För att minska risken för fallskador bör de som rör sig utomhus i jobbet ha vinterskor med mjuka sulor – och bra mönster. Hårda sulor, som är bra inomhus, blir halkiga i kylan utomhus. Inbyggda halkskydd är också att rekommendera, enligt Chuansi Gao, ledare för ett forskningsprojekt vid Lunds tekniska högskola.

Han doktorerade 2004 på hur man kan identifiera, värdera och förebygga risker för att halka och ramla på is. I det här projektet har han tillsammans med fyra andra forskare studerat hur olika grad av halkmotstånd (friktion) i underlaget samspelar med människans förmåga att balansera, och med olika typer av skor och underlag.

Chuansi Gao berättar att orsaken till var tredje allvarlig arbetsolycka är att anställda faller omkull, därför att de har halkat, snubblat eller tappat balansen. Genom att minska dessa olyckor kan man spara mycket lidande, många sjukskrivningsdagar – och störningar i arbetet.

Lättare studera fallolyckor inomhus

Halka och kyla stod i fokus för projektet. Jämfört med utomhusolyckorna vet man mer om fallen som sker inomhus. På arbetsplatser inomhus har man ofta också gjort mer för att förebygga fallolyckor. Och det är lättare, eftersom man vanligen har stabila förhållanden när det gäller temperatur och underlaget nästan alltid är plant. Det är oftast vatten och oljefläckar som man halkar på.

Utomhus handlar det istället om snö och is. Temperaturen varierar från plusgrader till 20–30 minusgrader. Underlaget vara helt olika morgon, middag, kväll. Varierar gör också lutningen på underlaget, backe upp och backe ner (och fallrisken ökar i nerförsbacke).

Allt detta innebär andra och knepigare fallrisker än inomhus. Det är svårare, oftast rentav omöjligt, att styra hur underlaget ser ut. Och det blir knepigt att utforma skor som passar för alla kombinationer av underlag och temperatur.

Halka får hemtjänstanställda på fall

Tre yrkesgrupper med utomhusjobb, brevbärare, byggnadsarbetare och hemtjänstanställda, deltog i projektet genom att i så kallade fokusgrupper bidra med sina erfarenheter och tankar: Hur upplever de riskerna för att falla omkull, särskilt vintertid? Och hur tycker de att en halkfri sko bör se ut?

Professor Gunvor Gard och fysioterapeuten Anna Norlander har gjort en  intervjustudie där hemtjänstanställda i två skånska kommuner ingått. Den visade att det finns både organisatoriska och individuella faktorer bakom ökad risk för fallolyckor.

Till de organisatoriska faktorerna hör att alla upplever att det är stressigt att ta sig från ena stället till det andra. Tidsbristen blir värre när det är svårt att hitta parkeringsplats, eller man kör fast och måste ta sig loss. Man borde se till att hemtjänstanställda kan parkera så nära som möjligt till bostäderna som de ska till, för att minimera riskerna den kalla årstiden, anser Gunvor Gard. Åtminstone på en del ställen borde det vara möjligt för kommunen att ge speciella parkeringstillstånd för hemtjänstbilar.

Den som bär tungt får det svårare att hålla balansen och detta erfar de hemtjänstanställda som ofta handlar åt de gamla och går med tunga kassar i bägge händerna. De möter olika slag av halka när de rör sig utomhus och när de går inomhus, i trappor som blivit isiga. De kan inte göra mycket för att påverka underlaget som de går på, inte ens hemma hos brukarna.

Säkerhetsbeteende och arbetsskor

Gunvor Gard tar också upp individernas ”säkerhetsbeteende”, som en faktor som man kan se som både individuell och organisatorisk. ”Säkerhetsbeteende” är något som man kan lära sig och därför borde arbetsgivarna satsa på utbildning, menar hon.

– De två andra yrkesgrupperna, brevbärarna och byggnadsarbetarna, har arbetsskor som arbetsgivarna betalar för. Men så är det inte i hemtjänsten. I diskussionerna framgick att de anställda inte så sällan använder sina gamla avlagda skor som är dåliga och slitna, säger Gunvor Gard.

Hon menar att arbetsgivaren inte kan lägga ansvaret på individen att tänka till när det gäller att välja bra skor och använda halkskydd. I chefens arbetsmiljöansvar ingår att förebygga olyckor. Och då gäller det bland annat att se till att de anställda som rör sig utomhus använder arbetsskor som har hög friktion och som är anpassade till kyla.

De hemtjänstanställda uppskattade att få möta varandra i fokusgruppen. Och Gunvor Gard skulle gärna vilja fortsätta samarbetet med praktikerna ett steg till. Då skulle de kanske kunna utveckla ett utbildningsprogram om halka där anställda och chefer lär sig att identifiera de problem som de har – och vad de behöver åtgärda.

Gångbanetest i klimatkammare

Genom en rad försök tog forskarna reda på fakta om vad som ökar och minskar risken för att människor ska halka omkull. Förmåga till balans, halkmotstånd, temperatur, underlag och lutning – hur hänger dessa faktorer samman? Hur påverkar de varandra?

Forskarna använde ett laboratorium på Lunds tekniska högskola med en klimatkammare, där de kunde få fram vinterförhållanden inomhus (se bilden).

De utvecklade en testutrustning i form av en gångbana som de kunde luta i olika vinkel och förse med olika halkförhållanden. På den fick testpersoner, med olika skor, testa halkmotstånd på våta och lutande underlag.

Forskarna studerade hur underlag, sulmönster och sulmaterial påverkar hur testpersonerna gick på gångbanan. De undersökte också hur själva kylan påverkar hur människor går, vad som händer med muskelstyrka, muskelaktivitet, reaktionskrafter och krav på halkmotstånd.

Vi behöver undersöka vilken effekt som muskeltrötthet har på halk– och fallolyckor

– Vi behöver undersöka vilken effekt som muskeltrötthet har på halk– och fallolyckor, säger Chuansi Gao.

Inspirera skotillverkare och halkvarna anställda

Chuansi Gao lyfter fram att det är viktigt att se hur mycket riskerna skiljer sig mellan olika förhållanden. Lutningen betyder helt klart mycket: ju mer det lutar, desto bättre halkmotstånd måste man ha. Halkigast är att gå på isigt underlag med vatten ovanpå – och allra värst förstås på sådant underlag i nerförsbacke. Då är det bara dubbade skor som fungerar.

Utifrån sina resultat har forskarna formulerat sina rekommendationer till utomhusarbetare och deras arbetsmiljöansvariga chefer. Forskarna har också haft kontakt med både svenska och danska tillverkare av arbetsskor för utomhusbruk (Arbesko och Ecco). Chuansi Gao hoppas att deras resultat ska inspirera företagen till att utveckla nya och bättre skor.

Till sist har Gunvor Gard, Chuansi Gao och de andra forskarna en annorlunda idé om hur man kan minska halkrisken:

– Tänk om arbetsgivarna skulle kunna skicka ut ett SMS på morgonen till alla sina anställda med en varning, när halkrisken ökar? Då blir de anställda påminda om att ta det försiktigt, och att tänka igenom vilka skor som är bäst att ta på sig.