgymnaster i företagshälsovården ska kunna göra mätningar, och inte bara forskare. Nu ska vi låta städare mäta på sig själva.

Nu har vi lyckats göra mätningen så enkel att de anställda bör kunna göra det på sig själva

Forskningsprojektet Är jobbet för tungt? startade den 1 juli i år och ska pågå i två år. Mikael Forsman och hans kollegor ska ta reda på hur belastande arbetet är för städpersonal på sjukhus i Stockholm och på hotell i Malmö. Det gör de genom att mäta städarens arbetsställningar och hur han eller hon rör och belastar rygg, armar och handleder. Städaren gör också egna mätningar med hjälp av den nya mätaren, som 25 gånger per sekund läser av rörelser i den arm han eller hon använder mest.

– Jag tror att man blir mer intresserad av mätdata om man själv är involverad, så har jag upplevt det i andra sammanhang. När de anställda är delaktiga i själva mätningen får de samtidigt vara med och identifiera problemen i sin fysiska arbetsmiljö, säger Mikael Forsman.

– När vi efteråt diskuterar tänkbara lösningar tillsammans är de mer angelägna att prova dem än om en konsult besöker arbetsplatsen någon timme och sedan skriver en rapport med förslag på vad man ska ändra för att få en bättre arbetsmiljö.

Vad hoppas ni på av projektet?

– Vi hoppas att de mätningar de anställda själva gör ger lika bra resultat som när vi mäter. Och vi ska jämföra de nya resultaten med ett projekt från 2007 där vi gjorde samma typ av mätningar på sjukhusstäderskor, säger Mikael Forsman.

– Dessutom finns det ett tidigare städprojekt som finansierades av AFA Försäkring och som ergonomen Göran Hägg var projektledare för. Vi ska diskutera resultaten med honom och med själva städbranschen. Då får vi också se om de rekommendationer för städning som man gav i den rapporten har haft något genomslag.

Vilka var deras rekommendationer?

– Ja, de rekommenderade mer varierade arbetsuppgifter och att man ska undvika svabbning och våtmoppning, eftersom det är för tungt. Svabba och våtmoppa bör man bara göra i undantagsfall.

Vilken kunskap tror du att ni kommer få fram?

– När vi jämför med andra arbetsgrupper kommer vi kunna se om arbetsbelastningen är hög när det gäller arbetsställningar och muskelbelastning. Och sedan kommer vi tillsammans med fack och arbetsgivare se vilka förändringar som är möjliga att genomföra och om det går att hitta bättre städredskap, säger Mikael Forsman.

– Vi kommer också att se om man följer en tidigare rekommendation som säger att städare och deras arbetsgivare ska uppmärksamma när någon börjar få ont och vidta tidiga åtgärder. Vilka åtgärder det kan vara får man diskutera, det är lite svårt att variera arbetsuppgifterna som städare.

Hur kan chefer och skyddsombud ha användning av era resultat?

– Det blir väldigt tydliga resultat som visar om man jobbar med för höga armvinklar. Resultaten ger en tydlig bild av arbetsbelastningen. Det tror jag kommer uppskattas av skyddsombud och arbetsgivare.

Hur ska ni nå ut med era resultat?

– Vi har planerat ett seminarium våren 2017 och så har vi egna nyhetsbrev. Men vi samarrangerar gärna seminarier med arbetsgivare och fackförbund. Bjuder vi in åhörare tillsammans tror jag det ger bättre genomslag, säger Mikael Forsman, och tillägger:

– Seminarier är det bästa sättet att nå ut. Det ger en direkt kommunikation där man som åhörare känner sig träffad och förstår att det här gäller mig.

Text: Adam Fredholm, 24 augusti 2015

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Så vässade Hässleholm sin samverkan

I Hässleholms kommun har arbetsgivare och fack utvecklat sin samverkan. Konkreta mallar för möten och stödmaterial för arbetsplatsträffar är några resultat av arbetet. Arbetsmiljön är mera i fokus nu, anser…

4 Ess sänkte sjukskrivningstalen i Småland

Samverkansmöten tidigt i sjukskrivningsprocessen och arbetsmiljöutbildningar för chefer. Det är två viktiga delar i metoden 4 Ess, som har lett till drastiskt sänkta sjukskrivningstal i tre småländska kommuner. 4 Ess…

Digitaliseringscoacher löser vardagsproblem

Appar till tvättstugelås, matbeställningar online och digitala levnadsberättelser på äldreboenden. Det är några projekt som har lanserats och testats, sedan Kungsbacka utsåg nio medarbetare till digitaliseringscoacher. I Kungsbacka kommun har…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Kunskapsöversikter

Konsten att hitta rätt kunskap

Det sker mycket forskning inom arbetsmiljöområdet, och mycket av slutsatserna samlas i kunskapsöversikter. Men det gäller att vara på tårna...