Ljud och oljud på jobbet stör och stressar anställda

I skolor och på kontor drabbas många av det buller som inte är tillräckligt högt för att skada hörseln – men som genom att störa och stressa försämrar både hälsa och arbetsresultat.  Om detta handlar flera av de åtta projekten i ett forskningsprogram om buller i arbetslivet.

Forskarna i programmet, som pågick 2007-2011, träffades på en sista årlig konferens den 14 juni 2011 och presenterade resultat för varandra och företrädare för arbetsgivare och fackliga organisationer. Här är några korta glimtar från projekten (många beskrivs i egna artiklar):

Mindre temperaturskillnader (18-24 grader) i kombination med störande ljud påverkar inte nämnvärt de anställdas stressnivå. Men det gör de synintryck de anställda får, exempelvis i form av växter och naturbilder – eller i form av dystrare synupplevelser. Det berättade Daniel Västfjäll som lett ett projekt vid Chalmers tekniska högskola om kombinationseffekter av buller och andra miljöfaktorer på stress, välbefinnande och prestation.

Hur påverkar klassrummets utformning och bakgrundsbuller hur läraren använder sin röst? Jonas Brunskog berättade om ett projekt vid Lunds universitet där de har studerat hur lärare med och utan röstproblem reagerar i olika ljudmiljöer, med olika akustiska förhållanden, genom exempelvis att höja rösten när de upplever att de inte når ut.

Mindre barngrupper och tystare bord

I samarbete med Umeå kommun har forskare testat olika metoder för att få ner ljudnivån på 15 förskolor – allt från tystare bord och leksaker, till pedagogiska grepp och mindre barngrupper. Det berättade Anders Kjellberg, högskolan i Gävle.

Människor får sämre arbetsminne i en dålig akustisk miljö, med störande prat och ringsignaler i omgivningen. Hörselskadade drabbas värst och får anstränga sig mycket mer för att genomföra sina uppgifter. Det har forskare visat genom studier i laboratorium och på arbetsplatser i två projekt med beröringspunkter med varandra.

Björn Lyxell, Linköpings universitet, berättade om ett projekt om hörselskadade i arbetslivet i allmänhet och hur deras kognitiva förmågor påverkas i dåliga ljudmiljöer.

Staffan Hygge, högskolan i Gävle, berättade om en studie där kontorslandskap stod i fokus och forskarna jämförde konsekvenserna för hörselskadade respektive normalhörande.

Sedan länge finns misstankar om att den som utsätts för vibrationer samtidigt med buller kan drabbas mer av bullret än de som finns runtomkring och bara hör ljudet. Lage Burström, Umeå universitet, berättade om ett pågående arbete vars resultat bland annat kan få betydelse bland annat för parkarbetare som använder häcksaxmaskiner och maskinanvändare inom tekniska verksamheter i kommuner och landsting.

Självskattningar kan ge bra resultat

Musiker har själva fått bedöma hur skadligt ljudet mitt i musiken är och forskare har jämfört med mätvärden. Det är en del i ett projekt som går ut på att minska riskerna för hörselskador för musiker, vilket också kan vara till nytta för musiklärare. Om detta berättade Björn Hagerman vid Karolinska institutet.

Hur stor andel i olika yrken och branscher har hörselskador – och hur ser sambanden ut mellan hur människorna i dessa yrken och branscher utsätts för buller, andra faktorer och hörselskadorna? Ann-Christin Johnson, Karolinska institutet berättade om arbetet med att använda databaser, bland annat vid Pliktverket, och med att pröva hur tillförlitligt det är med självskattningar och enklare undersökningsmetoder, jämfört med mer avancerade undersökningar på sjukhus. Det visar sig att det går att få ganska bra resultat med enklare och billigare metoder, vilket underlättar mer omfattande undersökningar ute i arbetslivet.

På konferensen framträdde också teatergruppen Ammot Artister och Musiker mot tinnitus som turnerar på mellanstadieskolor med en föreställning om “ljudhjältarna” för att lära eleverna att inte utsätta sin hörsel för skadliga ljudnivåer – en satsning som får stöd av AFA försäkring.

Inlägg taggat med:

Ljud
Lokaler
Stresshantering
Text: Mats Utbult, 16 april 2014

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Tips för trygg återgång efter pandemin

Eskilstuna kommun har gjort en plan för hur medarbetarna ska återgå till arbetsplatserna när det är dags. – Kom igång med planeringen nu, även om ni inte vet när ni ska…

Här tar de tillvara senior kompetens

På en specialistmottagning är det mycket att lära för den som kommer ny. Då kan en mentor vara till stor hjälp. På Uddevalla sjukhus stöttas nya sjuksköterskan Mikaela Siver av…

Viktigt med återhämtning – även för chefen

Återhämtning är oerhört viktigt för vårdpersonal så här i pandemitider – inte minst för cheferna. Självempati, utrymme för klagomål och mikropauser är några återhämtningstips från Region Stockholms centrum för kris…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

en man med afrikanskt utseende och en blond kvinna, både i arbetskldäer för vården, lutar sig över ett papper och ler, stående i en ljus korridor.

Mentorskap med oväntad vinst

Ett väldigt lovvärt och ambitiöst projekt, med en oväntad extra vinst. Det tycker forskaren Roy Liff om Västra Götalandsregionens mentorsprojekt,...